Svensk, ryss eller finne? En språkresa bakåt i tiden

Svensk, ryss eller finne? Den gamla klassiska frågan kan man gott ställa sig när det gäller Eric Gustaf Ehrström som levde mellan åren 1791 och 1835. Hans livsöde skildras i en doktorsavhandling av Johanna Wassholm som i bearbetad version utkommit i bokform. Redan de yttre levnadsbetingelserna bekräftar de tre språkliga identiteter Ehrström kom att röra sig mellan. Han var lektor i ryska vid akademin i Åbo och han blev kyrkoherde vid S:t Katarina svenska församling i S:t Petersburg. Samtidigt talade han för finskans ställning som nationalspråk, och var i det avseende en föregångare till J.V. Snellman.

Ehrström har varit något av en doldis i historiska sammanhang. Wassholm nämner att han hittills bara i sporadiska sammanhang fått framträda. Till exempel nämns han i en bok om S.t Petersburg i förbigående som ”en svensk ryssvän från Finland”. Faktum var att Ehrström efter det Finland blivit ett storfurstendöme inom Ryssland hörde till dem som ivrigast förfäktade ryskans ställning i vårt land. Wassholm drar därför den slutsatsen att detta förklarar varför han fått en undanskymd ställning i finländsk historieskrivning.

Till Ehrströms proryska argument hörde bland annat att behovet av språkkunskaper var ovanligt stort i Finland. Han menade att ungdomen i Finland skulle spara både tid och resurser genom att studera ryska. Enligt honom erbjöd ryska både allmänbildning och meriter för en eventuell tjänstemannakarriär inom det ryska riket. Att intresset för ryskan i Finland sedan utvecklades i en helt annan och negativ riktning gjorde Ehrström till en bitter man.

Vikten av språkkunskaper är en röd tråd i Ehrströms livsverk. Johanna Wassholm poängterar hur han pläderat för att man speciellt i ett litet land som Finland borde kunna många språk. Minst åtta språk borde man behärska enligt honom. Till dessa nödvändiga språk räknade han först tre klassiska, nämligen hebreiska, grekiska och latin. Och bland de moderna språken finska, svenska, ryska, franska och tyska. De två sistnämnda språken var nödvändiga för att finländarna skulle kunna kommunicera i Europa. Men han var realistisk nog att inse att åtta språk var för mycket. Så han nöjde sig med att kräva bara fem!

Ehrströms argumentation för ryskan är intressant. Själv hade han bland annat varit lektor i ryska. Mot den bakgrunden framhöll han att ryskan inte skulle framställas som ett tvång eller en skyldighet. Tvärtom betonade han nyttan med att kunna ryska. Inte minst med tanke på den väldiga arbetsmarknad Ryssland erbjöd. Tänk på dagens diskussion om den så kallade tvångssvenskan och vilka jobbmöjligheter Skandinavien ändå erbjuder.

Ehrström påvisade likheterna mellan Finland och Norge. De båda nationerna skildes ungefär samtidigt från en statlig gemenskap, alltså Sverige respektive Danmark, som varat i århundraden. Både Finland och Norge förvandlades till självförvaltande områden inom ett annat rike, dvs Ryssland och Sverige.

Också i ett annat sammanhang visade sig Ehrström vara en föregångare. Men på ett farligt sätt. Hans modell för att lösa nationell splittring var att stoppa ett yttre inflytande och att återställa ”den ursprungliga nationen”.Enligt den uppfattningen hade nationen befunnit sig ett sovande tillstånd och måste därför efter en väckelse återgå till sitt ursprungliga tillstånd. I det ehrströmska fallet var svenskan det främmande elementet som borde rensas bort. Knappast kan Eric Gustaf Ehrström belastas för sina dåtida teorier som för övrigt var inspirerade av liknande tankegångar i Europa, bland annat de tyska filosoferna Herder och Hegel. Men här finns paralleller till dagens främlingsfientliga och högerpopulistiska strömningar i Europa.

Bokens författare skriver att ”En individ kan aldrig lösgöras från det samhälle eller den tid han eller hon föds och verkar i”. Detta gällde också i högsta grad Ehrström som var född i Österbotten i det dåvarande Sverige och som 1809 förvandlades till en del av ett autonomt storfurstendöme i det mångnationella ryska riket. Och i detta storfurstendöme måste man efter 1809 diskutera hur man skulle definiera svenskt, finskt eller ryskt i en helt ny situation.

Henrik Helenius

Johanna Wassholm: Svenskt, finskt, ryskt – Nationens, språkets och historiens dimensioner hos E.G. Ehrström 1808 – 1835. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 2014. 217 S.

AVAINSANAT

Svenska nu erbjuder vägkost till kommunalvalskandidaterna

Hanaholmens VD Gunvor Kronman uppmanar kommuner till att lyfta fram tvåspråkigheten.

Nätverket Svenska nu har producerat ett material som riktar sig till alla kommunalvalskandidater. Syftet är att ge kandidaterna vägkost inför deras eventuella kommunala förtroendeuppdrag.

 

Lue lisää

Related Posts

Karita Blom: ”Den offentliga servicen är välfärdssamhällets ryggrad”

Karita Blom är ordförande för Vasa svenska socialdemokrater.

Karita Blom är ordförande för Vasa svenska socialdemokrater sedan årsskiftet och hon kandiderar i kommunalvalet. Hon har också tidigare varit ordförande för partiavdelningen 2010-2016 och har nu efterträtt Filip Dahlskog och återtagit ordförandeskapet. Hon är dessutom sekreterare i kommunalorganisationen sedan 2017.

 

Lue lisää

Related Posts

Storbjörk representerade SDP i Kommunförbundets valdebatt

Jacob Storbjörk deltog i Kommunförbundets valdebatt på Teams.

FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk från Jakobstad representerade SDP i Kommunförbundets paneldebatt inför kommunalvalet torsdagen den 18 februari. Komikern och imitatorn Christoffer Strandberg ansvarade för underhållningen med bland annat sina imitationer av Sauli Niinistö, Alexander Stubb och Tarja Halonen. Debatten leddes av Kommuntorgets chefredaktör Dan Lolax.

 

Lue lisää

Tuppurainen besökte Jakobstadsregionen virtuellt

Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen höll ett virtuellt torgmöte med FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk.

Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen besökte Jakobstadsregionen virtuellt den 13 februari. Besöket omfattade företagen Baltic Yachts i Jakobstad, Prevex i Nykarleby och staden Jakobstads ledning. Dessutom diskuterade ministern aktuella frågor med FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk i ett virtuellt torgmöte på Facebook.

 

Lue lisää

Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen besöker Österbotten

Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen besöker Jakobstadsregionen virtuellt på lördagen.

Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen (SDP) gör ett virtuellt besök i Jakobstadsregionen lördagen den 13.2. Tuppurainen besöker företagen Prevex och Baltic Yachts samt träffar staden Jakobstads ledning.

 

Lue lisää