Norden
28.10.2026 13:00 ・ Uppdaterad: 28.10.2026 13:00
Kvarnström: ”Nordiska rådet borde få mer makt”
I Riksdagshuset träffar ABL Johan Kvarnström som deltar i sessionsveckan som fullvärdig medlem av Finlands delegation i Nordiska rådet.
– Egentligen var höjdpunkten redan tisdagens toppmöte som inleddes av president Stubb och det är klart att det var den stora nyheten att han kommenterade sitt och statsminister Støres samtal med president Putin. Den kanske största nyheten var att han sade att visst har de informerat alla andra nordiska länder och hade stöd och rentav uppmaning av Ukrainas president Zelenskyj att ta det här samtalet. Det var den stora saken men det säger kanske någonting att det blir ett fokus på vad ledare har sagt och gjort mer än vad Nordiska rådet har gjort fast här också sker mycket viktigt, berättar Kvarnström.
– Det var också symboliskt stort att uppleva hur starkt stöd Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha möttes av på onsdagen, fortsätter han.
– Det jag skulle vilja lyfta fram är att jag har ett ambivalent förhållande till hur Nordiska rådet fungerar idag för att det är jätteviktigt och det har ett egenvärde att vi träffas och att det här forumet finns och samlas. Det blir fokus på Norden och en gemenskap och ett kontaktnät och det leder till att nordiska ledare möts på ett annat sätt än om Nordiska rådet inte skulle finnas.
– Samtidigt är det ärligt talat något frustrerande för att det är ett forum där saker framskrider rätt långsamt och inflytandet är ganska begränsat. När ett förslag i ett utskott inte framskrider så skjuts behandlingen fram till nästa gång. Det är inte ett Teams-möte nästa vecka utan det är om några månader. Den här takten är lite tålamodskrävande för mig, konstaterar Kvarnström.
– Det viktigaste är att Nordiska rådet borde ha mer makt. Det är ett grundproblem som man inte kommer undan. Man måste vara försiktig om makten utökas och hur man kan stärka inflytande är ingen lätt sak. Det borde vara ett av skälen till att uppdatera Helsingforsavtalet men istället har vi fastnat i den här viktiga frågan om representation, huruvida Grönland, Färöarna och Åland ska vara fullvärdiga medlemmar. Det verkar finnas en stark vilja för att Grönland och Färöarna ska få en sådan status men sedan finns det juridiska komplikationer med Åland.
– Det är en diskussion för sig och alla hoppas på en lösning men det här leder också till att man inte har tillräckligt med tid för att diskutera det som är sessionens tema. Gårdagens toppmöte visar att vi inte kommer framåt förrän den här biten är på plats för att vi skulle igår ha i plenum en diskussion om övergripande säkerhet. Det var meningen att vi skulle fokusera på det. Den första som fick ordet i och med att Mette Frederiksen inte kunde delta var Färöarnas lagman Beinir Johannesen för att Danmark och Färöarna är ordförandeland för Nordiska ministerrådet i år. Då var det naturligt att Färöarna skulle inleda och när vi skulle ha en diskussion om övergripande säkerhet så handlade inlägget om uppdateringen av Helsingforsavtalet och det satte tonen för hela toppmötet igår. Det är en viktig fråga men det visar att vi inte kunde ha en diskussion om det vi skulle ha en diskussion om. Det är en slags handlingsförlamning som är problematisk, berättar Kvarnström.
– Jag är van vid att man håller sig till det tema som man har kommit överens om att diskutera. Å ena sidan förstår jag att det blir så här men å andra sidan var det en besvikelse. Det bevisar att man måste få avtalet på plats för att bli handlingskrafitigare i högaktuella frågor. Vi får inte bli en diskussions- och kaffeklubb för mycket. Alla vill hitta en lösning och det var olyckligt att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet pekar på varandra när Färöarnas lagman Beinir Johannesen frågade varför det inte har hänt någonting. Svaret var att Nordiska rådet har gjort sitt och det är Nordiska ministerrådet som Danmark och Färöarna leder som borde ta nästa steg.
– När det sägs att alla åtta länder ska vara fullvärdiga medlemmar, är det problematiskt ur ett finländskt perspektiv med tanke på vilken lagstiftning vi har att tala om Åland som en självständig stat. Man måste vara noga med hur det blir juridiskt korrekt så att det inte strider mot Finlands grundlag och internationella avtal som Ålands självstyrelse bygger på. Så tangerar det igen frågan om Ålands självstyrelselag som stannade under den här regeringsperioden. Det är en svår balansgång för att samtidigt är det olyckligt om alla andra skulle ha en fullvärdig status och Åland en sämre, avslutar Kvarnström.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Norden
27.10.2026 16:40
Frederiksen kritiserade telefonsamtalet med Rysslands president
Norden
27.10.2026 07:56
Nordiska rådets utskott dryftar Östersjöns framtid, konkurrenskraft, välfärd och utbildning
Nyheter
22.10.2026 09:25
Qvintus kampanjstart bestod av mångsidiga diskussioner och stämningsfull musikunderhållning
Kultur
16.10.2026 11:31
Recension: Antti Lindtman bär Gamle Lodes eld i barmen
Nyheter
15.10.2026 11:15
Perholehto och Berg: Tog den politiska viljan slut i arbetet med att förnya Ålands självstyrelselag?
