Om den i år hundraårsjubilerande men länge sedan avlidna Marilyn Monroes ursprungliga namn var Norma Jeane Mortenson, så var Eva Marie Saints ursprungliga namn Eva Marie Saint. Båda hennes föräldrar var kväkare. Fadern hette John Merle Saint och modern Eva Marie Rice. Hon var helt enkelt döpt efter sin mor och hon hade en syster, Adelaide.

Eva Marie Saint föddes den 4 juli 1924 i Newark i New Jersey. Vissa dödsrunor har nämnt East Orange som hennes födelsestad men enligt officiella papper var det i Newark hon föddes. Saint gick i Bethlehem Central High School i Delmar i New York. Skådespeleri studerade hon vid Bowling Green State University i Bowling Green i Ohio.

Efter att ha avslutat sina studier 1946 fick hon anställning som praktikant på TV-kanalen NBC. Följande år fick hon medverka i ett specialnummer av Life som handlade om det nya fenomenet TV i och med att en miljon hushåll ägde en TV-apparat. Två år senare figurerade hon igen i ett reportage av samma tidning, nu som kämpande skådespelare i New York. Hennes skådespelarkarriär kom igång med lågavlönade roller inom radio och TV. Mellan 1950 och 1952 fick hon medverka i såpoperan One Man’s Family som förekom både på radio och TV. År 1953 medverkade hon i Broadwayuppsättningen av Resan till Bountiful med en prisbelönad prestation. Pjäsförfattaren Horton Foote skulle senare bli ihågkommen för det klassiska filmmanuset Skuggor över Södern (1962).

Efter att ha medverkat i Horton Footes pjäs fick Saint debutera i filmen Storstadshamn (1954) som regisserades av Elia Kazan. Det gällde direkt en stor roll i en av de största klassikerna av Hollywoods guldålder där hennes motspelare var Marlon Brando. För sin prestation i Storstadshamn tilldelades Saint på Oscarsgalan 1955 Oscar för bästa kvinnliga biroll. Som lön fick 20-åringen Saint 7 500 dollar för en av de mest minnesvärda filmroller hon skulle ha under sin långa karriär.

För rollprestationen i filmen Pippi i Pyjamas (1956) fick Saint sedan 50 000 dollar. I Regnträdets land (1957) medverkade hon tillsammans med Montgomery Clift och Elizabeth Taylor och den gången kostade det 100 000 dollar att få den stigande stjärnan med i filmen som utspelar sig före och under amerikanska inbördeskriget.

Filmen En handfull snö (1957) spelades in efter Regnträdets land men fick premiär tidigare. I den filmen är Saints motspelare Don Murray som spelar en morfinberoende krigsveteran i en av de första filmerna som handlade om drogberoende.

En av Saints allra mest minnesvärda rollprestationer var som femme fatale-gestalten Eve Kendall i Alfred Hitchcocks film I sista minuten (1959). I den filmen spelades de manliga huvudrollerna av Cary Grant och James Mason. Filmen var framgångsrik både ekonomiskt och hos kritikerna och den anses vara en av Hitchcocks största klassiker. Hitchcock arbetade med Saint för att få hennes röst lägre och hesare och han valde ut kläderna åt henne.

Saint gifte sig med Jeffrey Hayden redan 1951 och äktenskapet varade till hans död 2016. Att ett äktenskap varade såpass länge för en kvinna av Saints generation var kanske inte ovanligt i sig men vad som gjorde det ovanligt var hennes status som superstjärna i Hollywood. Paret fick två barn och Saint begränsade sin filmkarriär något för att kunna tillbringa mer tid med familjen.

Saint fick den kvinnliga huvudrollen i filmen Exodus (1960) som handlar om händelserna ombord S/S Exodus 1947 och skapandet av staten Israel 1948. Filmen baserar sig på romanen av samma namn av Leon Uris. Filmens manusförfattare Dalton Trumbo hade under 1950-talet varit svartlistad på grund av McCarthy-erans häxjakt mot misstänkta kommunister men Exodus var en av de första filmerna där Trumbo fick använda sitt eget namn igen efter att ha kringgått svartlistandet med hjälp av olika pseudonymer.

I Oro i kroppen (1962) har Saint rollen som den tragiska skönheten Echo O’Brien och hon spelar mot den 1937 födda Warren Beatty som är en av de skådespelare från Hollywoods guldålder som fortfarande finns vid liv, även om några av just Beattys mest kända roller var i filmer som kom att definiera den efterföljande epoken, New Hollywood.

