MENY
[pro_ad_display_adzone id=68868]

Dansk journalist till ABL: Socialdemokratin behöver formulera en politik för den nya tiden

Danmark har inte lyckats integrera sina invandrare. Och socialdemokratin i Europa måste förnya sig. Det är några av de frågor som Arbetarbladet diskuterat med de två danska socialdemokratiska journalisterna Rolf Poulsen och Jens Holmsgaard. 

– Personligen känner jag många invandrare i Danmark som lärt sig språket och som integrerats i samhället. De är hjärtligt välkomna, säger Rolf Poulsen som är pensionerad journalist med bakgrund bland annat inom fackförenings- och den socialdemokratiska pressen.

 

För många decennier sedan inledde han sin karriär vid Bornholmeren, en sedermera nedlagd socialdemokratisk lokaltidning på Bornholm.

 

Poulsen är numera bosatt i Skagen på Danmarks nordspets där han är med i den lokala socialdemokratiska partiföreningen. Han har inga politiska uppdrag, men följer noga med vad som sker i det danska samhället.

 

– Jag har en frisör som ursprungligen kommer från Kroatien och som talar utmärkt danska. Det är inga som helst problem, säger Poulsen.

 

Han betonar vikten av integration av invandrare och flyktingar.

 

– Vi har många invandrare som lärt sig danska, som har har arbete och som sköter sig och sina familjer. De behövs i samhället.

 

Han har tidigare bland annat jobbat vid det danska livsmedelsarbetarförbundet.

 

– Från den branschen vet jag att det till exempel inom slakterierna finns många invandrare som anpassat sig mycket bra. Men den danska invandrarpolitiken har slagit grundligt fel. Det har nämligen uppstått invandrarmiljöer som är isolerade från det övriga samhället. Danmark är ett litet land och vi kan inte ta hur många invandrare som helst. Och det är ytterst beklagligt att man inom ett EU som skulle stå för öppenhet nu tvingas ta till åtgärder som att stänga gränserna.

 

Rolf Poulsen är bekymrad över socialdemokratins situation.

 

– Här i Danmark byggde socialdemokratiska ledare som Jens Otto Krag och Viggo Kampmann i tiderna upp ett modernt välfärdssamhälle. Men i dagens läge har både den danska och den europeiska socialdemokratin inte lyckats formulera en politik för den nya tid vi nu lever i. Istället för att kritisera den borgerliga regeringen på små enskilda punkter borde man för väljarna berätta vad man vill under de kommande fem–tio åren. Hur vi ska upprätthålla vårt välfärdssamhälle är en av de stora frågorna man borde ge ett svar på.

 

Poulsen menar att socialdemokratin borde bli tydligare bland annat i förhållande till företagandet. Den danska extremvänstern krävde i tiderna ”bort med kapitalet”. Men till det brukade Poulsen alltid svara ”utan kapital inget arbete”. Han vet vad han talar om.

 

– Jag har varit vd för Hafnia-Tryk, ett fackföreningsägt tryckeriföretag. Jag var ansvarig för att med en omsättning på 36 miljoner danska kronor trygga jobben för de 36 personer som var anställda av tryckeriet, säger Rolf Poulsen.

 

“Vi kan inte hjälpa alla”

 

Jens Holmsgaard, socialdemokratisk journalist med bakgrund bland annat i fackföreningspressen, påminner om den tidigare danske socialdemokratiske partiledaren Svend Auken som ville ha fler invandrare till Danmark.

 

–Auken var en humanist men idag lever vi i en helt annan verklighet då det formligen strömmat in flyktingar av vilka de flesta är muslimer.

 

Holmsgaard framhåller att danskarna inte är främlingsfientliga.

 

– Vi är inga fascister. Tvärtom tycker danskarna om invandrare som vill jobba. Med sådana invandrare som grannar säger dansken: dom är bra folk. Det vet vi av praktisk erfarenhet. Men om danskarna enbart har erfarenhet av invandrare på basen av allt det negativa som skandalpressen skriver, ja då uppstår problem.

 

Holmsgaard understryker att alla i Danmark är eniga om att man inte kan ta emot ett oändligt antal flyktingar och invandrare.

 

– Men man är oenig om hur många man kan ta in, säger Holmsgaard.

 

Han konstaterar att Danmark nog är ett rikt land. För närvarande går det alldeles utmärkt för dansk industri där arbetslösheten är rekordlåg och produktiviteten hög.

 

– Men vi har inte tillräckligt med överflöd för att kunna hjälpa alla. I Danmark har vi 5,6 miljoner invånare. Det är lite mer än i en storstad som S:t Petersburg. Samma uppfattning har man även inom det danska socialdemokratiska partiet som sagt att vi inte kan öppna dörrarna för alla.

 

Jens Holmsgaard anser att danskarna är ett humanistiskt folk.

 

– I många år har man i Danmark försökt sitt bästa för att hjälpa dem som lider nöd. Men man kan inte hjälpa så många att man själv blir helt utmattad.

 

Henrik Helenius

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139047]

FN utlyser decennium för vattenfrågor

Kuva: Foto: Jeffrey Moyo/IPS
I Afrika tvingas många som inte har råd att betala för tillgång till rent vatten att använda sig av vatten som är smutsigt och kan sprida sjukdomar.

Det kommande årtiondet ska arbetet för att skydda tillgången på vatten stärkas. Det meddelar FN som understryker att frågan är avgörande för en hållbar utveckling.

 

I samband med att Världsvattendagen inföll förra veckan lanserade FN en tioårig satsning som syftar till att stärka de åtgärder och det internationella samarbetet kring vattenfrågor.

– Det är ett viktigt initiativ eftersom det belyser frågan om vatten och hållbar utveckling, som ingår i Agenda 2030 och de hållbara utvecklingsmålen, säger Steven Downey, som är kommunikationschef för Global Water Partnership, till IPS.

En av målsättningarna i Agenda 2030 handlar om vattenfrågan, där målet är att alla ska ha tillgång till rent dricksvatten och fungerande avlopp senast år 2030. Dessutom ska föroreningarna minska, vattentillgångar användas mer effektivt och det internationella samarbetet kring vattenproblem stärkas.

Problemen med tillgång till vatten är globala och drabbar befolkningar i både rika och fattiga länder.

– Det finns inte en plats i världen som inte har någon form av, om inte en kris, så åtminstone utmaningar rörande vatten, säger Steven Downey.

Enligt FN:s högnivåpanel för vattenfrågor är uppskattningsvis tre miljarder människor, nästan halva jordens befolkning, utsatta för en bristande tillgång till vatten. Om inget görs riskerar den siffran att stiga till sex miljarder till 2050.

Brist på vatten ökar riskerna för konflikter.

– Vatten är en säkerhetsfråga, understryker Al-Hassan Adam, vid organisationen End Water Poverty International.

 

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139152]

Intresset för förnybar energi ökar i Indien

Kuva: Foto: Neeta Lal/IPS
Antalet fordon i Indien förväntas 2040 uppgå till 400 miljoner, vilket kan jämföras med de 170 miljoner som fanns registrerade 2015.

Indiens befolkning är i behov av renare luft och nya energisatsningar. Och intresset för hållbara alternativ växer, enligt Frank Rijsberman, som är generalsekreterare för Global Green Growth Institute, GGGI.

 

Frank Rijsberman, som nyligen besökte Indien för att delta på ett internationellt möte om solenergi, säger till IPS att GGGI är beredda att bistå landets regering i satsningar på hållbar energi. Hans organisation har redan inlett samarbeten med indiska projekt, bland annat genom en satsning på att få ut landets första eldrivna bussar på staden Bangalores gator.

– Elbussarna är ett exempel på hur lokala innovationer kan bidra till en ökad eleffektivitet, och det ligger i linje med Indiens åtaganden om att minska koldioxidutsläppen, säger Frank Rijsberman till IPS.

GGGI har förhoppningar om att få igång fler satsningar i Indien, även om landet ännu inte är medlem i organisationen. Frank Rijsberman menar dock att det finns potential för ett större samarbete i Indien.

– I andra länder sitter vi tillsammans med departementen och hjälper till med en grön tillväxtstrategi.

Han säger att GGGI förra året kunde hjälpa sina medlemsländer att få in en finansiering på en halv miljard dollar till miljö- och klimatsatsningar.

– I Indien finns en växande oro över bland annat den försämrade luftkvaliteten som bidrar till en ökad insikt hos befolkning och politiker att det är viktigt hur tillväxten uppkommer. Vi ser nu över vad GGGI kan bidra till för att den indiska regeringen ska kunna växla över till en tillväxt som är renare och mer hållbar.

