Journalist, politiker, diplomat: Ralf Friberg 80 år

Kuva: Kari Hulkko

Journalist, politiker, diplomat. Så kan man kortfattat beskriva Ralf Fribergs yrkesliv. Söndagen den 17 april fyller han 80 år.

Vi träffas hemma hos honom i Ekenäs, där han bott sedan pensioneringen för femton år sedan. Men han kände staden långt tidigare.

– Jag föddes i Helsingfors. Far var spårvagnsförare, mor bokhandelsbiträde. När pappa sedan bytte Spårvägens blå uniform mot arméns grå, pendlade familjen mellan olika orter i Finland, bl.a Ekenäs. Jag blev student i Ekenäs. Här träffade jag också min blivande hustru Britt-Marie, berättar Ralf.

Han hade skrivit små artiklar i konventstidningar och lokalpressen. Han blev känd efter att ha avslöjat att en beväring pimsats till döds i Dragsvik. Följaktligen utnämndes han vid 21 år ålder till chefredaktör för tidningen Östra Nyland. Sejouren blev kort.

– Styrelsen och jag hade olika åsikter om bl.a textreklam och nepotism. Jag fick gå, minns Friberg.

Han fortsatte dock som reporter för Vasabladet och Hufvudstadsbladet och en  sväng på utrikesministeriets pressbyrå innan Rundradion kom in i bilden. Bolagets chef var Eino S. Repo.

– Det var ju den sk. röda reporadions tid. Som nyhetschef introducerade jag Yles egna nyheter, dvs. jag ville inte att vi skulle vara beroende av Finska Notisbyrån. Vi slog igenom som nyhetsorgan under Tjeckoslovakienkrisen 1968. Jag ville även introducera modern, västerländsk rapportering i bolaget, berättar Ralf. Han blev även känd för sin revolverjournalistik i program som Peukaloruuvi.

Att synas i tv var lägligt för en politisk karriär. Han hade tidigare varit medlem av Svensk Ungdom och blivit vald till Helsingfors stadsfullmäktige på SFPs lista, men 1966 anslöt han sig till det socialdemokratiska partiet.

– Jag var kekkonit och ogillade SDP:s utrikespolitik, som fört in i en  återvändsgränd. När Rafael Paasio valdes till partiets ordförande fanns det inga hinder längre för mig att ansluta mig till Helsingfors Svenska Arbetarförening.

– År 1968 ställde jag upp i elektorsvalet och blev vald. När Sigurd Norrmen inte lyckades ta det ”Fagerholmska mandatet” 1966 efter det K-A. hade lämnat riksdagen efter 36 år, blev elektorsvalet 1968ett slags provval för mig. Jag vann nomineringsomröstningen över Sigurd Norrmen med 14-7. Jag har kallat omröstningen för ”mitt livs viktigaste val”.

Ralf blev vald i valet 1970 mycket tack vare en aktiv kampanj där han utvidgade sitt nätverk utanför de finlandssvenskarna, bl.a finska väljare i de östra förorterna och specialgrupper som Rundradions personal och befattningsofficerarna. Friberg blev återvald 1972 och 1975. Han var även elektor 1978.

– I riksdagen arbetade jag  synnerhet för kriminal-, trafik- och bostadpolitiken samt sjömännens och befattningsofficerarnas rättigheter. Jag engagerade mig  även internationellt och satt i utrikes-och försvarsutskotten, Nordiska Rådets delegation och Interparlamentariska unionens organ, berättar Ralf.

År 1979 lyckades inte återvalet. Friberg engagerades dock internationellt. År 1980 utsågs han till Nordiska ministerrådets informationschef i Oslo och två år senare till pressråd vid Finlands ambassad i Stockholm.

– Jag efterträdde Tom Westergård i Oslo. Jag hade faktiskt redan tidigare varit kandidat som generalsekreterare för ministerrådet, minns Ralf.

År 1985 återgick han till journalistiken – som chefredaktör för kvällstidningen Iltalehti.

– Det var svårt att få grepp om redaktionen. Här gällde inte Expressens sätt att göra en kvällstidning, och kraven på mig personligen var andra än jag väntat mig. Det fanns t.ex. mycket mera kommersialism. Det blev nog ett delvist misslyckande, tillstår Ralf. Men inte helt. Beträffande rapporteringen av Palme-mordet slog Iltalehti klart sin arga rival Ilta-Sanomat.

Så blev det ånyo dags för diplomatin.

– Utrikesminister Kalevi Sorsa ville utveckla ministeriets informationsverksamhet. Jag blev 1988 chef för press- och kulturbyrån, som blev en avdelning. Vi fick mera resurser och kunde satsa på rapportering och journalistbesök, samarbete med presidentens kansli och anställa professionella journalister som tidsbundna pressråd vid våra utlandsbeskickningar.

Efter fyra år i UM fick Ralf sin första ambassadörspost – Aten.

– Jag hamnade direkt i hetluften. Finland förde ju förhandlingar om EU-medlemskap och Grekland var bl.a ordförandeland för unionen. – Grekerna är duktiga. De är även måna om ”filotimo”, ett urgrekiskt begrepp för att varje individ har ett okränkbart människovärde. Det är  något som vi finländare lätt glömmer pga Greklands ekonomiska problem, säger Ralf.

