MENY

Steven Frostdahl: Obegripligt att Rehula vill ta en ny runda om Lagmansgården

Att jag själv arbetat med ungdomarna på Lagmansgården som vårdare och lärare gör att jag naturligtvis också känner ett stort obehag inför regeringens nya stängningshot mot skolhemmet i Pedersöre, skriver Steven Frostdahl, Nykarleby i ett blogginlägg på torsdagen.

Frågan om Lagmansgårdens fortsatta verksamhet är en fråga som naturligtvis ligger utanför Nykarleby stads fullmäktiges behörighet att påverka. Eftersom jag ändå själv var med i egenskap av viceordförande för Svenska Finlands Folkting och sammanställde det ställningstagande som räddade Lagmansgården från stängning i höstas är det här en fråga som jag ändå tänker beröra.

När det i höstas blev bestämt att Lagmansgården fick fortsätta utgjorde grunden i beslutet en bedömning att de omhändertagna ungdomarnas rättigheter till skolgång- och vård på svenska inte kunde garanteras i en finskspråkig miljö. I Folktinget förde vi fram en skrivelse till ministeriet som starkt underströk detta grundlagsfel i beslutet om stängning av Lagmansgården.

Stängningen avvärjdes slutligen genom påtryckningar från olika håll men Folktingets initiativ om att lyfta fram de svenskspråkiga ungdomarnas grundlagsenliga rättigheter till skolgång- och vård på sitt modersmål var avgörande för Social- och hälsovårdsministeriets beslut att låta Lagmansgården fortsätta.

Den infrastruktur, innefattande personal, stödtjänster och byggnader som färdigt finns kunde inte upplåtas någon annanstans och stängningen kunde därmed inte försvaras.

Att minister Rehula nu låter en ny runda dras igång kring Lagmansgården är obegripligt. Pedersöre har signalerat stor vilja att delta i byggandet av ett nytt skolhem och infrastrukturen kring den svenskspråkiga verksamheten i Pedersöre är unik och kan inte överflyttas till det svenskspråkiga skolhemmet i Vichtis.

Återigen råddar man med den solklara grundlagstolkningen som utgjorde underlaget för det förra beslutet. Dessutom är man helt blind för fördelarna med att kvarhålla och utveckla den organisation som färdigt finns.

Social- och hälsovårdsministeriets nya giv i frågan är förkastlig och elevernas behov sätts återigen på undantag. Lagmansgården är den bästa upprätthållaren av ett svenskspråkigt skolhem och verksamheten måste under stabila förhållanden få utvecklas långsiktigt.

Steven Frostdahl

ÄMNESORD

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion