MENY
[pro_ad_display_adzone id=68868]

Om sannfinländarnas partisplittring och dess historiska föregångare

Som stödgrupp åt Juha Sipilä och Petteri Orpo blir det svårt att motivera det nya partiets existens för dem som har gett Soini sina missnöjesröster i det förflutna, skriver Topi Lappalainen.

 

Vad är gemensamt för Ramsay MacDonald, Emil Skog och Timo Soini? Rätt svar är att alla tre är långvariga partiledare som har övergett sitt gamla parti och startat ett nytt. Vad som skiljer Soini från MacDonald och Skog är att han inte är socialdemokrat. National Labour, som Storbritanniens premiärminister MacDonald grundade 1931, upplöstes fjorton år senare. Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund ASSF grundades officiellt 1959 i Finland och också det partiet upplöstes fjorton år efter dess grundande. Om Soinis mål inte är att trygga en kortvarig regeringsmedverkan, utan att grunda ett bestående parti, är inte dessa exempel på socialdemokratiska utbrytarpartier som har uppstått under något liknande omständigheter särskilt uppmuntrande. Soini är förstås ingen socialdemokrat och det är svårt att säga hur ett högerpopulistiskt utbrytarparti kommer att klara sig. Det österrikiska utbrytarpartiet BZÖ befinner sig nu, tolv år efter att Jörg Haider uteslöts ur sitt gamla parti FPÖ, utanför både EU- och det nationella parlamentet. Haider omkom förstås i en bilolycka redan tre år efter att han grundade BZÖ, vilket inte kan förbises i det sammanhanget.

 

Medan Soinis manöver var enastående i sin fräckhet, är inte heller i socialdemokratins historia problematiken obekant som exemplen MacDonald och Skog bevittnar. Intressant nog är det en samtida utbrytare ur det franska socialistpartiet, Emmanuel Macron, som en av Soinis bundsförvanter, Simon Elo, lyfte fram som ett föredöme för den här utbrytningen. Just nu ser det ut att Macron har lyckats spela ut sitt gamla parti med det nya socialliberala partiet En Marche som han grundade. Vilket parti som är kvar om tio år som ett stort parti vet man förstås inte i dag. Vad som gör Soinis manöver speciellt fräck var det han skrev i sin blogg om sådana som överger sitt parti. Judas var ordet som han själv valde, antagligen för att dämpa misstankarna om att han planerade att göra det som han sedan gjorde. Macron i sin tur är ett intressant namn för att han står för någonting helt annat än vad Soini i sin EU-kritik har stått för. Är populismen nu slutgiltigt förbrukad som drivkraft för Soinis politik? Som stödgrupp åt Juha Sipilä och Petteri Orpo blir det svårt att motivera det nya partiets existens för dem som har gett Soini sina missnöjesröster i det förflutna.

 

En annan partisplittring som osökt kommer till tankarna är de finländska kommunisternas tudelning på 1980-talet. Demokratiskt Alternativ (DA) bildades formellt år 1986 med tio riksdagsledamöter som hade uteslutits ur Demokratiska Förbundet för Finlands Folk, DFFF. I riksdagsvalet 1987 fick DA fyra ledamöter, vilka redan 1990 var beredda att återvända till en gemensam grupp. Både DFFF och DA upplöstes och Vänsterförbundet bildades. Om det var minoritetskommunisterna som bröt ut på 1980-talet kan vi kanske tala om majoritetssannfinländarna nu när Soini fick med sig majoriteten av det gamla partiets riksdagsgrupp. Just storleken på utbrytargruppen är den starkaste signalen på att Soinis anhängare har hopp om att kunna klara sig i konkurrensen mot Jussi Halla-aho. Men att vara i regeringsställning är en otroligt svår sits för dem som har sin bakgrund i ett populistiskt missnöjesparti.

 

Topi Lappalainen

ÄMNESORD
[pro_ad_display_adzone id=139047]

En seger för svenskan i Finland: Ingen kommun med i språkförsöket

Mikkel Näkkäläjärvi, Camilla Grundström, Jacob Storbjörk och Mikael Hiltunen är alla glada över att språkförsöket inte lyckades skada svenskans ställning, tvärtom.

– Det här var mer än en avvärjningsseger för svenska språket, säger Folktingets vice ordförande Jacob Storbjörk (SDP) efter beskedet att ingen kommun deltar i regerings språkförsök med frivillig undervisning i svenska.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139132]

Bayerns nya polisrättigheter – ”Var och en är i farozonen”

Kuva: Foto: Joachim Kasten

En politisk satsning på brottsförebyggande åtgärder kan självfallet vara en seriös metod att skydda potentiella offer mot övergrepp av tänkbara förövare.  Men hur långt kan ett motsvarande polisarbete drivas? I den sydtyska delstaten Bayern tycks man ha funnit ett svar på denna fråga. Det finns dock ett krux.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139152]

Samlingspartiet vill slopa överlåtelseskatten – SDP höjer hellre de lägsta pensionerna

Timo Harakka undrar om Samlingspartiet exempelvis tänker skära ytterligare i utbildningen för att lappa hålet som uppstår om överlåtelseskatten slopas.

Skillnaden mellan de två största partierna i Finland kan summeras i de senaste utspelen. Det ena partiet vill slopa överlåtelseskatten, det andra vill höja de lägsta pensionerna för att lyfta tiotusentals finländare ur pensionärsfattigdom.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50534]

Feldt-Ranta ger Fjäder svar på tal – ”känns rent ut sagt oförskämt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Akavas förbundsmöte inleddes med att Sture Fjäder kritiserade SDP-basen Antti Rinnes förslag om att höja de lägsta pensionerna. Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (SDP) replikerar med att fråga hur höginkomsttagaren Fjäder täcks vara emot att 55 000 finländare skulle lyftas över fattigdomsgränsen.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50540]