Oro att finskt-svenskt försvarssamarbete uteblir

En god utrikespolitik och ett bra eget förvar var alla eniga om.  Åsikterna gick däremot isär om militärallianser och försvarssatsningar. Dessa frågor ventilerades på Folktingets paneldebatt ”Sverige, Norden eller EU – vilken försvarspolitisk allians har vi år 2025?”. MTV3 profilen Peter Nyman fungerade som debattledare.

SFP-ordföranden Carl Haglund inledde med att påminna om att all säkerhetspolitik alltid måste utgå från det egna landets försvar. Han vill se mera resurser till försvaret för att upprätthålla ett trovärdigt försvar i internationell standard. Enligt honom borde man också fortsätta försöka få till ett försvarssamarbete med Sverige.

-Flera opinionsmätningar visar tydligt att det bland finska folket finns ett starkt och tydligt förtroende för ett försvarssamarbete mellan Finland och Sverige, menar Haglund.

-Målet borde vara att slutligen få till stånd ett bilateralt avtal mellan länderna som skulle binda oss att hjälpa varandra vid en krigssituation. Men låt mig tillägga att länderna troligtvis redan i dagsläget skulle hjälpa varandra, men mycket osäkert i vilken form och omfattning, tillade Haglund

Socialdemokratisk riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta lyfte däremot fram utrikespolitiken som en del av försvarspolitiken.

-Låt oss minnas att Finland är en liten nation. Vi kommer aldrig att ha så mycket resurser för upprustning som vissa andra nationer. Finlands triumfkort har alltid varit en god utrikespolitik som tryggar freden och avser att minska upprustningen. Vi har också en 1300 km lång gräns mot vårt östra grannland som helt enkelt kräver att vi respekterar och ständigt för en dialog med Ryssland, förklarar Feldt-Ranta.

-Men givetvis ska vi också ha ett trovärdigt eget försvar. Sedan tycker jag paneldebattens titel är felaktig. Det borde inte handla om att välja, utan vi behöver samarbete med Sverige, Norden och EU, tillade Feldt-Ranta.

Riksdagsman Thomas Blomqvist (SFP) höll med Feldt-Ranta angående utrikespolitikens betydelse. Han förklarade i sitt inlägg att han stöder en försvarsallians med Sverige. Därtill förmedlade han en bild av att det i försvarspolitiken inte finns många alternativ då det kommer till allianser. Blomqvist hänvisade utan vidare till NATO.

Katri Kulmuni, riksdagsledamot från Centern valde däremot i sitt inlägg att fråga var alla tankar och åtgärder för att trygga fortsatt fred finns. Hon tyckte en del debattörer ständigt utgick från att en invasion skulle vara att vänta och att man måste förbereda sig för det.

Försvarssamarbetet med Sverige kan ni glömma

Specialforskare Charlotta Collén på Utrikesministeriet fick debatten att hetta till.

-Jag vill påminna alla om det svaga svenska intresset för en gemensam försvarsallians, t.ex. under politikerveckan i Sverige, Almedalsveckan lyste frågan med sin frånvaro. Intresset för ett svenskt-finskt försvar tog slut 1808/1809.  Sverige har flera alternativ i försvarspoltiken att välja mellan, t.ex. Schweiz-modellen, ansåg Collén.

Detta fick både Feldt-Ranta och Haglund att vrida sig.

-Här får man höra ett exempel på det finländska mindrevärdeskomplexet. Man ska väl i politiken vilja ta initiativ och driva sin sak, inte bara passivt följa med en opinion. Jag mötte i början motstånd med förslaget om en försvarsallians, men det har med tålamod och tid lett till ett betydligt mera positivt svenskt bemötande. Sådana här saker tar tid, det kan dröja mycket länge ännu före vi ser något form av nytt statsfördrag mellan Sverige och Finland, förklarade Haglund.

Feldt-Ranta påminde alla om paneldebattens titel, det skulle handla om vilken försvarsallians vi har 2025.

-Planerna på ett finskt-svenskt försvarssamarbete tog faktiskt form redan före Haglunds tid som minister. Redan 2007, under Vanhanens första regering förde man förhandlingar om en försvarsallians. Och visst har man nått framgångar. Sverige, och kanske speciellt med den nuvarande svenska försvarsministern Peter Hult har tydligt ändrat åsikt på tio år till att vara positivt inställda till ett försvarssamarbete. De nya säkerhetshoten i världen har säkert också spelat en viss roll, berättade Feldt-Ranta.

Charlotta Collén gav sig inte, hon tror inte på  att ett försvarssamarbete blir av.

-Ni borde känna pulsen i Sverige. Ja och kanske -sidan i Sverige har för tillfället ett sammanlagt stöd på 68% för ett svenskt NATO-medlemskap. Därtill vill jag som forskare påminna er alla om att även med  det goda grannförhållandet, så är Finland och Sverige två olika nationer trots allt, fastslog Collén.

OSSE-mötet blev pannkaka

Feldt-Ranta förklarade också i debatten vad hon tyckte om hela kalabaliken som OSSE-mötet i Helsingfors orsakade.

-Det var helt och hållet fel beslut att inte släppa in de ryska representanterna på OSSE-mötet i Helsingfors. OSSE:s  själva uppgift är ju att stabilisera förhållandet till bl.a. Ryssland, då kan man helt enkelt inte förbjuda  de ryska delegaterna att komma.  Det blev ingen dialog, utan mötet blev en enda stor pannkaka som inte uppnådde någonting. Därtill förlorade Finland oerhört mycket förtroende på det då det kommer till utrikes- och säkerhetspoltiken, tyckte Feldt-Ranta.

Charlotta Collén tog snabbt till ordet och frågade vad som ger Finland rätt att bryta mot EU:s gemensamma sanktionspolitik gentemot Ryssland. Hon tillade att Ryska duman hade 500 ledamöter att välja mellan, men man utsåg ”svartlistade” parlamentariker.

Haglund svarade på Colléns fråga:

-Jag vill påminna om att utrikesministeriet länge har känt till att denna situationen kunde uppnå. Jag har också förstått att man tidigare hade beslutat att försöka lösa detta på ett smidigt sätt. Men man kan nog nu bara erkänna att allt detta var mycket dåligt skött av utrikesminister Timo Soini. Så klart kan man inte bryta mot EU:s gemensamma sanktionspolitik, men vad var det som hindrade att föra en dialog med EU om att bevilja ett undantag för just denna form av möte, undrade Haglund.

Feldt-Ranta avslutade debatten med att säga.

-Tänk om det skulle handla om ett finländskt besök till Estland med liknande omständigheter. Den ryska talesmannen är vald av duman och så klart ska han få vara med och representera. Tänk vilken skandal det skulle vara om en finsk statsman inte skulle få besöka Estland. Troligtvis skulle vi reagera som Ryssland nu gör. Det är kränkande, försämrar dialogen och detta kan sitta fast i minnet länge för Ryssland. Stormakter är egentligen lite som oss vanliga människor, blir vi riktigt sårade sitter det kvar i minnet riktigt länge, menade Feldt-Ranta.

Jacob Storbjörk

E-post: jacob@storbjork.fi

AVAINSANAT

Kvarnström: Alla har rätt till en andra stadiets examen

Kuva: Thinkstock
Johan Kvarnström (SDP) ser förlängd läroplikt som en viktig satsning på ungas sysselsättning och välbefinnande.

FSD:s riksdagsledamot Johan Kvarnström välkomnar regeringens planer på förlängd läroplikt. Han anser inte att coronakrisen har minskat behovet av satsningar på andra stadiets utbildning – tvärtom kommer unga behöver allt mer stöd de kommande åren. 

Lue lisää

Rädda Barnen: Coronapandemin försämrar barnens välbefinnande – mindre bemedlade familjer drabbas hårdast

Kuva: Istock
Mer än vart fjärde barn uppleve sitt psykiska välbefinnande som mycket eller ganska dåligt, visar en omfattande enkät av Rädda Barnen.

Undantagstillståndet som orsakats av coronaviruset försämrar barnens välbefinnande och orsakar oro, särskilt i mindre bemedlade familjer. Det visar en omfattande enkät av Rädda Barnen. 

Lue lisää

Nya metoder för datainsamling kan stärka jämställdhetsarbetet

Kuva: Foto: Stella Paul/IPS
Datainsamling kan ha en stor inverkan på arbetet för jämställdhet. Men de restriktioner och nedstängningar av samhällen som genomförts i spåren av coronakrisen har försvårat möjligheterna att samla in uppgifter med de traditionella metoderna.

De restriktioner som coronakrisen gett upphov till innebär också att det behövs nya metoder för insamling av data – vilket i sin tur kan bana väg för ett stärkt jämställdhetsarbete. Det menar Susan Papp vid den internationella organisationen Women Deliver.

Lue lisää

Sjukskötarna är värda mer än ett varmt tack

De finlandssvenska skötarnas lönenivå - den lägsta i Norden - måste höjas. Det anser Kim Berg, Inger Östergård och Elisabeth Helander.

På valborgsmässoafton påpekade en skribent i Helsingin Sanomat att man i Sverige hade fördubblat lönen för de sjukskötare som arbetar med coronapatienterna inom intensivvården, medan man i Finland nöjer sig med att kalla skötarna hjältar. 

Lue lisää

Stor enighet på FSD:s fullmäktige: De politiska målsättningarna är oförändrade

Kuva: Caroline Lång
FSD:s fullmäktigemöte i Pedersöre för ett år sedan. I år ordnades mötet digitalt.

Den politiska diskussionen var både allvarlig och hoppfull då FSD:s fullmäktige sammanträdde under nya  omständigheter på lördagen. Budskapet var ändå glasklart: arbetet för regeringsprogrammet och välfärden måste fortsätta också efter den rådande krisen.  

Lue lisää