MENY

Arbetarbladet utkommer i efterlängtad specialutgåva

Kuva: Lehtikuva

Tidskriften ABL riktar sig till framför allt till unga och kretsar innehållsmässigt kring Finlands 100 år av självständighet.

– Vi vill belysa historiska händelser och samhällsutveckling på ett enkelt och greppbart sätt. Det är viktigt att ge sammanhang och vi hoppas att vi lyckats med det, skriver projektledare Caroline Lång på första sidans hälsning.

Ända sedan Arbetarbladet blev helt digital 2010 har det funnits ett uttalat behov av att i varje fall någon gång utkomma även till pappers. Många saknade papperstidningen som brukade komma en dag i veckan i tabloidformat.

ABL:s chefredaktör Siv Åstrand, som i vår tackar för sig och går i pension, minns att besvikelsen var stor bland läsarna då papperstidningen lades ned av ekonomiska skäl.

– Man efterlyste snabbt att det i varje fall någon gång skulle utkomma någonting till pappers, men det saknades resurser.

Därför finner hon det glädjande att ett sådant projekt nu äntligen blivit av.

– Folk är glada över att vi äntligen fått det här till stånd. På det sättet är det en bra avslutning för mig, säger Siv Åstrand som i april, ungefär vid kommunalvalet, ger helt över ansvaret som chefredaktör till undertecknad.

En utgåva för hela året

Arbetarförlagets vd Marianne Laxén berättar att en printutgåva diskuterats flera gånger på FSD:s förbundskongress. Då har tanken varit att utkomma någon gång, exempelvis till första maj, som tabloidtidning enligt den tidigare modellen.

– I samband med projektet Finland 100 år väcktes tanken på en tidskrift som kan leva hela året och inte bara en kortare tid som en tabloidtidning skulle göra, säger Laxén.

Att projektet officiellt blev en del av projektet Finland 100 år gav även de extra resurser som tidigare saknats. ABL anlitade medarbetaren Caroline Lång som projektledare.

Och nu är projektets resultat redo, tryckt, utgivet och utdelat till alla svenskrpråkiga gymnasier och yrkesskolor i Finland.

– Med tidskriften når vi ut till en större skara människor och till dem som kanske inte annars skulle läsa ABL och vi hoppas förstås att de hittar ett mervärde i våra artiklar och börjar läsa nättidningen, säger Lång.

Innehållet anknyter starkt till Finlands självständighet. Här finns bland annat en intervju med forskaren och historikern Matias Kaihovirta om den finlandssvenska arbetarrörelsen och en intervju med författaren Anna Lindholm som skrivit om kvinnor i inbördeskriget 1918.

Tidskriften inte bara riktar sig till unga utan har även inkluderat dem i skrivandet. Tanken har varit att skapa innehåll som är intressant för både nya och gamla läsare av ABL.

– För att få ihop dessa kriterier har vi försökt ha ett enkelt och förklarande språk. Innehållet kretsar till en början om Finlands självständiga historia och olika vändpunkter och senare varvas det av intressanta personintervjuer med bland andra Thomas Wallgren och Christoffer Strandberg. Vi har också gett unga kolumnister utrymme att skriva om olika samhällsfrågor. Till exempel berör de jämställdhet, feminism och internationell politik, säger Caroline Lång.

ABL är i hög grad aktuell med sitt innehåll och bjuder på flera intressanta historier och samhällsskildringar.

– Med en modern och färgglad layout, gjord av grafikern Nathalie Aurén, har vi försökt skapa en tidskrift som lockar till läsning. Layouten anknyter inte till gamla pappers-ABL utan den är mer modern för att locka yngre läsare.

Vill du ha ett exemplar?

Tidskriften har redan distribuerats till alla yrkesskolor och gymnasier i Svenskfinland.

Utöver det har varje FSD-förening haft möjligheten att få exemplar av tidskriften som de kan dela ut under kommunalvalskampanjen. Så i första hand kan man ta kontakt med sin lokala förening om de har tidskrifter men det går också att hämta tidskrifter från FSD:s kansli i Helsingfors och Vasa.

Den som behöver ett större antal exemplar får däremot betala 50 cent styck plus postkostnader. Kontakta då arbetarbladet@gmail.com.

Tidskriften kan inte köpas i lösnummer eftersom den är ett Finland 100 år-projekt.

Johan Kvarnström

MNESORD

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion