MENY
[pro_ad_display_adzone id=68868]

New York – staden som går på övervarv

ABL-medarbetaren Britta Lindblom besökte ”The Big Apple”: New York är inte en stad för barn och inte för äldre heller. Du skall vara 30-50 år, ha ett bra arbete och mycket god lön för att klara av att leva där.

 

De röda kepsarna, “lippisarna”, ligger i långa rader i turistbutikernas hyllor. MAKE AMERICA GREAT AGAIN.

Vi tummar på att INTE köpa en sådan, och vi tummar på att inte prata om Mister T. Då blir vi bara arga. Vi har nyhetsstopp! Så bästa ABL-läsare om ni väntar er att få läsa en inträngande analys om Amerika under president Trumps ledarskap får ni vänta länge. Kanske rentav förgäves!

Det är nästan 30 år sedan jag senast besökte Amerika och då mera otypiska områden i Florida, Fort Lauderdale, Miami och senare Disneyland i Orlando, Everglades indianreservat och fantastiska Key West. Mina barn var med på resan, då små pojkar. Viktor 7 år och Alexander under 2 år.

Idag är de vuxna män och Viktor bor i New York.

– Varför finns det så lite barn i New York? frågar jag nyfiket. Och Viktor säger att människorna inte har råd. Av lönen går 40 procent till skatt och av den 60 procent som finns kvar går 30 procent till hyra, få äger sin bostad i New York. Sedan behövs en hälsoförsäkring som kan variera mellan 400 och 600 dollar i månaden. Resor till och från arbetet tar sin del och så kommer mat, kläder, nöjen. Lönekontot krymper hastigt.

 

Små hundar istället

NY-borna har istället hundar, små som leksaker, hundar med jumprar och egen liten vagn att rulla i. Som en barnvagn. Eller så sitter de under armen, som en handväska ungefär. I Central Park går de professionella hundrastarna ut med hundarna medan matte/husse arbetar ihop till hundmaten och jumprarna. En hundrastare har en bunt koppel med tio hundar att ta hand om! New York är kanske inte heller den bästa miljön för ett barn att växa upp i. Barnfamiljerna bor på annat håll, i förstäderna med mera grönt och mindre trafik.

 

New York, Det stora Äpplet, Staden som Aldrig Sover ser ut som filmerna vi ser, såporna på televisionen. Friends och Sex and the City. Overkligt på något sätt. Ibland tänker jag att min roll är att vara en undrande turist som med stora ögon noterar trafiken, energin, den etniska mångfalden och storstadens enormt snabba puls. Det är utmattande.

NY är inte en stad för barn och inte för äldre heller. Du skall vara 30-50 år, ha ett bra arbete och mycket god lön för att klara av att leva där.

– Nej tack, tänker jag och tittar på mina svullna turistfötter.

 

Våldet är närvarande

Anslag i den gula taxin: Det är upp till 25 års fängelse för överfall på taxichaufför. Vi går till Times Square, neonreklamerna blinkar och flimrar. Gatuteater pågår, akrobater visar sin skicklighet och böjlighet. Människomassan väller omkring. Följande vecka sker ett attentat på exakt samma plats, en galning kör in i människorna och många dör eller skadas. Den kunde ha varit vi – en vecka tidigare?

Jättebutikskedjan Walmart säljer livsmedel, hygien, kläder och vapen! Bland alla de vardagliga produkterna för livets upprätthållande finns några låsta skåp med dödligt innehåll! Jag blir så chockad så jag bara gapar. Det är inte små vapen, utan meterlånga automatvapen, Rambo skulle genast ha krossat glaset och ryckt åt sig några och skjutit serier med ett vapen i varje hand. På subwayen återkommer varningarna genom högtalare, meddela om du ser något hotande, kvarglömda paket? Väskor?

 

Wallet biopsi?

Ett uttryck för de dyra hälsovårdskostnaderna kallas i folkmun för wallet biopsi. Det betyder att trafikoffer, sjukdomsoffer där patienten är medvetslös och liknande blir muddrade. Fickor vänds ut och in, handväskor undersöks, plånböckerna öppnas och ambulanspersonalen kontrollerar om den medvetslösa patienten har pengar, eller bevis för att betala för vård. Först efter det besluter personalen om hur patienten behandlas och var. Cyniskt och inte särskilt etiskt heller!