Shantanu Gotmare, som är GGGI:s indiske representant, säger att en möjlighet är att bidra till den indiska regeringens satsning på ”el till alla”, vars mål är att nå ut till miljontals hushåll som fortfarande inte har tillgång till el.

I takt med att efterfrågan på el ökar i Indien menar Shantanu Gotmare att utmaningen är att kunna erbjuda energi som är grönare än de traditionella kol- eller dieseldrivna kraftstationerna.

 

 

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50534]

Klimatförändringar förvärrar Mellanösterns vattenbrist

Kuva: Foto: Pixabay
Torka.

Årets upplaga av Världsvattendagen den 22 mars har naturbaserade vattenresurser som tema. Den region som hotas mest av brist på vatten är Nordafrika och Mellanöstern – en kris som förvärras av klimatförändringarna och som enligt experter överskuggar alla andra hot.

 

Årets tema för Världsvattendagen är “Nature for Water”, med fokus på den naturbaserade vattenresurser som kan bidra till att lösa vattenbaserade problem.

I världen beräknas nästan två miljarder människor leva i områden där det råder brist på rent dricksvatten, och närmare 1,8 miljarder människor tvingas dricka vatten från osäkra källor, vilket utsätter dem för risken att drabbas av vattenburna sjukdomar. Allt detta har negativa konsekvenser för människor hälsa, utbildnings- och försörjningsmöjligheter.

Den region som har störst brist på vatten är Mellanöstern och Nordafrika, där en majoritet av befolkningarna har en begränsad tillgång till rent dricksvatten. Klimatförändringarna ökar dessutom riskerna för torka och översvämningar och leder till en försämrad vattenkvalité. Detta samtidigt som flera av länderna är drabbade av instabilitet, konflikter och våld.

Av det skälet hävdade experter vid World Economic Forum 2015 att vattenkrisen utgör det enskilt allvarligaste hotet mot regionen – ett större hot än både politisk instabilitet och arbetslöshet.

Den dåliga vattenkvalitén hänger samman med en ohållbar vattenkonsumtion, men beror också på föroreningar och bristen på rening av avfallsvatten. Detta slår hårt mot ländernas ekonomier men leder också till en låg rad problem som spridningen av vattenburna sjukdomar. Föroreningarna av sötvatten har skapat en situation där ett stort antal vattenlevande arter nu är hotade.

Regionen är dessutom den i världen där mest vatten går förlorat i samband med produktionen av mat, stora mängder avfallsvatten renas aldrig utan det mesta går direkt ut i naturen vilket både är ett slöseri, men dessutom leder till miljö- och hälsoproblem.

Klimatförändringarna är en av de främsta orsakerna till regionens vattenproblem, vilka riskerar att förvärras ytterligare genom minskad nederbörd och stigande temperaturer.

Forskare befarar att vattenbristen kommer att förvärras ytterligare i Irak, Libanon, Jordanien, Marocko och Syrien under kommande år.

För att bemöta problemen menar experter att länderna måste ha detaljerade och tydliga planer för hur vattenresurserna ska skötas. Eftersom klimatförändringar och skadade ekosystem utgör en stor del av problemet är förhoppningen att en ökad användning av naturbaserade vattenresurser ska kunna öka tillgången på vatten av god kvalité. Ett exempel är hur våtmarker kan användas som översvämningsskydd och vattenrenare.

 

Sopho Kharazi

 

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50540]

Indien hotas av omfattande vattenkris

Kuva: Foto: Malini Shankar/IPS
Vatten levereras med tankbil till ett fattigt område i Indien. Om inget görs riskerar nästan hela landet att drabbas svår brist på rent vatten.

Vattenbristen i Kapstaden, Sydafrika, har gjort att många fått upp ögonen för den enorma kris som hotar många miljontals människor. Ett av de länder som kan drabbas allra värst är Indien – om inget görs kan nästan hela landet komma att stå utan dricksvatten 2040.

 

Den 15 juli i år kan den stora vattenbristen leda till att ”dag noll” infaller i Kapstaden. Det skulle betyda att stadens nästa fyra miljoner invånare – rika som fattiga – tvingas ställa sig i offentliga köer för att få tillgång till en daglig ranson vatten på 25 liter per person. Kapstaden kan därmed bli den första moderna storstaden som helt får slut på vatten.

Vattenfrågan började först uppmärksammas vid FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Sedan dess har Internationella vattendagen infallit varje år den 22 mars, i syfte att uppmärksamma de olika vattenproblem som världen står inför.

Ett av de länder som riskerar att drabbas mycket hårt är Indien. I en FN-rapport som kom förra året påpekas att den indiska subkontinenten har ett geografiskt läge som innebär att vattenkrisen kan slå särskilt hårt mot dess länder, och i synnerhet mot Indien. Risken är att nästan hela Indien står utan dricksvatten 2040.

Enligt samma rapport kommer nästan 3,4 miljarder människor att leva i länder där det råder brist på vatten 2025, och situationen kommer därefter att förvärras ytterligare.

Indien är världens näst mest befolkade land med sina 1,3 miljarder invånare och befolkningen beräknas stiga till 1,7 miljarder till 2050. Redan nu har landet svårt att förse befolkningen med rent dricksvatten. Uppgifter från Indiens departement för vattenresurser visar att 18 procent av världens totala befolkning bor i Indien, medan endast 4 procent av de tillgängliga vattenresurserna finns här. Statistik visar dessutom att den årliga tillgången till vatten för en indier har minskat betydligt under det senaste decenniet.

De senaste siffrorna från Världsbanken avslöjar hur enorma problemen är. Enligt dessa har 163 miljoner indier bristande tillgång till rent dricksvatten medan 210 miljoner människor lever utan moderna sanitära anläggningar. En dryg femtedel av de smittsamma sjukdomsfallen anses bero på smutsigt vatten. Varje dag beräknas 500 små barn avlida i diarrésjukdomar i Indien.

Experter understryker att Indiens vattenproblem hänger samman med landets stora befolkningstillväxt. Dessutom har den snabbt växande medelklassen skapat en ökad efterfrågan på rent vatten.

År 2016 rådde det stor brist på rent dricksvatten i 300 av landets 640 distrikt. Staten blev då tvungen att bekosta vattentransporter med tåg till de hårdast drabbade områdena.

Landets grundvattenresurser har dessutom misskötts av myndigheterna.

 

Vattenkrävande jordbruk

Bristen på vatten slår även hårt mot landets ekonomi, påpekar ekonomen Probir Choudhury, som arbetar för finansbolaget Reliance Capital.

– Indien är beroende av jordbruket och det pågår kraftiga bevattningar i de landsbygdsområden där 600 miljoner människor lever som bönder. Men de tekniska framstegen inom jordbruket håller inte samma takt som befolkningstillväxten, säger han.

Probir Choudhury säger att många länder har gått över till grödor som kräver mindre bevattning eller använder sig av nya tekniska lösningar för att spara vatten. Men så är inte fallet i Indien, där ett konventionellt och mer vattenkrävande jordbruk fortfarande dominerar.

Den industrialisering som pågår har dessutom lett till nya problem, enligt experter. Alla landets stora floder har drabbats av de föroreningar som industriavfall har orsakat i grundvattentäkter, och över 90 procent av det avfallsvatten som går ut i floder, sjöar och åar uppges vara orenat.

Dessutom slösas stora mängder vatten bort, främst vid landets kraftstationer. Det USA-baserade World Resources Institute har studerat alla Indiens 400 kraftverk och enligt forskarna hotas landets elproduktion av vattenbristen. Studien visar att nästan alla kraftstationer kyls ned av vatten och vid många av anläggningarna råder det redan nu brist på avkylningsvatten. Detta samtidigt som landet har som målsättning att se till att alla hushåll ska erbjudas tillgång till el.

– Allvarlig avsaknad av regleringar, för stora privatiseringar och den ingrodda korruptionen är de främsta orsakerna till att landet är på väg mot en vattenkris, säger Chintamani Reddy, som tidigare var professor i geografi vid Delhis universitet.

Men det pågår även satsningar för att vända utvecklingen. En är de informationskampanjer som görs mot indiska bönder i syfte att få dem att gå över till modernare bevattningstekniker, och att lagra regnvatten. Indien gör även stora investeringar för utvinning av vind- och solenergi, och målet är att 40 procent av landets energibehov ska täckas av förnybara källor 2030.

Vattenexperter menar att Indien måste agera resolut för att bemöta den hotande vattenkrisen. I annat fall kommer landets att drabbas mycket hårt när denna avgörande resurs börjar sina på allvar.

 

Neeta Lal

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139162]