Efter Aten blev det Köpenhamn.

– Det var härligt att jobba i ett nordiskt land. Som ambassadör satsade jag i synnerhet på kulturkontakter och samarbete mellan våra militärer. Jag kunde avsluta min karriär med president Tarja Halonens statsbesök i Danmark våren 2001.

Efter pensioneringen flyttade Fribergs till Ekenäs. Han har varit en aktiv pensionär som stadsfullmäktig, skribent i lokalpressen, och på ledande poster i Pensionärstagarnas Centralförbund. Han sitter även i panelen i det populära radioprogrammet De äldres råd.

– I kommunalpolitiken har jag satsat på kulturen. Vi har en utmärkt biograf. Högklassiga är också sommarkonserterna och bokkalaset på hösten. Och Raseborgs sommarteater, förstås, säger Ralf.

Han är bekymrad över stadens framtid.  Det finns inte arbetsplatser, själva staden tvingas permittera personal, skattöret på 22 procent är ett av landets högsta.

– Svenskans ställning är mera hotad än den var på 20- och 30-talet, nu när varken socialdemokraterna eller SFP sitter i regeringen. Även internationellt finns orosmoln. Vad händer i Ryssland efter Putin? Skall vi ansluta oss till Nato? Hur som helst är ett försvarssamarbete med Sverige oerhört viktigt.

Födelsedagen firas enkelt med vänner, senare med familjen. Han har två barn, sex barnbarn och sex barnbarnsbarn!

– Jag har haft ett långt och fint liv, avslutar Ralf vårt samtal.

Rolf Johansson

AVAINSANAT

De förenade kungadömena är splittrade – en uppdatering kring Brexit

Här avgörs Storbritanniens framtid imorgon.

Cirkusen kring Brexit tog ett stort steg framåt igår, då det meddelades att EU och Storbritannien slutligen nått ett avtal kring landets utträde ur unionen. Lukas Lundin är på plats i Storbritannien och har lusläst de brittiska tidningarna, för att sammanfatta förutsättningarna inför en historisk helg i Europas politiska historia. 

Lue lisää

ÄMNESORD

Åländska socialdemokrater hoppas på förnyat förtroende – går till val på klimat och välfärd

Ålands socialdemokraters ordförande Camilla Gunell. (Arkivbild)

På söndagen går ålänningarna till vallokalerna för att välja ett nytt lagting och en ny regering. ABL ringde upp de åländska socialdemokraternas ordförande, vice lantråd Camilla Gunell, för att ta tempen på valrörelsen.

Lue lisää

Folktinget vill se svenskspråkig telefonlinje för barn som utsatts för sexuellt våld

Kuva: Foto: iStock

Folktinget efterlyser en svenskspråkig telefonlinje för barn som utsatts för sexuellt våld. Redan år 2011 har FN:s barnrättskommitté påpekat brister kring journummer och rekommenderat att Finland säkerställer permanent och tillräcklig finansiering till telefon- och internetjourer för barn.

 

−Det handlar om barns rätt att få stöd och hjälp på sitt eget modersmål. Svenskspråkiga barn som blivit utsatta för sexuellt våld och anonymt vill tala med en vuxen är för tillfället tvungna att ringa 112 eller Nollinjen, som är avsedd för vuxna, konstaterar Folktingets ordförande Sandra Bergqvist.

 

Det finns chattkanaler där det anonymt är möjligt att ta kontakt på svenska, men ingen svenskspråkig telefonlinje. Mannerheims barnskyddsförbund upprätthåller den internationella telefonlinjen 116111 som är riktad till barn och unga under 21 år. Den linjen fungerar enbart på finska.

 

−Vi ser det som en fråga om jämlikhet. Folktinget hoppas att Social- och hälsovårdsministeriet uppmärksammar detta och fördelar resurserna så att också svenskspråkiga barn kan få stöd och hjälp. I bästa fall kan ett samtal till en hjälplinje också fungera i preventivt syfte så att barn aldrig ska behöva uppleva dylika övergrepp, säger Bergqvist.

 

Folktinget

 

ÄMNESORD

Thomas Wallgren diskuterade stadspolitik

Kuva: Pekko Korvuo
Thomas Wallgren, FSD:s fullmäktigeledamot i Helsingfors (Arkivbild).

Tisdagen den 15 oktober kom FSD:s fullmäktigeledamot Thomas Wallgren till kvarterskrogen Toveri i Berghäll för att diskutera stadspolitik. Han påpekade att också den kommunala demokratin är av betydelse när vi försvarar demokratin mot den illiberala trend som hotar våra demokratiska institutioner på många håll i världen.

Lue lisää

ÅVSS valde ny styrelse – Ronny Wikström tar över ordförandeklubban

Kuva: Foto: ÅVSS
Jacob Storbjörk överräcker ordförandeklubban till ÅVSS nya ordförande Ronny Wikström.

Åbo-Vasa Socialdemokratiska Studerande (ÅVSS) har valt en ny styrelse, där Ronny Wikström tar över ordförandeklubban. Nu väntar kårvalet vid Åbo Akademi om tre veckor.

Lue lisää