Journalist, politiker, diplomat: Ralf Friberg 80 år

Kuva: Kari Hulkko

Journalist, politiker, diplomat. Så kan man kortfattat beskriva Ralf Fribergs yrkesliv. Söndagen den 17 april fyller han 80 år.

Vi träffas hemma hos honom i Ekenäs, där han bott sedan pensioneringen för femton år sedan. Men han kände staden långt tidigare.

– Jag föddes i Helsingfors. Far var spårvagnsförare, mor bokhandelsbiträde. När pappa sedan bytte Spårvägens blå uniform mot arméns grå, pendlade familjen mellan olika orter i Finland, bl.a Ekenäs. Jag blev student i Ekenäs. Här träffade jag också min blivande hustru Britt-Marie, berättar Ralf.

Han hade skrivit små artiklar i konventstidningar och lokalpressen. Han blev känd efter att ha avslöjat att en beväring pimsats till döds i Dragsvik. Följaktligen utnämndes han vid 21 år ålder till chefredaktör för tidningen Östra Nyland. Sejouren blev kort.

– Styrelsen och jag hade olika åsikter om bl.a textreklam och nepotism. Jag fick gå, minns Friberg.

Han fortsatte dock som reporter för Vasabladet och Hufvudstadsbladet och en  sväng på utrikesministeriets pressbyrå innan Rundradion kom in i bilden. Bolagets chef var Eino S. Repo.

– Det var ju den sk. röda reporadions tid. Som nyhetschef introducerade jag Yles egna nyheter, dvs. jag ville inte att vi skulle vara beroende av Finska Notisbyrån. Vi slog igenom som nyhetsorgan under Tjeckoslovakienkrisen 1968. Jag ville även introducera modern, västerländsk rapportering i bolaget, berättar Ralf. Han blev även känd för sin revolverjournalistik i program som Peukaloruuvi.

Att synas i tv var lägligt för en politisk karriär. Han hade tidigare varit medlem av Svensk Ungdom och blivit vald till Helsingfors stadsfullmäktige på SFPs lista, men 1966 anslöt han sig till det socialdemokratiska partiet.

– Jag var kekkonit och ogillade SDP:s utrikespolitik, som fört in i en  återvändsgränd. När Rafael Paasio valdes till partiets ordförande fanns det inga hinder längre för mig att ansluta mig till Helsingfors Svenska Arbetarförening.

– År 1968 ställde jag upp i elektorsvalet och blev vald. När Sigurd Norrmen inte lyckades ta det ”Fagerholmska mandatet” 1966 efter det K-A. hade lämnat riksdagen efter 36 år, blev elektorsvalet 1968ett slags provval för mig. Jag vann nomineringsomröstningen över Sigurd Norrmen med 14-7. Jag har kallat omröstningen för ”mitt livs viktigaste val”.

Ralf blev vald i valet 1970 mycket tack vare en aktiv kampanj där han utvidgade sitt nätverk utanför de finlandssvenskarna, bl.a finska väljare i de östra förorterna och specialgrupper som Rundradions personal och befattningsofficerarna. Friberg blev återvald 1972 och 1975. Han var även elektor 1978.

– I riksdagen arbetade jag  synnerhet för kriminal-, trafik- och bostadpolitiken samt sjömännens och befattningsofficerarnas rättigheter. Jag engagerade mig  även internationellt och satt i utrikes-och försvarsutskotten, Nordiska Rådets delegation och Interparlamentariska unionens organ, berättar Ralf.

År 1979 lyckades inte återvalet. Friberg engagerades dock internationellt. År 1980 utsågs han till Nordiska ministerrådets informationschef i Oslo och två år senare till pressråd vid Finlands ambassad i Stockholm.

– Jag efterträdde Tom Westergård i Oslo. Jag hade faktiskt redan tidigare varit kandidat som generalsekreterare för ministerrådet, minns Ralf.

År 1985 återgick han till journalistiken – som chefredaktör för kvällstidningen Iltalehti.

– Det var svårt att få grepp om redaktionen. Här gällde inte Expressens sätt att göra en kvällstidning, och kraven på mig personligen var andra än jag väntat mig. Det fanns t.ex. mycket mera kommersialism. Det blev nog ett delvist misslyckande, tillstår Ralf. Men inte helt. Beträffande rapporteringen av Palme-mordet slog Iltalehti klart sin arga rival Ilta-Sanomat.

Så blev det ånyo dags för diplomatin.

– Utrikesminister Kalevi Sorsa ville utveckla ministeriets informationsverksamhet. Jag blev 1988 chef för press- och kulturbyrån, som blev en avdelning. Vi fick mera resurser och kunde satsa på rapportering och journalistbesök, samarbete med presidentens kansli och anställa professionella journalister som tidsbundna pressråd vid våra utlandsbeskickningar.

Efter fyra år i UM fick Ralf sin första ambassadörspost – Aten.

– Jag hamnade direkt i hetluften. Finland förde ju förhandlingar om EU-medlemskap och Grekland var bl.a ordförandeland för unionen. – Grekerna är duktiga. De är även måna om ”filotimo”, ett urgrekiskt begrepp för att varje individ har ett okränkbart människovärde. Det är  något som vi finländare lätt glömmer pga Greklands ekonomiska problem, säger Ralf.

Efter Aten blev det Köpenhamn.

– Det var härligt att jobba i ett nordiskt land. Som ambassadör satsade jag i synnerhet på kulturkontakter och samarbete mellan våra militärer. Jag kunde avsluta min karriär med president Tarja Halonens statsbesök i Danmark våren 2001.

Efter pensioneringen flyttade Fribergs till Ekenäs. Han har varit en aktiv pensionär som stadsfullmäktig, skribent i lokalpressen, och på ledande poster i Pensionärstagarnas Centralförbund. Han sitter även i panelen i det populära radioprogrammet De äldres råd.

– I kommunalpolitiken har jag satsat på kulturen. Vi har en utmärkt biograf. Högklassiga är också sommarkonserterna och bokkalaset på hösten. Och Raseborgs sommarteater, förstås, säger Ralf.

Han är bekymrad över stadens framtid.  Det finns inte arbetsplatser, själva staden tvingas permittera personal, skattöret på 22 procent är ett av landets högsta.

– Svenskans ställning är mera hotad än den var på 20- och 30-talet, nu när varken socialdemokraterna eller SFP sitter i regeringen. Även internationellt finns orosmoln. Vad händer i Ryssland efter Putin? Skall vi ansluta oss till Nato? Hur som helst är ett försvarssamarbete med Sverige oerhört viktigt.

Födelsedagen firas enkelt med vänner, senare med familjen. Han har två barn, sex barnbarn och sex barnbarnsbarn!

– Jag har haft ett långt och fint liv, avslutar Ralf vårt samtal.

Rolf Johansson

AVAINSANAT

Opinion: Åkesson och statistiken

Kuva: Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
Plenisalen i Sveriges riksdag i samband med en tidigare partiledardebatt (Arkivbild).

Hur Jimmie Åkesson, högerpopulistiska Sverigedemokraternas partiledare, i svenska riksdagens partiledardebatt onsdagen den 15 januari pratar om 120 000 beviljade uppehållstillstånd i Sverige år 2019 – är det verkligen så?

Lue lisää

Australiens djurliv hårt drabbat redan innan bränderna

Kuva: Foto: Pixabay
Koalan är en av de djurarter som endast finns i Australien.

Australien är ett av de länder i världen som har högst biologisk mångfald. Men redan innan de förödande bränderna var landet också ett av de länder som drabbats hårdast av att arter gått förlorade.

Lue lisää

ÄMNESORD

Australien: Bränderna hotar utrota djurarter

Kuva: Foto: Pixabay
De förödande bränderna i Australien hotar utrota flera djurarter.

Ljuden från kakaduor och lorier har förbytts mot en kuslig tystnad i stora eldhärjade områden i sydöstra Australien. De omfattande bränderna innebär ett utrotningshot för flera lokala djurarter, medan många fler blivit mer sårbara då deras habitat gått förlorade.

Lue lisää

ÄMNESORD

Recension: Tung och färgsprakande gråsosseprog för hela slanten

Kuva: Foto: Lukas Lundin
Svenska Opeth har inför sin pågående turné satsat på en ambitiös och färgsprakande ljusshow.

Efter 30 år i branschen är Opeth i många avseenden ett helt annat band – i andra precis det som de alltid ha varit. Det ger dem möjligheten att leverera, också en kväll då varken de eller förutsättningarna är som bäst.  

Lue lisää

Storbjörk: Regeringens vårdsatsning är bra för Österbotten

Jacob Storbjörk är vice ordförande för Finlands svenska socialdemokrater (FSD).

Idag presenterade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru hur arbetet med social- och hälsovårdsreformen framskrider. Regeringen har redan kommit en bra bit på vägen och reformarbetet framskrider enligt plan. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar att det år 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna från programmet Framtidens social- och hälsocentral.

Lue lisää