 

Ground zero

När Twin Towers rasade under terroristattacken den 11 september 2001 blev platsen en massgrav för 2606 dödsoffer. Av dem var 2192 civila, 71 poliser och 353 tappert kämpande brandmän. Ombord på de två planen dog 147 passagerare och 10 terrorister.

Idag reser sig minnesmärket som vita änglavingar över de rasade byggnaderna på Manhattan i New York. Och utanför finns en stor vattenbassäng med offrens namn ingraverade och ständigt strömmande vatten. Värdigt och vackert och ack så sorgesamt, människors dårskap och fanatism övergår ibland allt som du kan fatta med vanligt förnuft.

Väl hemma igen på den lilla grekiska ön möts jag av nyhetsflödet. Trumps resa i världen med klavertramp, ohövlighet och okunnighet. Tyska tidningars kommentarer om presidenten.

Och plötsligt känns det som att titta in i ett svart hål och påminna mej reaktionerna i USA på 1930-talet. Då trodde många reaktionära människor att Adolf Hitler var den bästa garanten mot kommunism. Företagare som Henry Ford och andra protesterade mot president Roosevelts politik och grundade högergrupper under devisen America First.

Kommer den tiden på nytt? undrar jag.

 

Britta Lindblom

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139047]

Anette Karlsson: ”Kiky” kastar orättvis skugga över mångas sommar

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

FSD:s vice ordförande finner det olyckligt att konkurrenskraftsavtalet (“kiky”) nu drabbar lågavlönade människor som vore förtjänta av att få fira semester ordentligt.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139132]

FFC-utredning: Man får ut mer av den nya teknologin om arbetstagarna får delta i anskaffningsbesluten

Kuva: Pixabay

Det lönar sig att ta med arbetstagarna i ett så tidigt skede som möjligt, när man planerar att ta i bruk ny teknologi på arbetsplatserna. Ett forskningsprojekt om smart teknologi som FFC har låtit göra visar att det verkar finnas ett avgörande samband mellan hur väl arbetstagarnas upplever att de kan påverka besluten och hur de förhåller sig till den nya teknologin.

 

Besluten om att ta i bruk ny teknologi på arbetsplatserna är ofta förhastade och systemen är många gånger halvfärdiga. Det visar en intervjuundersökning som FFC har låtit göra. Till exempel har hemvårdarna fått billiga mobiltelefoner av arbetsgivaren, men det går långsamt och är komplicerat att sköta uppgifterna med mobilerna.

 

– Arbetstagarna är ofta försökskaniner som blir tvungna att testa maskiner, apparater och halvfärdiga program, ofta utan nödvändig utbildning eller introduktion. Det här leder till problem med både kunnande och teknik som inte fungerar, konstaterar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

 

I FFC:s förtroendemannapanel, som publicerades i våras, uppgav endast 28 procent av de svararande att den nya teknologin har förbättrat produktiviteten på arbetsplatsen. Antila anser att andelen är häpnadsväckande liten.

 

– Den svaga inverkan på produktiviteten beror antagligen på att man inte tar hänsyn till personalens synpunkter när man fattar beslut om att skaffa maskiner och apparater. Det leder till brister i arbetstagarnas förmåga att utnyttja den nya teknologin.

 

Antila föreslår därför att man i Finland tar i bruk ett nytt utvecklingsprogram för arbetslivet, som kan hjälpa med att ta i bruk och utnyttja digitala lösningar på arbetsplatserna.

 

– Programmet skulle bidra till att höja produktiviteten, förbättra arbetshälsan och förlänga arbetskarriärerna.

 

Arbetet blir allt mer ensamt

Temaintervjuerna visar att det sociala umgänget och kommunikationen ansikte mot ansikte har minskat på arbetsplatserna inom FFC:s branscher. En posthanterare arbetar ensam i bullret från sin maskin och en skogsmaskinsförare ser sina arbetskamrater en gång om året. En resebyråtjänsteman upplever att kärnan i jobbet – dialogen med kunderna – har försvunnit.

 

Ingen av dem som intervjuades uppgav att teknologin skulle ha rationaliserat kommunikationen mellan människor och gett mer tid för verklig växelverkan.

 

– Kommunikationsteknologin har lett till att antalet meddelanden har ökat, men samtidigt har det personliga umgänget människor emellan minskat. Att man ska vara anträffbar, pressen på att svara snabbt på meddelanden och att meddelandena missförstås har lett till ökad belastning för en del av den arbetande befolkningen, påpekar Juha Antila.

 

Arbetsuppgifter försvinner, men nya uppstår i stället

Någon oro över att få behålla jobbet framkom inte på individnivå i temaintervjuerna, trots att det på ett allmänt plan fanns en oro över att automatiseringen och effektiveringen leder till färre arbetstillfällen. Till exempel berättade en servicetekniker på en bilfirma att den nya tekniken leder till mindre mekaniskt servicearbete, men mer elarbete och programmering.

 

– Vissa arbetsuppgifter försvinner, men inte nödvändigtvis hela jobbet. När det handlar om tunga eller farliga arbetsuppgifter kan det här också vara en bra sak, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

 

Också de utredningar som FFC tidigare har publicerat tyder på att de teknologiska reformerna inte har märkbara effekter på sysselsättningen. I FFC:s arbetslivsbarometer berättade 74 procent av arbetstagarna på de arbetsplatser som har tagit i bruk ny teknologi, att inga arbetsuppgifter som de har haft har övertagits av maskiner, automater, robotar eller annan teknologi. Motsvarande resultat gav FFC:s förtroendemannapanel, där 72 procent av de förtroendevalda bedömde att den nya teknologin inte har haft någon effekt på sysselsättningen.

 

Så här har FFC utrett vilken inverkan smart teknologi har på arbetslivet

 

Finlands största löntagarorganisation FFC har under våren utrett hur ibruktagandet av artificiell intelligens och annan smart teknologi påverkar löntagarnas arbete. Utredningarna är en del av FFC:s fyraåriga projekt Möjligheternas tid. Projektet inleddes i fjol och tidigare teman har varit den nya vuxenutbildningen och arbetstagarnas ställning inom plattformsekonomin.

 

Temaintervjuer: Den artificiella intelligensen kommer – förändras vardagen i arbetaryrken?

Utredningen gjordes med kvalitativ metod. Åtta personer i sju olika yrken intervjuades strukturerat i februari och mars 2018. En av intervjuerna gjordes per telefon, medan de övriga sex intervjuerna gjordes personligen ansikte mot ansikte. Utredningen gjordes av Mikko Kesä Oy på uppdrag av FFC.

 

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50534]

Monika Fagerholm om välfärdssamhällets grundprincip: ”Det handlar om att bidra till något större”

Kuva: Johan Kvarnström
Monika Fagerholm anser att Sipiläs regering undkommer svåra och angelägna frågor alltför enkelt.

Demokratin måste ständigt vinnas på nytt, sade Olof Palme för 50 år sedan och det gäller även i dag. Författaren Monika Fagerholm tillskriver journalister en avgörande roll i detta och förfasas över dagens brist på kritiska följdfrågor. Hon anser att regeringen ständigt kommer för enkelt undan och hoppas på förändring efter en socialdemokratisk valrörelse som lyfter fram och klargör de grundläggande principerna för välfärdssamhället.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50540]

Socialdemokratiska Kvinnor varnar: Brådska med vårdreformen äventyrar demokratin

Tytti Tuppurainen leder Demarinaiset.

Ändamålen helgar inte medlen, säger Tytti Tuppurainen, ordförande för Demarinaiset (Socialdemokratiska Kvinnor) angående vård- och landskapsreformen.

 

SDP:s kvinnoförbund understryker att social- och hälsovårdstjänsterna måste förnyas varsamt och eftertänksamt i enlighet med laglighet och rättsstatens principer. Att det behövs en reform är givet, bland annat för att utjämna hälsoskillnader och förbättra tillgången till service.

Ordförande Tytti Tuppurainen ser den offentliga sektorns förtjänster, som finns tack vare yrkemänniskornas helhjärtade insatser, som en stark grund att bygga förbättringar på.

Hon anser att en reform framför allt ska förbättra tillgången till service på grund (primär) nivå i hela landet och minska hälsoskillnader mellan människor och olika områden.

Även vårdkedjans smidighet behöver ses över och socialtjänster garanteras för de som mest behöver dem.

Förbundet lyfter fram att finansieringen måste säkras.

Allt detta är i enlighet med hela SDP:s strävanden. Enligt Demarinaiset handlar det dock om grundläggande principer som Sipiläs regering dessvärre har övergett.

Tuppurainen efterlyser samarbete med förståelse och ödmjukhet.

– Regeringens politik är redan hotfullt nära gränsen för maktutövning, vilket leder från demokrati till despotism, säger Tuppurainen.

 

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139162]