MENY
Turva – Hymy

Insändare: Var dröjer vår folkvandringspolitik?

Man tacklar inte det politiska missnöjet genom att anklaga de politiskt missnöjda för deras politiska missnöje. Det är missnöjets grundläggande skäl som ska tacklas, skriver Herbert Walther.

Och helt plötsligt flödar det av inlägg om socialdemokratins och om vänsterns framtid i Arbetarbladet. Det vore svagt av en f.d. politruk att inte bidra med anteckningar till diskussionen.

Trots att Kalevi Sorsa fondens Mikko Majander ogärna vill ”vrida om kniven” ytterligare, ringer han i varningsklockorna på fondens hemsida då han noterar, att SDP gick bakåt i landets sju största städer, d.v.s. i de, där landets universitet och högskolor finns. De Gröna och Vänsterförbundet gick framåt i samma städer.

Det torde redan vara ett begrepp att de yngre väljargrupperna, i val efter val, kommer att ha en allt svagare uppfattning om vänsterns politiska lösningar, medan de som har den, blir allt färre. Med ålderns rätt.

Majander ställer sitt hopp till SDP:s nya urbana politik, vars utformning partiets unga och lyskraftiga vice ordförande Sanna Marin skall leda. I henne ser han SDP:s Jeanne d’Arc, och han vill också se henne som socialdemokraternas följande presidentkandidat. Med den reservationen, att det slutade illa för Jeanne d’Arc.

Av inläggen i Abl kan man dra den slutsatsen att populismen är ett långt större problem för den finländska vänstern än vad man skulle kunna tro. Det förvånar, framför allt då arbetarrörelsen i vårt land tog sina första steg uttryckligen som en vänsterpopulistisk rörelse.

Visst uppfattades Erfurt-programmet som den socialdemokratiska katekesen, men det var nog inte den katekesen som ingick i det finländska läsförhörets litteraturförteckning.

Man tacklar inte det politiska missnöjet genom att anklaga de politiskt missnöjda för deras politiska missnöje. Det är missnöjets grundläggande skäl som ska tacklas. Det är ingen hemlighet att EU och flyktingfrågan utgjort en grogrund för det politiska missnöjet i Europa.

EU:s har sagts vara en fredsprocess, men i själva verket har den ekonomiska fördelen hela tiden utgjort den europeiska ekonomiska integrationens drivande kraft. Men inte allas ekonomiska fördel.

Samtidigt som förmögenheten koncentrerats till fickorna hos fåtalet, har ett flertal tvingats acceptera marginaliseringens utsiktslöshet, en försämrad levnadsstandard samt den eländiga känslan av att hela tiden befinna sig på fel sida av den sociala muren.

I flyktingfrågan handlar det också om utsiktslösheten. Vi här i vårt land grälar värre om antalet kvotflyktingar: sjuhundra eller tusen. Men ute i världen har redan miljontals människor tagit till vandrarstaven. Var dröjer vår folkvandringspolitik?

Anette Karlssons initiativ att besöka partiets höjdare där de befinner sig är intressant, men eventuellt inte så unikt. Förr utnyttjades motsvarande för att försynt berätta för föreningens medlemmar, vem som i föreningen har de riktiga och viktiga kontakterna och vem som så att säga är inne och vem som är ute. Det var då det.

Hur som haver framstår höjdarträffen som ett möte i Folkets hus källare, om man inte går ut och berättar för väljarna vad det var som diskuterades vid träffen.

Politik är inte juridik. Det är inte vänstern fel att den etablerade eller populistiska högern vinner. Det beror på att väljarnas flertal har ett svagt förtroende för vänsterns politiska lösningar.

 
Herbert Walther
Helsingfors

ÄMNESORD

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.