Svensk, ryss eller finne? En språkresa bakåt i tiden

Svensk, ryss eller finne? Den gamla klassiska frågan kan man gott ställa sig när det gäller Eric Gustaf Ehrström som levde mellan åren 1791 och 1835. Hans livsöde skildras i en doktorsavhandling av Johanna Wassholm som i bearbetad version utkommit i bokform. Redan de yttre levnadsbetingelserna bekräftar de tre språkliga identiteter Ehrström kom att röra sig mellan. Han var lektor i ryska vid akademin i Åbo och han blev kyrkoherde vid S:t Katarina svenska församling i S:t Petersburg. Samtidigt talade han för finskans ställning som nationalspråk, och var i det avseende en föregångare till J.V. Snellman.

Ehrström har varit något av en doldis i historiska sammanhang. Wassholm nämner att han hittills bara i sporadiska sammanhang fått framträda. Till exempel nämns han i en bok om S.t Petersburg i förbigående som ”en svensk ryssvän från Finland”. Faktum var att Ehrström efter det Finland blivit ett storfurstendöme inom Ryssland hörde till dem som ivrigast förfäktade ryskans ställning i vårt land. Wassholm drar därför den slutsatsen att detta förklarar varför han fått en undanskymd ställning i finländsk historieskrivning.

Till Ehrströms proryska argument hörde bland annat att behovet av språkkunskaper var ovanligt stort i Finland. Han menade att ungdomen i Finland skulle spara både tid och resurser genom att studera ryska. Enligt honom erbjöd ryska både allmänbildning och meriter för en eventuell tjänstemannakarriär inom det ryska riket. Att intresset för ryskan i Finland sedan utvecklades i en helt annan och negativ riktning gjorde Ehrström till en bitter man.

Vikten av språkkunskaper är en röd tråd i Ehrströms livsverk. Johanna Wassholm poängterar hur han pläderat för att man speciellt i ett litet land som Finland borde kunna många språk. Minst åtta språk borde man behärska enligt honom. Till dessa nödvändiga språk räknade han först tre klassiska, nämligen hebreiska, grekiska och latin. Och bland de moderna språken finska, svenska, ryska, franska och tyska. De två sistnämnda språken var nödvändiga för att finländarna skulle kunna kommunicera i Europa. Men han var realistisk nog att inse att åtta språk var för mycket. Så han nöjde sig med att kräva bara fem!

Ehrströms argumentation för ryskan är intressant. Själv hade han bland annat varit lektor i ryska. Mot den bakgrunden framhöll han att ryskan inte skulle framställas som ett tvång eller en skyldighet. Tvärtom betonade han nyttan med att kunna ryska. Inte minst med tanke på den väldiga arbetsmarknad Ryssland erbjöd. Tänk på dagens diskussion om den så kallade tvångssvenskan och vilka jobbmöjligheter Skandinavien ändå erbjuder.

Ehrström påvisade likheterna mellan Finland och Norge. De båda nationerna skildes ungefär samtidigt från en statlig gemenskap, alltså Sverige respektive Danmark, som varat i århundraden. Både Finland och Norge förvandlades till självförvaltande områden inom ett annat rike, dvs Ryssland och Sverige.

Också i ett annat sammanhang visade sig Ehrström vara en föregångare. Men på ett farligt sätt. Hans modell för att lösa nationell splittring var att stoppa ett yttre inflytande och att återställa ”den ursprungliga nationen”.Enligt den uppfattningen hade nationen befunnit sig ett sovande tillstånd och måste därför efter en väckelse återgå till sitt ursprungliga tillstånd. I det ehrströmska fallet var svenskan det främmande elementet som borde rensas bort. Knappast kan Eric Gustaf Ehrström belastas för sina dåtida teorier som för övrigt var inspirerade av liknande tankegångar i Europa, bland annat de tyska filosoferna Herder och Hegel. Men här finns paralleller till dagens främlingsfientliga och högerpopulistiska strömningar i Europa.

Bokens författare skriver att ”En individ kan aldrig lösgöras från det samhälle eller den tid han eller hon föds och verkar i”. Detta gällde också i högsta grad Ehrström som var född i Österbotten i det dåvarande Sverige och som 1809 förvandlades till en del av ett autonomt storfurstendöme i det mångnationella ryska riket. Och i detta storfurstendöme måste man efter 1809 diskutera hur man skulle definiera svenskt, finskt eller ryskt i en helt ny situation.

Henrik Helenius

Johanna Wassholm: Svenskt, finskt, ryskt – Nationens, språkets och historiens dimensioner hos E.G. Ehrström 1808 – 1835. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 2014. 217 S.

AVAINSANAT

Opinion: Åkesson och statistiken

Kuva: Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
Plenisalen i Sveriges riksdag i samband med en tidigare partiledardebatt (Arkivbild).

Hur Jimmie Åkesson, högerpopulistiska Sverigedemokraternas partiledare, i svenska riksdagens partiledardebatt onsdagen den 15 januari pratar om 120 000 beviljade uppehållstillstånd i Sverige år 2019 – är det verkligen så?

Lue lisää

Australiens djurliv hårt drabbat redan innan bränderna

Kuva: Foto: Pixabay
Koalan är en av de djurarter som endast finns i Australien.

Australien är ett av de länder i världen som har högst biologisk mångfald. Men redan innan de förödande bränderna var landet också ett av de länder som drabbats hårdast av att arter gått förlorade.

Lue lisää

ÄMNESORD

Australien: Bränderna hotar utrota djurarter

Kuva: Foto: Pixabay
De förödande bränderna i Australien hotar utrota flera djurarter.

Ljuden från kakaduor och lorier har förbytts mot en kuslig tystnad i stora eldhärjade områden i sydöstra Australien. De omfattande bränderna innebär ett utrotningshot för flera lokala djurarter, medan många fler blivit mer sårbara då deras habitat gått förlorade.

Lue lisää

ÄMNESORD

Recension: Tung och färgsprakande gråsosseprog för hela slanten

Kuva: Foto: Lukas Lundin
Svenska Opeth har inför sin pågående turné satsat på en ambitiös och färgsprakande ljusshow.

Efter 30 år i branschen är Opeth i många avseenden ett helt annat band – i andra precis det som de alltid ha varit. Det ger dem möjligheten att leverera, också en kväll då varken de eller förutsättningarna är som bäst.  

Lue lisää

Storbjörk: Regeringens vårdsatsning är bra för Österbotten

Jacob Storbjörk är vice ordförande för Finlands svenska socialdemokrater (FSD).

Idag presenterade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru hur arbetet med social- och hälsovårdsreformen framskrider. Regeringen har redan kommit en bra bit på vägen och reformarbetet framskrider enligt plan. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar att det år 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna från programmet Framtidens social- och hälsocentral.

Lue lisää