MENY

Dansk journalist till ABL: Socialdemokratin behöver formulera en politik för den nya tiden

Danmark har inte lyckats integrera sina invandrare. Och socialdemokratin i Europa måste förnya sig. Det är några av de frågor som Arbetarbladet diskuterat med de två danska socialdemokratiska journalisterna Rolf Poulsen och Jens Holmsgaard. 

– Personligen känner jag många invandrare i Danmark som lärt sig språket och som integrerats i samhället. De är hjärtligt välkomna, säger Rolf Poulsen som är pensionerad journalist med bakgrund bland annat inom fackförenings- och den socialdemokratiska pressen.

 

För många decennier sedan inledde han sin karriär vid Bornholmeren, en sedermera nedlagd socialdemokratisk lokaltidning på Bornholm.

 

Poulsen är numera bosatt i Skagen på Danmarks nordspets där han är med i den lokala socialdemokratiska partiföreningen. Han har inga politiska uppdrag, men följer noga med vad som sker i det danska samhället.

 

– Jag har en frisör som ursprungligen kommer från Kroatien och som talar utmärkt danska. Det är inga som helst problem, säger Poulsen.

 

Han betonar vikten av integration av invandrare och flyktingar.

 

– Vi har många invandrare som lärt sig danska, som har har arbete och som sköter sig och sina familjer. De behövs i samhället.

 

Han har tidigare bland annat jobbat vid det danska livsmedelsarbetarförbundet.

 

– Från den branschen vet jag att det till exempel inom slakterierna finns många invandrare som anpassat sig mycket bra. Men den danska invandrarpolitiken har slagit grundligt fel. Det har nämligen uppstått invandrarmiljöer som är isolerade från det övriga samhället. Danmark är ett litet land och vi kan inte ta hur många invandrare som helst. Och det är ytterst beklagligt att man inom ett EU som skulle stå för öppenhet nu tvingas ta till åtgärder som att stänga gränserna.

 

Rolf Poulsen är bekymrad över socialdemokratins situation.

 

– Här i Danmark byggde socialdemokratiska ledare som Jens Otto Krag och Viggo Kampmann i tiderna upp ett modernt välfärdssamhälle. Men i dagens läge har både den danska och den europeiska socialdemokratin inte lyckats formulera en politik för den nya tid vi nu lever i. Istället för att kritisera den borgerliga regeringen på små enskilda punkter borde man för väljarna berätta vad man vill under de kommande fem–tio åren. Hur vi ska upprätthålla vårt välfärdssamhälle är en av de stora frågorna man borde ge ett svar på.

 

Poulsen menar att socialdemokratin borde bli tydligare bland annat i förhållande till företagandet. Den danska extremvänstern krävde i tiderna ”bort med kapitalet”. Men till det brukade Poulsen alltid svara ”utan kapital inget arbete”. Han vet vad han talar om.

 

– Jag har varit vd för Hafnia-Tryk, ett fackföreningsägt tryckeriföretag. Jag var ansvarig för att med en omsättning på 36 miljoner danska kronor trygga jobben för de 36 personer som var anställda av tryckeriet, säger Rolf Poulsen.

 

“Vi kan inte hjälpa alla”

 

Jens Holmsgaard, socialdemokratisk journalist med bakgrund bland annat i fackföreningspressen, påminner om den tidigare danske socialdemokratiske partiledaren Svend Auken som ville ha fler invandrare till Danmark.

 

–Auken var en humanist men idag lever vi i en helt annan verklighet då det formligen strömmat in flyktingar av vilka de flesta är muslimer.

 

Holmsgaard framhåller att danskarna inte är främlingsfientliga.

 

– Vi är inga fascister. Tvärtom tycker danskarna om invandrare som vill jobba. Med sådana invandrare som grannar säger dansken: dom är bra folk. Det vet vi av praktisk erfarenhet. Men om danskarna enbart har erfarenhet av invandrare på basen av allt det negativa som skandalpressen skriver, ja då uppstår problem.

 

Holmsgaard understryker att alla i Danmark är eniga om att man inte kan ta emot ett oändligt antal flyktingar och invandrare.

 

– Men man är oenig om hur många man kan ta in, säger Holmsgaard.

 

Han konstaterar att Danmark nog är ett rikt land. För närvarande går det alldeles utmärkt för dansk industri där arbetslösheten är rekordlåg och produktiviteten hög.

