Journalist, politiker, diplomat: Ralf Friberg 80 år

Kuva: Kari Hulkko

Journalist, politiker, diplomat. Så kan man kortfattat beskriva Ralf Fribergs yrkesliv. Söndagen den 17 april fyller han 80 år.

Vi träffas hemma hos honom i Ekenäs, där han bott sedan pensioneringen för femton år sedan. Men han kände staden långt tidigare.

– Jag föddes i Helsingfors. Far var spårvagnsförare, mor bokhandelsbiträde. När pappa sedan bytte Spårvägens blå uniform mot arméns grå, pendlade familjen mellan olika orter i Finland, bl.a Ekenäs. Jag blev student i Ekenäs. Här träffade jag också min blivande hustru Britt-Marie, berättar Ralf.

Han hade skrivit små artiklar i konventstidningar och lokalpressen. Han blev känd efter att ha avslöjat att en beväring pimsats till döds i Dragsvik. Följaktligen utnämndes han vid 21 år ålder till chefredaktör för tidningen Östra Nyland. Sejouren blev kort.

– Styrelsen och jag hade olika åsikter om bl.a textreklam och nepotism. Jag fick gå, minns Friberg.

Han fortsatte dock som reporter för Vasabladet och Hufvudstadsbladet och en  sväng på utrikesministeriets pressbyrå innan Rundradion kom in i bilden. Bolagets chef var Eino S. Repo.

– Det var ju den sk. röda reporadions tid. Som nyhetschef introducerade jag Yles egna nyheter, dvs. jag ville inte att vi skulle vara beroende av Finska Notisbyrån. Vi slog igenom som nyhetsorgan under Tjeckoslovakienkrisen 1968. Jag ville även introducera modern, västerländsk rapportering i bolaget, berättar Ralf. Han blev även känd för sin revolverjournalistik i program som Peukaloruuvi.

Att synas i tv var lägligt för en politisk karriär. Han hade tidigare varit medlem av Svensk Ungdom och blivit vald till Helsingfors stadsfullmäktige på SFPs lista, men 1966 anslöt han sig till det socialdemokratiska partiet.

– Jag var kekkonit och ogillade SDP:s utrikespolitik, som fört in i en  återvändsgränd. När Rafael Paasio valdes till partiets ordförande fanns det inga hinder längre för mig att ansluta mig till Helsingfors Svenska Arbetarförening.

– År 1968 ställde jag upp i elektorsvalet och blev vald. När Sigurd Norrmen inte lyckades ta det ”Fagerholmska mandatet” 1966 efter det K-A. hade lämnat riksdagen efter 36 år, blev elektorsvalet 1968ett slags provval för mig. Jag vann nomineringsomröstningen över Sigurd Norrmen med 14-7. Jag har kallat omröstningen för ”mitt livs viktigaste val”.

Ralf blev vald i valet 1970 mycket tack vare en aktiv kampanj där han utvidgade sitt nätverk utanför de finlandssvenskarna, bl.a finska väljare i de östra förorterna och specialgrupper som Rundradions personal och befattningsofficerarna. Friberg blev återvald 1972 och 1975. Han var även elektor 1978.

– I riksdagen arbetade jag  synnerhet för kriminal-, trafik- och bostadpolitiken samt sjömännens och befattningsofficerarnas rättigheter. Jag engagerade mig  även internationellt och satt i utrikes-och försvarsutskotten, Nordiska Rådets delegation och Interparlamentariska unionens organ, berättar Ralf.

År 1979 lyckades inte återvalet. Friberg engagerades dock internationellt. År 1980 utsågs han till Nordiska ministerrådets informationschef i Oslo och två år senare till pressråd vid Finlands ambassad i Stockholm.

– Jag efterträdde Tom Westergård i Oslo. Jag hade faktiskt redan tidigare varit kandidat som generalsekreterare för ministerrådet, minns Ralf.

År 1985 återgick han till journalistiken – som chefredaktör för kvällstidningen Iltalehti.

– Det var svårt att få grepp om redaktionen. Här gällde inte Expressens sätt att göra en kvällstidning, och kraven på mig personligen var andra än jag väntat mig. Det fanns t.ex. mycket mera kommersialism. Det blev nog ett delvist misslyckande, tillstår Ralf. Men inte helt. Beträffande rapporteringen av Palme-mordet slog Iltalehti klart sin arga rival Ilta-Sanomat.

Så blev det ånyo dags för diplomatin.

