Kontakt

Stor guldgruva skapar spänningar i Amazonas

18.04.2017

Valdomiro Pereira Lima, är en garimpeiro, eller informell guldgrävare. Även om inkomsterna har minskat så menar han att det finns guld i marken i den lilla staden Ressaca. Invånarna i den slitna orten är motståndare till det storskaliga guldgruveprojekt som nu planeras. Foto: Mario Osava/IPS

Ett kanadensiskt gruvbolag planerar ett stort projekt för att utvinna guld i brasilianska Amazonas. Det väcker ingen entusiasm i den lilla staden Ressaca där de få personer som arbetar med informell gruvbrytning redan har svårt att överleva.

– Det finns fortfarande mycket guld här, säger Valdomiro Pereira Lima och pekar mot den leriga marken i den lilla staden, där byggnaderna blivit allt mer slitna och många butiker med tiden har tvingats stänga.

Ressaca ligger vid Xingufloden i en sträcka känd under namnet Volta Grande, som är känd för sina guldfyndigheter. Här planerar gruvbolaget Belo Sun att under tolv års tid utvinna upp emot 60 ton guld i ett dagbrott som enligt planerna kommer att bli det största i landet.

Pereira Lima har arbetat med informell gruvbrytning sedan 1980, då han som 27-åring reste hit från sitt hem i nordöstra Brasilien för att börja leva som ”garimpeiro”. Under 1980-talet fanns det mängder av informella guldgrävare här i Volta Grande. Men med tiden har guldfyndigheterna blivit allt svårare att hitta och orter som Ressaca har fått det svårare att överleva.

– När jag kom hit 1992 så fanns det över 8 000 garimpeiros här. Numera är det bara 400–500 kvar, berättar José Pereira Cunha, 53.

Han är vice ordförande för ett kooperativ som samlar de lokala guldgrävarna. Själv började han gräva efter guld redan som 17-åring, men det har blivit allt svårare att bedriva verksamheten. I synnerhet efter 2012, då poliser och miljömyndigheter började slå till mot de informella guldgrävarna.

José Pereira Cunha menar att tillslagen beror på det stora gruvbolagets planerade satsning. Detta eftersom det började efter att Belo Sun inlett sin prospektering efter guldfyndigheter vid Volta Grande.

I februari i år godkände delstaten Parás miljömyndigheter det planerade gruvprojektet. Men strax därpå upphävdes tillståndet i ett halvår av en domstol, med krav på att de människor som kommer att påverkas av gruvan ska erbjudas nya hem – och att en utredning först ska granska omständigheterna kring hur bolaget har fått sina markrättigheter.

Belo Sun menar dock att man följt alla bestämmelser, och bolagets landschef Mauro Barros menar att inga människor kommer att behöva flytta på grund av verksamheten – om de inte vill.

– Vi vill att regionen ska utvecklas, säger han och tillägger att de allra flesta som kommer att anställas är lokala arbetare.

Över 500 personer kommer att behövas när driften är igång, enligt Mauro Barros, och planen är att anställa och utbilda lokala garimpeiros för en mer industriell verksamhet.

Belo Sun beräknar att det skulle gå att utvinna över hundra ton guld i området. Men för att få fram ett gram guld krävs det att ett ton sten bearbetas.

Både lokalbefolkning och miljöorganisationer har uttryckt oro för att bolagets verksamhet ska leda till att Xinguflodens vatten blir förorenat. Men dessa farhågor avvisas av Mauro Barros, som säger att gruvans slaggprodukter ska hanteras på ett säkert sätt.

Redan nu är dock en konflikt mellan lokalbefolkningen och de informella guldgrävarna under uppsegling.

– Antingen kastar Belo Sun ut oss, eller så kastar vi ut dom, säger José Pereira Cunha.

I Ressaca bor för närvarande runt 200 familjer och det finns inget fungerande avloppssystem. José Pereira Cunha menar att någon utveckling heller inte är att vänta på grund av att Belo Suns planerade verksamhet lett till en stor osäkerhet om framtiden. Även i grannbyn Ilha da Fazenda, där det finns ett 50-tal hushåll, råder det stor osäkerhet om framtiden.

– På den gamla goda tiden fanns det dussintals med barer här i Ilha da Fazenda. De utvann guld i Ressaca och kom sen hit för att göra av med sina pengar, berättar bagaren João Lisboa Sobrinho, 85.

Han är tiobarnspappa och har upplevt byns upp- och nedgång.

– Jag brukade baka bröd på 50 kilo mjöl om dagen. Nu bakar jag som mest på tre kilo mjöl, säger han där han står bredvid den ugn som byggdes av hans pappa 1952.

Sebastião Almeida da Silva äger ortens enda butik.

– 95 procent av befolkningen vill flytta härifrån. Om Ressaca försvinner kommer det att bli omöjligt att bo kvar i Ilha da Fazenda, säger han.

IPS

Inga kommentar ännu.

Kommentera