 

– Men vi har inte tillräckligt med överflöd för att kunna hjälpa alla. I Danmark har vi 5,6 miljoner invånare. Det är lite mer än i en storstad som S:t Petersburg. Samma uppfattning har man även inom det danska socialdemokratiska partiet som sagt att vi inte kan öppna dörrarna för alla.

 

Jens Holmsgaard anser att danskarna är ett humanistiskt folk.

 

– I många år har man i Danmark försökt sitt bästa för att hjälpa dem som lider nöd. Men man kan inte hjälpa så många att man själv blir helt utmattad.

 

Henrik Helenius

MNESORD

Diskussion

Zambia: Satsning på mer jämställt fiske ger resultat

Kuva: Foto: Friday Phiri/IPS
En metod för att minska slöseriet med fisk är insaltning.

Liksom på många andra platser i världen utgör överfiske ett hot mot fiskeindustrin i Zambia. Ett av skälen till överfisket är att mycket fångad fisk går förlorad i efterhanteringen. Men genom ett nytt projekt har slöseriet kunnat minskas – samtidigt som fler kvinnor har engagerats.

Enligt FN är fisk en viktig näringskälla som också utgör en del av försörjningen för 820 miljoner människor i världen. Fisket är dessutom en viktig kulturell identitet för många människor, inte minst i västra Zambia. Men här, liksom på många andra platser i världen, utgör det illegala fisket, och överfisket, ett problem.

En orsak till både illegalt fiske och överfiske är de bristfälliga metoder som används för att ta hand om fisk mellan fångst och fram till att den tillagas.

– De flesta anser att överfiske är det enda sättet att kompensera för de förluster som uppstår, säger fiskhandlaren Hadon Sichali i staden Mongu.

Samtidigt har ett annat problem blivit allt vanligare på senare år – minskade fångster, något som anses hänga samman med klimatförändringarna.

Men tack vare en satsning kallad Cultivate Africa’s Future har en del av de problem som omgärdar fisket i Zambia kunnat avhjälpas, samtidigt som ett mycket stort antal kvinnor fått chansen att engagera sig i fiskeribranschen. I satsningen har man bland annat lärt ut nya konserveringstekniker för att se till att slöseriet med fisk minskar.

– Jag vill uppmuntra branschen att använda dessa metoder som drastiskt kan minska förlusterna. Det ökar förtjänsterna för både fiskarna och handlarna, säger provinsens minister Mwangala Liomba.

Inom utbildningen har man dessutom arbetat för ökad jämställdhet, vilket lett till att fler kvinnor har kunnat ta plats i fiskeribranschen. Satsningen är treårig och drivs i samarbete mellan australiska jordbruksforskningsinstitutet, ett lokalt universitet och organisationen WorldFish. Inom projektet undersöktes de förluster som uppstår efter fångst, samt hur fiskens näringsvärden förändras under processens gång, samt maktrelationerna mellan män och kvinnor.

En av forskarna inom projektet, Alexander Shula Kefi, berättar att man inom satsningen använder sig av verktyg för att påverka männens attityder gentemot kvinnor, och att det gett tydliga resultat. Det bekräftas av fiskhandlaren Joyce Nag’umbili från distriktet Senanga.

– Männens inställning har förändrats och de flesta vi samarbetar med behandlar oss numera som jämlikar. En del män har lagt sina egon åt sidan och frågar oss om olika tekniker som de inte har kunskaper om, säger hon.

Hon har två egna barn och ytterligare åtta föräldralösa barn att försörja och säger att projektet blivit en livlina – eftersom den teknik hon har lärt sig har lett till betydligt mindre förluster av fisk – och därmed höjda inkomster.

Den teknik som används för att konservera fisk består bland annat av nya och förbättrade rökanläggningar, metoder för insaltning, förbättrad användning av is och torkning i tält. Fisken som konserveras med hjälp av den nya tekniken har dessutom visat sig ha ett betydligt högre näringsvärde, berättar näringsforskaren Nyambe Lisulo Mkandawire. 

MNESORD

Diskussion

Stora mängder bördiga jordar går förlorade varje år

Kuva: Foto: Pixabay

Världens naturresurser utsätts för ett allt hårdare tryck i takt med att världsbefolkningen växer samtidigt som den globala konsumtionen ökar. Det slår FN-organet UNCCD fast i en ny rapport där man varnar för att utarmningen av världens jordar kan leda till matbrist.

Konsumtionen av världens markbaserade naturresurser har fördubblats under de senaste 30 åren, vilket lett till att en tredjedel av världens jordar nu har utsatts för markförstörelse, degradering. Det slår FN-organet mot ökenspridning, UNCCD, fast i en rapport som lanserades i samband med ett toppmöte som under förra veckan hölls i kinesiska Ordos.

Årligen går 15 miljarder träd och 24 miljarder ton bördiga jordar förlorade, enligt rapporten Global Land Outlook. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att stora ekosystem är hotade, och att riskerna ökar i takt med klimatförändringarna.

I korthet handlar det om en ökad konkurrens mellan varor och tjänster som människor behöver – som mat, vatten och energi, och det behov som finns av att skydda andra ekosystem som reglerar och upprätthåller livet på jorden.

Enligt UNCCD har uppskattningsvis 20 procent av världens odlade marker mellan 1998 och fram till 2013 haft en minskad produktivitet. Detta är enligt rapporten särskilt oroande eftersom det samtidigt råder en ökad efterfrågan på just grödor och boskap som kräver särskilt stora resurser.

Markförstörelsen bidrar till klimatförändringarna och ökar utsattheten för miljontals människor – i synnerhet fattiga kvinnor och barn, enligt rapporten. UNCCD slår fast att över 1,3 miljarder människor, främst i utvecklingsländer, är beroende av åkermarker som är utsatta för förstörelse.

Detta leder även till en ökad konkurrens om knappa resurser, vilket i sin tur kan föranleda en ökad migration och minskad stabilitet, samtidigt som ojämlikheten mellan olika grupper ökar. Brist på vatten, utarmade jordar och ökenspridning leder till ökade sociala spänningar, skriver FN-organet.

Stigande temperaturer, förändrad nederbörd och ökad vattenbrist på grund av klimatförändringar kommer enligt rapportförfattarna att påverka hållbarheten och matproduktionen i mycket stora områden i världen.

UNCCD varnar för att man inom den nuvarande matproduktionen i världen har satsat på kortsiktig produktion snarare än vad som på sikt är miljömässigt hållbart. Det moderna jordbruket har gett en enorm ökning i produktiviteten, vilket minskat risken för svält i många delar av världen. Men samtidigt understryks i rapporten att satsningarna på monokultur – där bara ett växtslag åt gången odlas, genetiskt modifierade grödor och den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel – gör produktionen ohållbar.

Konsekvenserna är tydliga. Enligt UNCCD står produktionen av mat för 70 procent av användningen av färskvatten och för 80 procent av avskogningen. Detta samtidigt som jordarna, som utgör grunden för den globala tillgången på mat, förorenas och förstörs i många områden, vilket på sikt kommer att leda till en minskad produktivitet.

– Markförstörelse och torkor utgör globala utmaningar som är intimt förknippade med de flesta, om inte alla, aspekter av mänsklig säkerhet och välstånd – i första hand tillgången på mat, arbete och migration, sade FN-organets chef Monique Barbut i samband med lanseringen av den nya rapporten.

I rapporten understryker UNCCD att en liten grupp har blivit rika på den icke-hållbara exploateringen av jordar, samtidigt som konflikter som hör samman med tillgången på marker har intensifierats i många länder.

Rapportförfattarna konstaterar att bortsett från vissa områden i Europa så var människans utnyttjande av jordbruksmarker i stort sett obetydligt i förhållande till jordens ekosystem fram till mitten av 1700-talet.

De regioner som enligt FN-organet kommer att ställas inför störst utmaningar är södra Afrika, Nordafrika, Sydasien och Mellanöstern. Det beror på flera faktorer, bland annat en snabb befolkningsökning och få alternativ för ett expanderande jordbruk, ökad konkurrens om vattenresurser och stora förluster av biologisk mångfald.

Samtidigt understryker UNCCD att de självdestruktiva trenderna kan vändas, eller åtminstone minimeras. I sitt tal påpekade Monique Barbut att det ligger i allas intresse att ta ”ett steg tillbaka” och omvärdera hur man ska hantera utmaningarna och kampen om resurserna.

