MENY

Om sannfinländarnas partisplittring och dess historiska föregångare

Som stödgrupp åt Juha Sipilä och Petteri Orpo blir det svårt att motivera det nya partiets existens för dem som har gett Soini sina missnöjesröster i det förflutna, skriver Topi Lappalainen.

 

Vad är gemensamt för Ramsay MacDonald, Emil Skog och Timo Soini? Rätt svar är att alla tre är långvariga partiledare som har övergett sitt gamla parti och startat ett nytt. Vad som skiljer Soini från MacDonald och Skog är att han inte är socialdemokrat. National Labour, som Storbritanniens premiärminister MacDonald grundade 1931, upplöstes fjorton år senare. Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund ASSF grundades officiellt 1959 i Finland och också det partiet upplöstes fjorton år efter dess grundande. Om Soinis mål inte är att trygga en kortvarig regeringsmedverkan, utan att grunda ett bestående parti, är inte dessa exempel på socialdemokratiska utbrytarpartier som har uppstått under något liknande omständigheter särskilt uppmuntrande. Soini är förstås ingen socialdemokrat och det är svårt att säga hur ett högerpopulistiskt utbrytarparti kommer att klara sig. Det österrikiska utbrytarpartiet BZÖ befinner sig nu, tolv år efter att Jörg Haider uteslöts ur sitt gamla parti FPÖ, utanför både EU- och det nationella parlamentet. Haider omkom förstås i en bilolycka redan tre år efter att han grundade BZÖ, vilket inte kan förbises i det sammanhanget.

 

Medan Soinis manöver var enastående i sin fräckhet, är inte heller i socialdemokratins historia problematiken obekant som exemplen MacDonald och Skog bevittnar. Intressant nog är det en samtida utbrytare ur det franska socialistpartiet, Emmanuel Macron, som en av Soinis bundsförvanter, Simon Elo, lyfte fram som ett föredöme för den här utbrytningen. Just nu ser det ut att Macron har lyckats spela ut sitt gamla parti med det nya socialliberala partiet En Marche som han grundade. Vilket parti som är kvar om tio år som ett stort parti vet man förstås inte i dag. Vad som gör Soinis manöver speciellt fräck var det han skrev i sin blogg om sådana som överger sitt parti. Judas var ordet som han själv valde, antagligen för att dämpa misstankarna om att han planerade att göra det som han sedan gjorde. Macron i sin tur är ett intressant namn för att han står för någonting helt annat än vad Soini i sin EU-kritik har stått för. Är populismen nu slutgiltigt förbrukad som drivkraft för Soinis politik? Som stödgrupp åt Juha Sipilä och Petteri Orpo blir det svårt att motivera det nya partiets existens för dem som har gett Soini sina missnöjesröster i det förflutna.

 

En annan partisplittring som osökt kommer till tankarna är de finländska kommunisternas tudelning på 1980-talet. Demokratiskt Alternativ (DA) bildades formellt år 1986 med tio riksdagsledamöter som hade uteslutits ur Demokratiska Förbundet för Finlands Folk, DFFF. I riksdagsvalet 1987 fick DA fyra ledamöter, vilka redan 1990 var beredda att återvända till en gemensam grupp. Både DFFF och DA upplöstes och Vänsterförbundet bildades. Om det var minoritetskommunisterna som bröt ut på 1980-talet kan vi kanske tala om majoritetssannfinländarna nu när Soini fick med sig majoriteten av det gamla partiets riksdagsgrupp. Just storleken på utbrytargruppen är den starkaste signalen på att Soinis anhängare har hopp om att kunna klara sig i konkurrensen mot Jussi Halla-aho. Men att vara i regeringsställning är en otroligt svår sits för dem som har sin bakgrund i ett populistiskt missnöjesparti.

 

Topi Lappalainen

MNESORD

Sitra: Revolutionen inom trafiken startar bland unga

Kuva: Foto: Pixabay
Största delen av finländarna anser det viktigt att handla på ett för miljön skonsamt sätt och speciellt unga är beredda att ändra sina färdsätt för att minska miljökonsekvenserna, visar en enkät som Sitra låtit göra. Unga är föregångare när det gäller att anlita nya färdsätt som grundar sig på delningsekonomi.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

”Nya alkohollagen inne på fel spår”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Motståndet mot starköl och alkoläsk i matbutiker och kiosker stöter på motstånd över partigränserna. På andra punkter välkomnas en förnyelse av alkohollagen med öppna armar.


