Turva – Hymy

Ung i facket och politiken – visst kan vi påverka

Kuva: Kari Hulkko

I en tid då det sägs att ungdomen inte är politiskt intresserad anser jag att man nog kan påverka genom politiken. Det säger Rickard Ström från Västanfjärd. Med sina 25 år på nacken har han redan fått några viktiga fackligt-politiska förtroendeuppdrag. Alltid har det gett mig någonting, menar han.

Rickard Ström bor i Västanfjärd som tidigare var en självständig kommun. Numera tillhör Västanfjärd Kimitoöns kommun. Han jobbar vid Västanfjärds mekaniska verkstad där han gör lite av varje.

– Jag gör bland annat tunnplåtsarbeten och tunnplåtstak enligt kundernas önskemål. Dessutom sköter jag grävmaskinen, berättar han.

Vid Västanfjärds mekaniska verkstad arbetar omkring tio arbetare på verkstadsgolvet. Ström konstaterar att bara en del av arbetstagarna är fackligt organiserade inom Dalsbruks metallarbetarfackavdelning nr. 54.

– Det är främst ungdomar som inte hör till facket därför att de inte är så insatta. Men jag har nog gett dem lite vinkar om varför det är bra att ansluta sig.

Ström är medlem av styrelsen för metallfackavdelningen i Dalsbruk. Dessutom är han ordförande för fackavdelningens ungdomssektion.

– Sektionen håller på att köra igång sin verksamhet. Meningen är att man ska aktivera ungdomarna inom avdelningen. Inom Metallarbetarförbundet finns en hel del ungdomsaktiviteter som även vi har nytta av.

Ström framhåller att fackets kampanj mot nollavtal för närvarande är mycket viktig. Där är också Metallarbetarförbundet engagerat.

– Nollavtal innebär att arbetstagaren skriver på ett arbetsavtal som betyder arbete från noll till fyrtio timmar i veckan. Arbetsgivaren kan ringa och säga: Nu ska du på jobb. Eller så har man inget arbete alls. I praktiken leder nollavtal till att företagarrisken överförs på arbetstagarna, säger Ström

Därför anser han att det är viktigt att så många som möjligt tecknar på medborgarinitiativet ”Operation fastjobb” som strävar till ett förbud mot nollavtal.

– Får medborgarinitiativet ihop 50 000 namn så måste den nya riksdagen ta upp saken till behandling, poängterar Ström.

Han är nöjd med den utbildning som fackföreningsrörelsen ger sina medlemmar.

– I synnerhet arbetarskyddet är alltid lika aktuellt. Det handlar om hur saker och ting fungerar, om arbetslagstiftningen och om hur man ska vara försiktig i jobbet så att man inte skadar sig.

En del av Rickard Ströms intresse för fackliga frågor har han fått hemifrån.

– Min far Börje Ström är mycket aktiv både inom facket och politiken. Han är bland annat ordförande för Västanfjärds socialdemokratiska förening, säger sonen Rickard.

Rickard Ström har gått på byggnadslinjen vid Åbolands yrkesinstitut i Pargas.

– Jag har alltid tyckt om att syssla med byggjobb. För närvarande håller jag på med att reparera Café Eugenia i Västanfjärd.

Då hela Kimitoön ännu lider av sviterna efter FNsteels konkurs i Dalsbruk 2012 klarar sig Västanfjärds mekaniska verkstad riktigt bra.

– Vi har tillräckligt med jobb och förra våren byggde vi en ny hall för sandblästring och pulverlackering. Också båtservice och båtförvaring är viktiga för företaget. En stor del av kunderna är nämligen sommargäster som har båtar.

Ström säger att han trivs hyfsat vid Västanfjärds mekaniska verkstad. Det är ett omväxlande arbete och ingen dag är den andra lik.

– Efter FNsteels konkurs var det många som blev arbetslösa och som måste söka sig bort till andra orter. Men tack vare Västanfjärds mekaniska verkstad har jag kunnat bo kvar på min hemort, säger Rickard Ström.

Henrik Helenius

AVAINSANAT

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.