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

Pensionsfonder på tur i ITUC:s klimatkrig

Kuva: Foto: Pixabay

Världsfacket ITUC driver krig mot klimatförändringarna och anser att den globala ekonomin är omringad av girighet.

– Ingen kan överleva i en värld där medeltemperaturen stiger tre eller fyra grader, säger generalsekreterare Sharan Burrow.

Sharan Burrow har precis kommit hem efter ett långt veckoslut i Latinamerika. I Panama träffade hon arbetare, och det är bland dem hon trivs bäst. Ute i verkligheten. Där dåliga arbetsvillkor är synliga. De villkor som hon ägnar sitt liv åt att förbättra.

Nu är det måndag och första hektiska veckan efter sommaren har dragit i gång på ITUC:s kontor i Bryssel. På agendan i höst står organisationens självklara ämnen som jämlikhet, migration, klimat och utrotning av slavhandel.

ITUC har aggressivt lanserat en kampanj som de kallar ett ”krig mot klimatförändringarna”.

– Det är redan verklighet att människor fördrivs eller förlorar sina liv på grund av väder och förändringar av årstider.

På frågan om hur motiverat det är att ITUC lägger så mycket tid och pengar på just klimatet, fnyser Sharan Burrow.

– Om det inte finns jobb, kan vi inte kämpa för bättre löner och villkor. Så om arbeten är i fara i samband med klimatförändringar tillhör det vår kärnverksamhet. ITUC planerar bland annat för att sätta press på stora pensionsfonder så att de investerar klimatsmart. Men krav ska även ställas på regeringar, företag och investerare.

ITUC är centralorganisation för världens samlade centralorganisationer. Sharan Burrow har varit generalsekreterare sedan 2010 och styr över 176 miljoner medlemmar.

– Vi finns representerade i alla internationella organ eller plattformar som har inflytande i arbetslivet.

Att Davos eller G20, enligt kritiker har spelat ut sina roller för en förbättrad global arbetsmarknad, lyssnar Sharan Burrow inte till.

– Folk säger att G20 inte är effektivt, men när det gäller att upprätta en agenda har G20 gjort två mycket viktiga saker för oss. Arbetsmarknadsministrarna bestämde att minimilöner ska vara baserade på värdighet och att konkurrens aldrig får underminera arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Det skapar ett ramverk i en global ekonomisk situation som har förlorat sin väg.

Det både syns och hörs att hon är arg.

– Den globala ekonomiska modellen har misslyckats. Just nu är människor förskräckta över att ojämlikheten växer i så hög takt, men för oss är det inte en chock, det är inbyggt i modellen. Här syftar hon främst på studier som visar att ungefär 94 procent av den globala försörjningskedjan är baserad på dold arbetskraft.

– Ta till exempel Latinamerika. Där sysselsätter de 25 största företagen 70 miljoner människor men bara 4 miljoner är anställda direkt. Resten är dold arbetskraft och de är föremål för allt missbruk av grundläggande rättigheter och ingen tar ansvar för detta.

Vikten av en social dialog är avgörande, menar ITUC som står bakom statsminister Stefan Löfvens initiativ Global deal.

– Kollektiva förhandlingar är under attack, minimilöner sjunker och det sociala skyddet utökas inte.

Just nu står 16 länder, 17 fackliga organisationer och sju företag bakom Global deal. Flera svenska börsbolag som Arbetet Global har pratat med är tveksamma till initiativet och arbetsgivarorganisationer hävdar att initiativet kan undergräva ILO:s arbete.

– Det är bara en ursäkt för att inte ta ansvar! Där det inte finns en social dialog är det enklare att neka kollektiva förhandlingar. Vi behöver ändra världsekonomins regler och då är Sverige en bra modell att utgå från.

Sharan Burrow hyllar svensk ekonomi och arbetsmarknad.

– Kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter är styrkan i er ekonomi. Varför skulle ni vilja förändra det som resten av världen gör allt för att försöka komma ikapp?

Som skräckexempel nämner hon USA.

– Vad vi ser där nu är städer som förhandlar om högre minimilöner eftersom det finns arbetare som inte kan leva av sina löner. Ingen i Sverige, ingen i Europa, ingen i världen vill ha en amerikansk arbetsmiljö.

I kampen för en bättre arbetsmiljö vill ITUC se obligatorisk företagsbesiktning, så kallad due diligence. Sharan Burrow vill att alla företag, när det kommer till produktsäkerhet, placeringar eller egendomsrättigheter, gör en riskanalys av potentiellt missbruk av arbetsvillkor.

– Men hittills är Frankrike det enda landet som har lagstiftat om due diligence.

Diskussion

Aung San Suu Kyi undvek kritik mot militären

Kuva: Foto: IPS
Flyktingar anländer med båt efter att ha tagit sig över floden Naf, som skiljer Bangladesh och Burma åt.

Burmas ledare Aung San Suu Kyi har slutligen brutit tystnaden om den pågående krisen i delstaten Rakhine. Men internationellt finns det en stor besvikelse över hur hon har agerat.


I ett 30-minuter långt tv-sänt tal förklarade Aung San Suu Kyi att regeringen inte fruktar en internationell granskning av de påstådda grymheterna mot den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine.

Aung San Suu Kyi har klargjort att hon inte kommer att finnas på plats i New York i samband med den allmänna debatten i FN:s generalförsamling, men har sagt att hon vill att det internationella samfundet ska veta hur Burmas regering agerar.

”Vi fördömer alla människorättskränkningar och oberättigat våld,” sade hon i det första uttalandet sedan våldet blossat upp efter att rebellgruppen Arsa gick till attack mot burmesiska militärposteringar och gränspoliser den 25 augusti.

Hennes tal var fyllt av påståenden som betraktas som tveksamma av många experter. Hon nämnde inte situationen i Rakhine och att den burmesiska militären bränt ner byar och dödat människor.

En enda gång nämnde hon termen rohingya, i samband med rebellgruppen Arsa som hon sade hade gjort sig skyldig till terrorattacker.

Hennes tal var med en mer välvillig tolkning tvetydigt och med en mindre välvillig tolkning ohederligt, säger Matthew Smith på Fortify Rights som bevakar mänskliga rättigheter i Burma.

Han menar att hennes påståenden är absurda och falska.

Aung San Suu Kyi sade att säkerhetsstyrkorna har instruerats att följa reglerna noga och genomföra säkerhetsoperationer med återhållsamhet. Hon sade att landets militär inte genomfört några aktioner efter den 5 september.

Men människorättsorganisationen Human Rights Watch har presenterat nya satellitbilder som visar att minst 62 byar i norra Rakhine har bränts ned mellan den 25 augusti och 14 september. Vissa av dessa syns även från gränsen till Bangladesh.

FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein beskriver den burmesiska militärens handlande de senaste veckorna som ett läroboksexempel på hur etnisk rensning går till.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att Aung San Suu Kyi nu har en sista möjlighet att sätta stopp för militärens offensiv och om hon inte gör det kommer det utvecklas till en ”fruktansvärd kris” som kanske inte går att hantera i framtiden.

Den stora ökningen av antalet människor som drivits på flykt sedan den 5 september är ett tecken på fortsatt våld, som dock Aung San Suu Kyi förnekar. Hon säger att de flesta som tillhör den muslimska rohingyaminoriteten har stannat i delstaten Rakhine och att krisen inte är så allvarlig som det internationella samfundet uppfattar den.

Sherine Tadros vid Amnesty Internationals FN- kontor säger att hon knappt kan tro sina öron.

– Hon har ansvar att uttala sig och det minsta vi skulle kunna förvänta oss är att hon erkänner vad som händer i det egna landet.

Delstaten Rakhine har en befolkning på omkring tre miljoner människor varav en miljon tillhör rohingyaminoriteten. FN uppger att över 400 000 rohingyer hittills har flytt till Bangladesh under de senaste tre veckorna.

Sedan Aung San Suu Kyi vann valet delar partiet NLD makten med militären i landet. Militären har kontroll över sin egen budget och viktiga departement som departementet för inrikes frågor, försvar och gränser, och har ett stort inflytande i Rakhine.

Den burmesiska arméchefen Min Aung Hlaing har uttryckligen och konsekvent uttalat sig mot rohingyaminoriteten och kallar dem illegala migranter från Bangladesh som Burma inte kan erkänna.

– Det är normalt för ledare som Aung San Suu Kyi att de måste ta politiska hänsynstaganden men att dessa går före när tusentals människor dödas och skadas är obegripligt, säger Sherine Tadros.

MNESORD