– Teknologins uppgift är att frigöra vårdarens tid för människan. Dess uppgift är inte att frigöra människan från vårdaren, sade Karlsson i sitt tal i Borgå.

Riksdagen behandlar som bäst lagstiftning som möjliggör en mer omfattande användning av teknologi inom socialservicen och äldreomsorgen. Enligt Karlsson kan teknologin öka tryggheten, hjälpa till att förutse behovet av stöd och minska de anställdas rutinuppgifter. I bästa fall kan den ge yrkespersonalen mer tid för mötet med människan.

Samtidigt måste det finnas tydliga gränser för hur teknologin används.

– En av framtidens stora frågor är vem som bestämmer vad artificiell intelligens ska användas till och på vems villkor systemen byggs. Får alla del av nyttan med utvecklingen, eller bara de som redan har pengar, kunnande och resurser? Vår uppgift är inte att skydda människor från framtiden. Vår uppgift är att se till att framtiden byggs för människorna.

Trygghet skapas också i människors vardag

Enligt Karlsson får trygghet inte betraktas enbart genom försvarspolitik och internationell säkerhet.

– Trygghet byggs också i människors vardag. Det handlar om att en äldre person vet att hen får den omsorg som behövs, att det finns varm mat på bordet i en barnfamilj och att människor kan lita på att de får hjälp när de blir sjuka.

Karlsson kritiserar de höjningar av klientavgifterna inom social- och hälsovården som genomförts under regeringsperioden samt de nya avgifter som planeras.

Enligt Karlsson finns det en risk för att högre avgifter gör att människor skjuter upp eller helt avstår från vård.

– Vårdskulden försvinner inte genom att man försvårar tillgången till vård och höjer kostnaderna för sjuka människor. Om en människa avstår från vård på grund av pengar försvinner inte problemet. Det kommer senare tillbaka i svårare form och ofta också till ett högre pris för samhället.

Karlsson påminner om att ett stort antal klientavgifter inom social- och hälsovården varje år går till utsökning.

– Välfärdsstatens uppgift kan inte vara att den som söker hjälp samtidigt riskerar att hamna i en ännu svårare ekonomisk situation.

Finlands arbetslöshetsutveckling kräver åtgärder

Karlsson lyfte också fram den svaga utvecklingen på den finländska arbetsmarknaden. Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat har Finland den högsta arbetslösheten i EU.

– Konjunkturerna påverkar, och allt kan inte skyllas på en enda regering. Men utvecklingen i Finland kan inte längre förklaras enbart med det internationella läget när skillnaden jämfört med resten av Europa har blivit så stor, säger Karlsson.

Hon uttrycker särskild oro för unga och långtidsarbetslösa.

Karlsson hänvisar också till Näringslivets delegation EVA:s bedömning enligt vilken en betydande del av de arbetslösa behöver aktiva åtgärder för att kunna återvända till arbetslivet.

– Det räcker inte att vänta på tillväxt. Om människor står länge utanför arbetslivet behövs utbildning, service och en aktiv sysselsättningspolitik. Ju längre arbetslösheten fortsätter, desto svårare blir vägen tillbaka till arbetslivet ofta.

Framtiden byggs genom politiska val

Enligt Karlsson måste ekonomin, den teknologiska omställningen och välfärdsstatens framtid ses som en helhet.

– Vi socialdemokrater har alltid trott på framsteg och utveckling. Men framsteg betyder inte att vi tar i bruk all ny teknologi bara för att det är möjligt. Vi måste fråga oss om den gör människors liv bättre.

Karlsson lyfter också fram tvåspråkigheten som en del av ett jämlikt framtida samhälle.

– Det svenska språket är för oss ingen utsmyckning i högtidstal. Det är en rättighet, en del av jämlikheten och en del av Finland.

Enligt Karlsson behövs ett starkare framtidsperspektiv i politiken.

– Vi måste våga tala om framtiden. Om artificiell intelligens, teknologi, arbete, välfärdsstaten, fred och om vilket slags samhälle vi vill lämna efter oss åt våra barn. Framtiden är inte något som bara händer oss. Den byggs.