– Utrikesminister Kalevi Sorsa ville utveckla ministeriets informationsverksamhet. Jag blev 1988 chef för press- och kulturbyrån, som blev en avdelning. Vi fick mera resurser och kunde satsa på rapportering och journalistbesök, samarbete med presidentens kansli och anställa professionella journalister som tidsbundna pressråd vid våra utlandsbeskickningar.

Efter fyra år i UM fick Ralf sin första ambassadörspost – Aten.

– Jag hamnade direkt i hetluften. Finland förde ju förhandlingar om EU-medlemskap och Grekland var bl.a ordförandeland för unionen. – Grekerna är duktiga. De är även måna om ”filotimo”, ett urgrekiskt begrepp för att varje individ har ett okränkbart människovärde. Det är  något som vi finländare lätt glömmer pga Greklands ekonomiska problem, säger Ralf.

Efter Aten blev det Köpenhamn.

– Det var härligt att jobba i ett nordiskt land. Som ambassadör satsade jag i synnerhet på kulturkontakter och samarbete mellan våra militärer. Jag kunde avsluta min karriär med president Tarja Halonens statsbesök i Danmark våren 2001.

Efter pensioneringen flyttade Fribergs till Ekenäs. Han har varit en aktiv pensionär som stadsfullmäktig, skribent i lokalpressen, och på ledande poster i Pensionärstagarnas Centralförbund. Han sitter även i panelen i det populära radioprogrammet De äldres råd.

– I kommunalpolitiken har jag satsat på kulturen. Vi har en utmärkt biograf. Högklassiga är också sommarkonserterna och bokkalaset på hösten. Och Raseborgs sommarteater, förstås, säger Ralf.

Han är bekymrad över stadens framtid.  Det finns inte arbetsplatser, själva staden tvingas permittera personal, skattöret på 22 procent är ett av landets högsta.

– Svenskans ställning är mera hotad än den var på 20- och 30-talet, nu när varken socialdemokraterna eller SFP sitter i regeringen. Även internationellt finns orosmoln. Vad händer i Ryssland efter Putin? Skall vi ansluta oss till Nato? Hur som helst är ett försvarssamarbete med Sverige oerhört viktigt.

Födelsedagen firas enkelt med vänner, senare med familjen. Han har två barn, sex barnbarn och sex barnbarnsbarn!

– Jag har haft ett långt och fint liv, avslutar Ralf vårt samtal.

Rolf Johansson

AVAINSANAT

Hållbar utveckling och framtidsreformer på tapeten på partifullmäktige

Kuva: lehtikuva / mika kanerva

”Vetenskap och kunskap ska komma till heders igen efter Sipiläs regering.” Det sade Antti Rinne till SDP:s partifullmäktige på lördagen.

Lue lisää

Alajoki och Wickström leder Åbo Socialdemokrater 2019

Kai Alajoki.

Åbo socialdemokrater valde en ny styrelse för år 2019 på sitt höstmöte i Folkets hus på tisdagen. Till ny ordförande valdes politices kandidat Kai Alajoki och till vice ordförande Gustav Wickström, som länge lett föreningen.

 

Övriga styrelsemedlemmar är Tomi Kontkanen, Camilla Kronqvist, Annukka Maunula och Anita Tuominen.

– Tiden skriker efter ett rättvist politiskt alternativ som fungerar som motvikt till den rådande marknadsliberalismen. Vi behöver en omställning från dagens system till en hållbar, grön ekonomi där klimatet och miljön skyddas och där ingen lämnas ensam. Bland annat dessa frågor vill jag jobba med under det kommande valåret, säger blivande ordförande Kai Alajoki.

– Vi bör sträva till större jämlikhet för att undvika utbredd oro i samhället. Kampen för de mindre bemedlades rättigheter till ett anständigt liv går vidare, avrundar Gustav Wickström.

 

Peter Saramo: Efter åtta år utomlands började jag rösta socialdemokratiskt

Kuva: Johan Kvarnström
Peter Saramo.

Samhället i den form som jag lärt känna det håller på att nedmonteras, säger Peter Saramo som representerade Helsingfors svenska arbetarförening vid Finlands svenska socialdemokraters (FSD) kongress i Borgå i början av november.

Lue lisää

Alla kan lära av det isländska miraklet –  ”Jag säger nej för att jag älskar dig”

Kuva: Johan Kvarnström
Heiða Björg Hilmisdóttir i Helsingfors den 8 november 2018.

Island skred till handling då ungdomarnas hälsa var en katastrof i början av 1990-talet. En av de som hade en central roll då Islandsmodellen byggdes upp är Heiða Björg Hilmisdóttir som nu hoppas att fler länder ska ta efter sagornas ö bland annat genom en hobbygaranti.

Lue lisää