MENY

Insändare: Var dröjer vår folkvandringspolitik?

Man tacklar inte det politiska missnöjet genom att anklaga de politiskt missnöjda för deras politiska missnöje. Det är missnöjets grundläggande skäl som ska tacklas, skriver Herbert Walther.

Och helt plötsligt flödar det av inlägg om socialdemokratins och om vänsterns framtid i Arbetarbladet. Det vore svagt av en f.d. politruk att inte bidra med anteckningar till diskussionen.

Trots att Kalevi Sorsa fondens Mikko Majander ogärna vill ”vrida om kniven” ytterligare, ringer han i varningsklockorna på fondens hemsida då han noterar, att SDP gick bakåt i landets sju största städer, d.v.s. i de, där landets universitet och högskolor finns. De Gröna och Vänsterförbundet gick framåt i samma städer.

Det torde redan vara ett begrepp att de yngre väljargrupperna, i val efter val, kommer att ha en allt svagare uppfattning om vänsterns politiska lösningar, medan de som har den, blir allt färre. Med ålderns rätt.

Majander ställer sitt hopp till SDP:s nya urbana politik, vars utformning partiets unga och lyskraftiga vice ordförande Sanna Marin skall leda. I henne ser han SDP:s Jeanne d’Arc, och han vill också se henne som socialdemokraternas följande presidentkandidat. Med den reservationen, att det slutade illa för Jeanne d’Arc.

Av inläggen i Abl kan man dra den slutsatsen att populismen är ett långt större problem för den finländska vänstern än vad man skulle kunna tro. Det förvånar, framför allt då arbetarrörelsen i vårt land tog sina första steg uttryckligen som en vänsterpopulistisk rörelse.

Visst uppfattades Erfurt-programmet som den socialdemokratiska katekesen, men det var nog inte den katekesen som ingick i det finländska läsförhörets litteraturförteckning.

Man tacklar inte det politiska missnöjet genom att anklaga de politiskt missnöjda för deras politiska missnöje. Det är missnöjets grundläggande skäl som ska tacklas. Det är ingen hemlighet att EU och flyktingfrågan utgjort en grogrund för det politiska missnöjet i Europa.

EU:s har sagts vara en fredsprocess, men i själva verket har den ekonomiska fördelen hela tiden utgjort den europeiska ekonomiska integrationens drivande kraft. Men inte allas ekonomiska fördel.

Samtidigt som förmögenheten koncentrerats till fickorna hos fåtalet, har ett flertal tvingats acceptera marginaliseringens utsiktslöshet, en försämrad levnadsstandard samt den eländiga känslan av att hela tiden befinna sig på fel sida av den sociala muren.

I flyktingfrågan handlar det också om utsiktslösheten. Vi här i vårt land grälar värre om antalet kvotflyktingar: sjuhundra eller tusen. Men ute i världen har redan miljontals människor tagit till vandrarstaven. Var dröjer vår folkvandringspolitik?

Anette Karlssons initiativ att besöka partiets höjdare där de befinner sig är intressant, men eventuellt inte så unikt. Förr utnyttjades motsvarande för att försynt berätta för föreningens medlemmar, vem som i föreningen har de riktiga och viktiga kontakterna och vem som så att säga är inne och vem som är ute. Det var då det.

Hur som haver framstår höjdarträffen som ett möte i Folkets hus källare, om man inte går ut och berättar för väljarna vad det var som diskuterades vid träffen.

Politik är inte juridik. Det är inte vänstern fel att den etablerade eller populistiska högern vinner. Det beror på att väljarnas flertal har ett svagt förtroende för vänsterns politiska lösningar.

 
Herbert Walther
Helsingfors

ÄMNESORD

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion