Kontakt

Bröstmjölk har blivit en internationell handelsvara

12.04.2017

I skjulet av plankor och presenningar sover ettåriga Nune tungt. Mamma Check Srey-Toy gungar honom lätt i hängmattan. Sen säger hon att hennes bröstmjölk exporteras till USA. De har ingen ytterdörr.

Det enda sättet att få lite avskildhet är att dra för ett tygstycke för ingången. På marken står en gasolbrännare och en kastrull med lite gröt i.

– Det var tre månader sedan jag började sälja min bröstmjölk, berättar Check Srey-Toy.

– Det är ett lätt jobb. Jag behöver bara ligga där så pumpar en maskin ut den, fortsätter hon.

Stoeng Mean Chey är ett av de värsta slumområdena i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Mörkret har lagt sig.

Några ljusstrimmor letar sig ut genom plankorna och plasten som utgör väggarna till de fallfärdiga skjulen. Söndertrasade plastpåsar och annat skräp täcker marken. I de stinkande gränderna rör sig mörka gestalter.

Förr var detta en soptipp, sen kom schaktmaskinerna. Skräpet och gifterna täcktes över och nu går det att hyra ett fallfärdigt ruckel här för tio dollar i månaden.

Den som plussar på ytterligare 15 dollar får också elektricitet.

Check Srey-Toy och hennes man försörjer sig genom att plocka plast, aluminiumburkar och papper från gatorna. De sorterar avfallet som sedan säljs till en återvinningscentral. För några månader sedan kom dock två kvinnor till området.

– De pratade om amning och om att det finns kvinnor som inte kan få egen mjölk. De frågade oss om vi ville sälja vår.

Ett tjugotal kvinnor i området såg chansen att tjäna lite extra.

– Jag har gjort det i ungefär tre månader nu. Nästan varje dag, berättar Check Srey-Toy.

Klockan åtta på morgonen blir hon upphämtad av en man på motorcykel som kör henne till olika privata hem i Phnom Penh.

– Det är helt frivilligt, betonar hon och berättar att oftast så pumpas hennes mjölk ut två gånger om dagen. En gång på förmiddagen och sedan på eftermiddagen, efter en rast för lunch.

Först vid fyra-femtiden brukar hon åter igen vara hemma.

– Det är som ett jobb, säger hon.

Innan Check Srey-Toy fick sälja sin mjölk var hon tvungen att genomgå en noggrann undersökning.

I tio dagar i sträck kördes hon till de luftkonditionerade rummen på Royal Phnom Penh Hospital, ett av Kambodjas bästa och dyraste sjukhus. Kontrasten var stor mot de NGO-drivna sjukhus – Khmer-Russia Hospital – där hon födde sin son för drygt ett år sedan.

När läkarna väl konstaterat att hon var frisk kunde hon börja sälja. Ersättningen beror på hur mycket mjölk hon kan leverera.

– Men oftast får jag kring fem dollar per dag, berättar hon.

Det är en bra inkomst för henne jämfört med tidigare.

– Företaget har sagt att mjölken går till andra barn. Jag gillar den tanken. När de dricker min mjölk tänker jag att det blir mina barn.

Efterfrågan på bröstmjölk har växt och har nu blivit en internationell handelsvara. Det amerikanska företaget Ambrosia Lab har donatorer i flera länder. De riktar främst in sig på att sälja till amerikanska mödrar som betalar cirka 20 euro för en påse med knappt 150 milliliter mjölk.

Men det är inte bara nyblivna mammor som är beredda att betala för varan. Bland kroppsbyggare har det blivit trendigt att dricka mänsklig bröstmjölk eftersom de tror att den gynnar muskeltillväxten, en annan grupp som är beredd att betala är bröstmjölksfetischisterna – de som tänder sexuellt på bröstmjölk.

När Ambrosia Labs mjölkexport till USA blev omskrivet i kambodjanska tidningar blev reaktionen stark. Många ansåg att det var omoraliskt och att fattiga kvinnor i Kambodja exploaterades.

Ambrosia Labs har dock försvarat sig med att företaget erbjuder kvinnorna en möjlighet till att få extra inkomster. Företaget hävdar också, tvärtemot vad flera experter anser, att deras affärsidé kan leda till att kvinnor väljer att ge sina barn bröstmjölk under en längre tid, vilket är bra för barnens hälsa.

Exporten har fått stor internationell uppmärksamhet. I slutet av mars meddelade den kambodjanska regeringen – som tidigare haft ett tillfälligt stopp – att de inför ett permanent exportförbud av bröstmjölk.

FN-organet Unicef och flera andra hjälporganisationer välkomnar beslutet . De anser att de fattiga kvinnorna exploateras och barnen riskerar näringsbrist då mödrarnas säljer den mjölk som annars skulle ha gått till deras barn.

Några dagar efter att förbudet införts har Check Srey-Toy slutat sälja sin mjölk. Hon och hennes man försörjer sig nu som tidigare med att samla och sortera sopor.

IPS

Inga kommentar ännu.

Kommentera