MENY

Pierre Gilly: Svårigheten att förhandla med en sadist

Kuva: Lehtikuva
Donald Trump kan inte acceptera Parisavtalet eftersom det är en kompromiss som begränsar USA handlingsfrihet. Det får honom att känna sig svag och blir därför automatiskt ett hot mot hans ömtåliga självkänsla, skriver Pierre Gilly.

När jag bodde på Kungsholmen i Stockholm i mitten av nittiotalet hade jag att göra med en knepig fastighetsskötare. Om man talade normalt med honom blev han oförskämd, men om behandlade honom som en olydig hund blev han genast undergiven och hjälpsam. Det finns en klar logik bakom det här till synes obegripliga beteendet. Folk med sadistiska personlighetsdrag respekterar styrka och föraktar svaghet. För dem är rättvisa, medmänsklighet, plikt, solidaritet, eller sanning ord utan betydelse. En välfärdsstat som gör folk starka kan göra dem rasande eftersom de behöver kunna se svaga människor omkring sig för att må bra. 
 
Det är svårt att förhandla med sadister om man inte vet vem eller vad man har att göra med. ”Tyskland påminner mig om en hund som ylar när den är kedjad, men gläfser vänligt åt dig när kopplet är borta, förklarade en begåvad fransk diplomat i början av trettiotalet. Han såg optimistiskt på framtiden: ”Hitler kommer att regera: dvs, sätt hunden lös så kommer det att bli lugnt och fridfullt igen…” Diplomatens antagande hade var högst rimligt om Hitler haft en normal personlighet. Men varje gång Frankrike och Storbritannien försökte kompromissa med den tyske diktatorn uppmuntrade de bara hans ambitioner. Hitler kände bara förakt för de som kom med eftergifter. 
 
Tyvärr är det inte heller att lätt förhandla med sadister även om man vet vem och vad de är. Det är inte alla som är så enkla att ha att göra med som min fastighetsskötare. En man med makt, grandios självuppfattning och sadistisk personlighet kan vara farlig att utmana, men också farlig att inte utmana. Hitler hade kanske backat om de allierade hotat med krig 1936 eller 1937 men så fort han kände sig militärt överlägsen var det omöjligt att rädda freden.
 
Donald Trump kan inte acceptera Parisavtalet eftersom det är en kompromiss som begränsar USA handlingsfrihet. Det får honom att känna sig svag och blir därför automatiskt ett hot mot hans ömtåliga självkänsla. Huruvida avtalet i fråga är bra eller dåligt för USA och planeten i längden spelar ingen roll: det avgörande är vilket intryck det ger. Hans personlighetsstörning gör att han ser varje avtal som ett nollsummespel där någons vinst alltid är resultatet av någon annans förlust. Att gå sin egen väg, även om den inte leder någonstans, blir därför det naturliga valet. 
 
Europa måste också söka sig en egen väg, bort från USA. Trump som gjort sitt bästa för att underminera EU har ofrivilligt gett unionen vad som krävs för att skapa en mer integrerad och funktionell organisation: en fiende.
Pierre Gilly
Aktuell med boken Konsten att sälja krig – Propaganda från Cato till Nato (Verbal förlag)
ÄMNESORD

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion