MENY

Maarit Feldt-Ranta analyserar valet: ”Ett komplext resultat”

– Den stora bilden är att oppositionspartierna gick framåt och regeringspartierna bakåt, säger Maarit Feldt-Ranta som konstaterar att det valresultatet i övrigt är märkvärdigt och svåranalyserat.

Det finns ingen entydig förklaring till kommunalvalets resultat, och ingen svartvit sanning att luta sig mot vid en analys. Variationerna är stora, men SDP:s vice ordförande Maarit Feldt-Ranta finner vissa punkter att ta fasta på då hon analyserar valresultatet.

Kommunalval hör till de knepigaste att analysera då lokala omständigheter varierar stort. Därtill kan person betyda mer än parti på ett starkare sätt än vid riksdagsval. Analyserandet försvåras också av att det kan gå bra på ett ställe och sämre på ett annat. Eller som i detta val för SDP: Partiet får fler röster än vid senaste kommunalval men en mindre andel av rösterna. Är det en framgång eller misslyckande? I hur stor utsträckning är valresultatet på kommunalnivå en reaktion på regeringens politik? Kan man alls jämföra med resultatet i senaste riksdagsval?

Det står i varje fall klart att det finns en odiskutabel förlorare: Sannfinländarna. Partiet gick bakåt med hela 3,5 procentenheter i förhållande till kommunalvalet 2012 och deras nuvarande andel på 8,8 procent kan sättas i relation till 17,6 procent i riksdagsvalet 2015.

För SDP:s del blev det andraplats i storleksordning med 19,4 procent av rösterna och därmed ett minus på 0,2 procentenheter.

En av de positiva sakerna var att valdeltagandet ökade trots att en del förutspådde att den skulle minska. Ett valdeltagande på 58,8 procent lämnar ändå förstås mycket att önska.

Kandidatnomineringen en utmaning för FSD

Då Maarit Feldt-Ranta sovit två nätter på saken och diskuterat om dagarna gör hon en analys av valet på Pensionstagarnas centralförbunds svenska distrikts vårmöte. Låt oss börja där hon slutar sin analys, nämligen med hur det gick för Finlands Svenska Socialdemokrater (FSD).
FSD fick sammanlagt 53 invalda. Det innebär ett till mandat i Pedersöre och Närpes, och tre till mandat i Raseborg. Därtill ökade andelen röster, men inte mandaten i Nykarleby, Jakobstad, Malax, Ingå och Borgå.

Däremot förlorade FSD mandat i Pargas (-4), Kronoby (-3), Hangö (-2), Lovisa (-4), Sibbo (-3, men SDP höll sina 5 platser),, Korsnäs (-1), Larsmo (-1), Kaskö (-1) och Karleby (-1).

I Lovisa kan minskningen förklaras med att platserna i fullmäktige minskat drastiskt. I övrigt bedömer Feldt-Ranta att de förlorade mandaten beror på kandidatnomineringen.

– Om det till exempel saknas en svenskspråkig SDP-kvinna i en kommun så är det klart att vi mister mandat.

En positiv sak är att det ser ut som om FSD vunnit ett tilläggsmandat i Folktinget, vilket ligger som grund för fördelningen av flera interkommunala uppdrag.

 

Fler röster, men mindre andel

Feldt-Ranta säger att partiledningen inte ännu har en helt klar analys av resultatet för hela partiet.

– Resultatet är märkligt. Vi har tappat i andel men samtidigt fått 10 000 fler röster än senast. Inte kan vi vara helt nöjda med detta resultat då vi är i oppositionen och har en sådan regering som vi har och vi har toppat opinionsmätningarna, plus att undersökningar visar sig att en väldigt stor del av finländarna förhåller sig positivt till socialdemokrater.

Partisekreterare Antton Rönnholm har redan i uppdrag att komma med mer underlag för en analys, men vissa saker står redan klara. I de flesta kommuner har SDP varken gått bakåt ellet framåt utan läget är oförändrat. Sedan finns det ljusglimtar och besvikelser.

– Vi har tittat ganska mycket på vad som händer inom de 40 största kommunerna, det vill säga där det avgörs vilket parti som är störst i landet. Och det är ett märkligt valresultat, verkligen komplext. I 21 av de 40 största kommunerna förbättrade vi vår position och i 11 gick det sämre. I 17 av dem är vi störst. Det gick framför allt bra i kommuner med mellan 50 000 och 100 000 invånare. Vad gäller de 9 kommuner som har över 100 000 invånare gick vi endast framåt i en, Lahtis.  Min första analys är därför att vi förlorat valet i stora städer, säger Feldt-Ranta.

Trots skillnaderna mellan riks- och lokalpolitik ser hon det som givet att vårens kommunalval också var ett mellanbetyg för partierna. Hon understryker att regeringspartierna faktiskt förlorade stort och miste sammanlagt 110 000 röster medan oppositionspartierna vann 160 000 röster.

– Det är en stor förskjutning. Även om andelen minskade något för SDP så ökade antalet röster för alla oppositionspartier. Vi fick 10 000 fler röster medan De gröna vann mest.

– Det beror på flera saker. En är att partiledare Ville Niinistö varit ettrig och tydlig och aktiv i debatter och är allmänt populär. En annan är att de starkt och konsekvent talar om utbildning och därför vann mycket på universitetsorter och bland unga människor. De lyckades mobilisera högutbildade yngre människor i stora städer. Därför vann de valet.

”Centern kommer sätta locket på”

Även Vänsterförbundet och Kristdemokraterna gjorde ett gott val, enligt Feldt-Ranta delvis på grund av partiledarna, Li Andersson (VF) Sari Essayah (KD). Att SFP gick framåt beror enligt Feldt-Ranta högst antagligen på att de lyckats mobilisera sig starkt kring frågan om jouren vid Vasa centralsjukhus. Proportionellt var det två SFP-kandidater som fick flest röster i valet, Joakim Strand i Vasa och så partiledare Anna-Maj Henriksson. Inom SDP fick Maarit Feldt-Ranta själv flest röster proportionellt.

Samlingspartiet tappade däremot stort, cirka 15 000 röster. Andelen minskade med 1,2 procentenheter även om partiet blev störst med en andel på 20,7 procent.

– Samlingspartiet tappade stort trots att det sägs att de vann valet. De har Jan Vapaavuori att tacka för mycket och gjorde ett trick då de sade att folk skulle rösta på en borgmästare i valet, vilket inte stämmer. Man röstar på fullmäktigeledamöter som sedan utser en borgmästare. Utan Vapaavuori hade Gröna varit störst i Helsingfors.

Även Centern gjorde ett dåligt val, ännu sämre än för fyra år sedan då partiet i sin nuvarande form gjorde sitt dittills sämsta val någonsin. Feld-Ranta tror inte det kommer påverka regeringen just nu, tyvärr.

– De kommer sätta locket på och inte fundera på resultatet. Centern kommer koncentrera sig på landskapsval, att det blir en landskapsmodell är deras dröm.

Vård- och landskapsreformen enligt den modell som Sipiläs regering för fram kan däremot bli en mardröm enligt andra värderingar och tankar om hur samhället ska fungera.

– Det blir en spännande vår då reformens lagar ska behandlas i riksdagen. Det är inget mindre än vår nordiska välfärdsmodell man beslutar om, säger Maarit Feldt-Ranta och påminner om att experter på bred front uttalar sig negativt om regeringens förslag.

Johan Kvarnström

MNESORD

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion