Justitiekanslern fäste i sitt avgörande uppmärksamhet vid riktlinjerna för STEA-understöden för 2027. Enligt justitiekanslern kan det fattas politiska beslut om hur understöden ska riktas, men beredningen måste vara icke-diskriminerande och även utåt framstå som opartisk. Understöd kan inte avgränsas på grunder som strider mot lagstiftningen, och ansökningarna ska bedömas enligt enhetliga kriterier som meddelats på förhand.

– Justitiekanslerns avgörande visar att det finns skäl att förtydliga spelreglerna för finansieringen av organisationer. När det handlar om offentlig finansiering måste grunderna vara öppna och alla sökande måste kunna lita på att de behandlas lika, säger Karlsson.

Karlsson anser att det är särskilt viktigt att organisationernas roll inte enbart ses som ett komplement till de offentliga tjänsterna.

– Medborgarsamhällets uppgift är inte bara att producera tjänster. Det måste också kunna ge människor råd, försvara deras rättigheter och kritisera makthavare. Finansieringssystemet måste tåla detta oberoende av vilken regering som sitter vid makten.

Karlsson föreslår att tydligare minimiprinciper för god förvaltning införs för statsunderstöden till medborgarsamhället. Betydande ändringar i finansieringskriterierna bör motiveras skriftligt och dokumenteras. Deras rättsliga grund och konsekvenser för likabehandlingen bör bedömas på förhand, och de väsentliga bedömningskriterierna bör vara kända för de sökande innan ansökningstiden börjar.

– Principerna för finansieringen av organisationer borde hålla över regeringsperioderna. Medborgarsamhällets verksamhet kan inte byggas upp så att organisationerna vart fjärde år tvingas gissa vilka verksamhetsformer den politiska ledningen för tillfället anser vara värda att finansiera. En stark demokrati behöver ett självständigt medborgarsamhälle som vid behov också vågar vara av annan åsikt än makthavarna. Därför behövs hållbara och förutsägbara spelregler för dess finansiering.