Även om Saints filmkarriär fortsatte till 2010-talet, är hon främst ihågkommen för de rollerna hon gjorde under Hollywoods guldålder som led mot sitt slut samtidigt som 1960-talet led mot sitt slut.

Saint medverkade i Vincente Minnellis film Het strand (1965) vid sidan om det ledande paret Elizabeth Taylor och Richard Burton. Samma år medverkade hon även i George Seatons krigsfilm 36 timmar vid sidan om James Garner och Rod Taylor. 36 timmar baserar sig på Roald Dahls novell Beware of the Dog.

År 1966 var det dags för den kvinnliga huvudrollen i den satiriska filmen Ryssen kommer! Ryssen kommer! där en sovjetisk ubåt går i grund utanför New England. Samma år fick hon hoppa in på kort varsen i racingfilmen Grand Prix där hon ersatte Harriet Andersson. Grand Prix hyllades av kritiker och var dessutom en av årets mest inkomstbringande filmer. 1968 spelade Saint sedan den kvinnliga huvudrollen i westernfilmen Den röda skuggan som regisserades av Robert Mulligan. Hennes motspelare var Gregory Peck som sex år tidigare hade spelat huvudrollen i Mulligans film Skuggor över Södern.

Några av de bästa recensioner som Saint någonsin fick var för rollen som Selma Wilson i Loving (1970). Även om hennes mest ikoniska roller är i guldålderfilmer som Storstadshamn (1954) och I sista minuten (1959), innebar den kritiska framgången med Loving åtminstone i kritikernas ögon att Saint hade överlevt övergången till New Hollywood. Marilyn Monroe hade dött redan 1962 men Eva Marie Saint fick fortfarande erbjudanden om krävande, intressanta och utmanande roller. Eva Marie Saint var en av 1950- och 1960-talens stora filmstjärnor men hennes karriär tog inte slut där. Även om Loving rosades av kritikerna, var den ändå inte en likadan kommersiell framgång som Saints mest framgångsrika filmer.

Under 1970- och 1980-talen fortsatte Saint sin karriär i huvudsak som TV-skådespelare. Det blev många TV-serier och TV-filmer och även några Emmynomineringar. Saint hade fått Theatre World Award redan 1954 och en enda Oscarstatyett på 1955 års Oscarsgala. Till sist blev det även en Emmy Award på 1990 års Emmygala för bästa kvinnliga biroll i en miniserie eller film. Det gällde rollprestationen i TV-filmen People Like Us (1990).

Efter att ha varit borta från bioduken i ett antal år medverkade Saint i komedin Ingenting gemensamt (1986) där en ung Tom Hanks spelar hennes son. Filmen fick ett mediokert mottagande, även om kritikerna förhöll sig positivt till Saints rollprestation. År 2000 medverkade Saint igen i en biograffilm, nämligen Jag drömde om Afrika där Kim Basinger hade den kvinnliga huvudrollen. Filmen misslyckades kommersiellt och fick dessutom negativ kritik.

Saint medverkade 2005 i två filmer som båda fick ett mediokert mottagande, Don’t Come Knocking och En vän med fyra tassar. År 2006 spelade hon Stålmannens adoptivmor Martha Kent i Superman Returns. Vid det här skedet var hon över 80 år gammal men inte redo att lägga av.

Mellan 2012 och 2014 gjorde hon en insats som röstskådespelare i den animerade serien Katara. I februari 2014 fick filmen Winter’s Tale premiär. Det var den sista biograffilmen som Saint spelade in men inte den sista filmen som fick premiär där hon medverkade. Saint blev än en gång uppmärksammad av kritiker, även om filmen som sådan inte fick något vidare mottagande. Senare samma år skulle hon fylla 90 år och slutligen släpptes Mariette in Ecstasy år 2019. Det gällde en film som hade spelats in så tidigt som 1996 men produktionsbolaget hade gått i konkurs. Regissören John Bailey hyllades på Camerimage International Film Festival 2019 och på det sättet blev det en till film där Eva Marie Saint medverkade, även om den bestod av gammalt material.

På Oscarsgalan 2018 presenterade Eva Marie Saint kategorin Bästa kostym och fick stående ovationer. Hon har två stjärnor på Hollywood Walk of Fame, en för film och en för TV.