Också i Danmark: Motigt för Helle Thorning-Schmidt

Jutta Urpilainen är inte den enda socialdemokratiska partiledaren i Norden som för en politisk överlevnadskamp. Danska statsministern Helle Thorning-Schmidt, som lett socialdemokraterna sedan 2005 och Danmark sedan valet 2011, har haft det motigt en längre tid och nu visar opinionsmätningar bland socialdemokratiska väljare att de gärna ser att hon lämnar partiledarskapet och statsministerposten för ett toppjobb i EU.

Enligt en gallup som dagstidningen Politiken beställt anser nästan 40 procent av de socialdemokratiska väljarna att partiet skulle ha en bättre chans i nästa folketingsval om Thorning-Schmidt ersätts med arbetsminister Mette Frederiksen. En fjärdedel av de tillfrågade är av annan åsikt och tror inte att Thorning-Schmidts sorti skulle förbättra partiets möjligheter i nästa val. Av alla väljare, oberoende av partitillhörighet, tror knappt 40 procent att socialdemokraterna klarar sig bättre om de byter ordförande och landet samtidigt får en ny statsminister.

Thorning-Schmidt har tidigare kritiserats för att hon för en politik som i alltför hög grad påminner om det tidigare statsministerpartiet, liberala Venstres politik. I kommentarer till den uppseendeväckande gallupen konstaterades att Thorning-Schmidt numera upplevs som en belastning för sitt parti. Gallupen anses bekräfta den kritik som hon utsatts för inom partiet redan tidigare. Kritikerna hävdar att klyftan mellan partieliten och fotfolket blivit djupare under Thorning-Schmidts tid som partiledare.

Thorning-Schmidt är socialdemokraternas första kvinnliga ordförande.1994-97 var hon assistent i Europaparlamentet, efter det fungerade hon några år som rådgivare på danska LO och mellan 1999 och 2004 var hon medlem av Europaparlamentet.

I Folketinget invaldes hon 2005 och efterträdde Mogens Lykketoft som partiledare efter att segrat över Frank Jensen i intern medlemsomröstning. Utmaningen av Anders Fogh Rasmussen misslyckades i valet 2007, men 2011 gjorde socialdemokraterna ett bättre val medan Venstre under ledning av Lars Lökke Rasmussen misslyckades och Thorning-Schmidt utsågs till landets första kvinnliga statsminister.

Nästa folketingsval hålls någon gång under 2015. Enligt konstitutionen kan statsministern utlysa val när som helst under den fyra år långa mandatperioden.

Flera socialdemokratiska ordförande på lokalnivå har krävt hennes avgång, men själv hävdar hon att partiet går till nästa folketingsval med henne som partiledare och statsminister. Mette Frederiksen backar upp sin statsminister och uppmanar kritikerna att besinna sig.

Thorning-Schmidt hör, i likhet med Jyrki Katainen, till de europeiska ledare vars namn nämns i samband med spekulationer kring fördelningen av diverse topposter efter vårens EU-val. Thorning-Swchmidt har vid flera tillfällen konstaterat att hon inte är intresserad av något EU-jobb, men vad annat kan hon – eller någon annan aktiv toppolitiker för del delen – säga utan att förlora sin trovärdighet. Hur som helst, om hon inte utses till en ledande post inom EU väntar en särdeles tuff politisk höst för Thorning-Schmidt.

Henrik Wilén

AVAINSANAT

Sitra: Revolutionen inom trafiken startar bland unga

Kuva: Foto: Pixabay
Största delen av finländarna anser det viktigt att handla på ett för miljön skonsamt sätt och speciellt unga är beredda att ändra sina färdsätt för att minska miljökonsekvenserna, visar en enkät som Sitra låtit göra. Unga är föregångare när det gäller att anlita nya färdsätt som grundar sig på delningsekonomi.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

”Nya alkohollagen inne på fel spår”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Motståndet mot starköl och alkoläsk i matbutiker och kiosker stöter på motstånd över partigränserna. På andra punkter välkomnas en förnyelse av alkohollagen med öppna armar.


Tisdagens remissdebatt i riksdagen gav tydliga signaler om att regeringen måste justera sin proposition om en ny alkohollag i varje fall vad gäller starkare drycker än mellanöl i andra butiker än Alko. I övrigt är så gott som alla ense om att lagen behöver förnyas och att det är välkommet med mindre byråkrati och ett avskaffande av övernitiska regleringar och olika rättighetsnivåer på utskänkningstillstånd.

Frågan om starköl ses som allt annat än försumbar trots goda aspekter av förnyelsen. Den är allvarlig i och med att starkare drycker i matbutikerna kan utgöra en folkhälsorisk. Till exempel sade Tuula Haatainen (SDP) att ölkonsumtionen ökar på ett lömskt sätt när matbutikerna kan sälja starköl på rea.

 

 

”Barnen som tar skada”

Även bland annat Nylands Socialdemokratiska Kvinnor avfärdar regeringens intentioner att tillåta försäljning av starköl och alkoläsk i butiker och kiosker.

– Det är barn och familjer som kommer ta skada allt mer och därmed ökar kostnaderna för och behovet av barnskydd. Redan i nuläget lever ungefär 100 000 barn i familjer där alkoholbruk åsamkar barnen skador. Finns det på regeringens agenda att öka barnens lidande eller är regeringen inte förtrogen med sitt eget förslag, frågar föreningens ordförande Anette Karlsson.

Hon säger att det framgår ur lagförslagets motiveringar att förnyelsen kommer påverka folkhälsan och öka skillnader i välbefinnande mer än ge de önskade effekterna på näringslivet.

Nylands Socialdemokratiska Kvinnor påminner om att totala mängden av skadliga följder av alkohol ökade i takt med totalkonsumtionen fram till 2008. Efter det fattades flera beslut om höjd alkoholskatt och alkoholreklamen begränsades, varpå både konsumtionen och skadorna minskade. Föreningen anser att regeringen borde ta till begränsning av tillgänglighet och marknadsföring, samt skattemässiga åtgärder, om den huvudsakliga målsättningen är att minska alkoholens negativa följder.

– Då alkoholpolitiska beslut fattas vore det bra att tänka på att barn och ungas alkoholbruk har börjat vända nedåt och alkoholkonsumtionen överlag har minskat. Den utvecklingen borde man hålla fast vid, säger vice ordförande Tarja Eklund.

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion

SDP föreslår avgiftsfri dagvård i Jakobstad

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen kommer på fullmäktigemötet den 2 oktober att inlämna en motion kring införandet av en avgiftsfri småbarnspedagogik i Jakobstad. Men nu söker man även stöd från de andra partierna.

 

– Vi vill samarbeta kring denna fullmäktigemotion. En avgiftsfri småbarnspedagogik är en så pass viktig social investering att vi är beredda att diskutera och kompromissa för att nå politisk enighet, säger fullmäktigeledamot Jacob Storbjörk.

 

SDP föreslår att en utredning genomförs kring införandet av en avgiftsfri småbarnspedagogik i Jakobstad. Därtill vill socialdemokraterna att staden stegvis inför en avgiftsfri småbarnspedagogik så att den vid slutet av denna mandatperiod omfattar 20 timmar per vecka för alla barn över tre år.

– Gratis dagvård ger alla barn jämlika möjligheter att ta del av den pedagogiska verksamheten. Därtill stärker det småbarnsfamiljernas levnadssituation på en mängd olika sätt. Att satsa på barn och ungdomar är helt enkelt att satsa på framtidens Finland, säger Storbjörk.

 

Storbjörk mejlade förra veckan alla de andra politiska partiernas företrädare kring möjligheten att samarbeta. Hittills har han inte fått några tydliga svar, men det finns gott om tid kvar.

– Många av de andra partierna sade i kommunalvalet att de vill genomföra en avgiftsfri dagvård. Nu är det upp till bevis helt enkelt, säger Storbjörk.

Diskussion