– Statsminister Orpo är känd som en passionerad fiskare, men regeringens insatser för de vandrande fiskbestånden har blivit kraftigt eftersatta. Nu är det dags för statsministern att berätta hur regeringens målsättningar i regeringsprogrammet ska förverkligas med en så här blygsam reform av vattenlagen, säger Heinäluoma.

Heinäluoma påminner om att Orpo tidigare själv har krävt mer ambitiösa åtgärder för att värna vandringsfiskarna. Redan år 2014, då Orpo var jord- och skogsbruksminister, föreslog han att små vattenkraftverk skulle rivas för att undanröja vandringshinder för fiskarna. Då konstaterade Orpo att ökade fiskutsättningar inte är ett hållbart alternativ för att säkerställa fiskarnas möjlighet att vandra uppströms.

– För mer än tio år sedan var Orpo beredd att riva små vattenkraftverk för att rädda vandringsfiskarna. Nu, som statsminister, skulle han ha möjlighet att förverkliga sina egna målsättningar, men regeringens reform av vattenlagen stannar halvvägs. Vad har ändrats i statsministerns tänkande? undrar Heinäluoma.

SDP:s, De Grönas och Vänsterförbundets ledamöter lämnade in en gemensam reservation i miljöutskottet mot reformen av vattenlagen. Enligt Heinäluoma erbjuder reformen inte tillräckliga verktyg för att återställa bestånden av vandringsfiskar.

Enligt SDP borde reformen av vattenlagen ha beretts med betydligt större ambitioner. I konsekvensbedömningen av regeringens proposition uppskattas att nya fiskerihushållningsskyldigheter skulle bli aktuella i endast några få projekt per år. Med en sådan takt skulle avlägsnandet av vandringshinder och återhämtningen av fiskbestånden gå alltför långsamt – uppskattningsvis endast tre till fyra projekt per år.

– Enligt regeringens egen konsekvensbedömning skulle byggandet av fiskvägar vid samtliga nuvarande kraftverk utan fiskerihushållningsskyldigheter minska elproduktionen med endast cirka 0,02 procent per år. Det handlar alltså inte om att trygga energiproduktionen, utan om politisk vilja, konstaterar Heinäluoma.

– Det finns skäl att fråga statsminister Orpo under söndagens intervjutimme varför regeringen nöjer sig med en så här blygsam reform. Finlands hotade vandringsfiskar räddas inte med högtidstal, utan med konkreta beslut. Det är dags för statsministern att visa att han också bryr sig om fiskbeståndens framtid utanför sina fisketurer, avslutar Heinäluoma.