Tisdagens remissdebatt i riksdagen gav tydliga signaler om att regeringen måste justera sin proposition om en ny alkohollag i varje fall vad gäller starkare drycker än mellanöl i andra butiker än Alko. I övrigt är så gott som alla ense om att lagen behöver förnyas och att det är välkommet med mindre byråkrati och ett avskaffande av övernitiska regleringar och olika rättighetsnivåer på utskänkningstillstånd.

Frågan om starköl ses som allt annat än försumbar trots goda aspekter av förnyelsen. Den är allvarlig i och med att starkare drycker i matbutikerna kan utgöra en folkhälsorisk. Till exempel sade Tuula Haatainen (SDP) att ölkonsumtionen ökar på ett lömskt sätt när matbutikerna kan sälja starköl på rea.

 

 

”Barnen som tar skada”

Även bland annat Nylands Socialdemokratiska Kvinnor avfärdar regeringens intentioner att tillåta försäljning av starköl och alkoläsk i butiker och kiosker.

– Det är barn och familjer som kommer ta skada allt mer och därmed ökar kostnaderna för och behovet av barnskydd. Redan i nuläget lever ungefär 100 000 barn i familjer där alkoholbruk åsamkar barnen skador. Finns det på regeringens agenda att öka barnens lidande eller är regeringen inte förtrogen med sitt eget förslag, frågar föreningens ordförande Anette Karlsson.

Hon säger att det framgår ur lagförslagets motiveringar att förnyelsen kommer påverka folkhälsan och öka skillnader i välbefinnande mer än ge de önskade effekterna på näringslivet.

Nylands Socialdemokratiska Kvinnor påminner om att totala mängden av skadliga följder av alkohol ökade i takt med totalkonsumtionen fram till 2008. Efter det fattades flera beslut om höjd alkoholskatt och alkoholreklamen begränsades, varpå både konsumtionen och skadorna minskade. Föreningen anser att regeringen borde ta till begränsning av tillgänglighet och marknadsföring, samt skattemässiga åtgärder, om den huvudsakliga målsättningen är att minska alkoholens negativa följder.

– Då alkoholpolitiska beslut fattas vore det bra att tänka på att barn och ungas alkoholbruk har börjat vända nedåt och alkoholkonsumtionen överlag har minskat. Den utvecklingen borde man hålla fast vid, säger vice ordförande Tarja Eklund.

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion

SDP föreslår avgiftsfri dagvård i Jakobstad

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen kommer på fullmäktigemötet den 2 oktober att inlämna en motion kring införandet av en avgiftsfri småbarnspedagogik i Jakobstad. Men nu söker man även stöd från de andra partierna.

 

– Vi vill samarbeta kring denna fullmäktigemotion. En avgiftsfri småbarnspedagogik är en så pass viktig social investering att vi är beredda att diskutera och kompromissa för att nå politisk enighet, säger fullmäktigeledamot Jacob Storbjörk.

 

SDP föreslår att en utredning genomförs kring införandet av en avgiftsfri småbarnspedagogik i Jakobstad. Därtill vill socialdemokraterna att staden stegvis inför en avgiftsfri småbarnspedagogik så att den vid slutet av denna mandatperiod omfattar 20 timmar per vecka för alla barn över tre år.

– Gratis dagvård ger alla barn jämlika möjligheter att ta del av den pedagogiska verksamheten. Därtill stärker det småbarnsfamiljernas levnadssituation på en mängd olika sätt. Att satsa på barn och ungdomar är helt enkelt att satsa på framtidens Finland, säger Storbjörk.

 

Storbjörk mejlade förra veckan alla de andra politiska partiernas företrädare kring möjligheten att samarbeta. Hittills har han inte fått några tydliga svar, men det finns gott om tid kvar.

– Många av de andra partierna sade i kommunalvalet att de vill genomföra en avgiftsfri dagvård. Nu är det upp till bevis helt enkelt, säger Storbjörk.

Diskussion