MENY

Kyösti Kurvinen: Förvaltarregistret underlättar korruption

Kuva: Kari Hulkko

FSD:s andra vice ordförande Kyösti Kurvinen lyfter i sin insändare fram två orsaker till varför regeringen hade så bråttom att få igenom lagförslaget om ett förvaltarregister.

Riksdagen röstade 17.5.2017 för lagförslaget som godkände att finska placerare kan använda sig av utländska förvaltarregister för att dölja sitt ägande för allmänheten och skattemyndigheterna. Här vill jag lyfta fram två orsaker till varför regeringen hade så bråttom att få igenom lagförslaget.

En av orsakerna är den stundande social- och hälsovårdsreformen som med hjälp av förvaltarregistret kommer möjliggöra ett osynligt ägande i sohä-bolagen, vars mål är att överta ansvaret för producerandet av social- och hälsovårdstjänster.

Förvaltarregistret medför att vi skattebetalare, politiker och skattemyndigheterna inte kan veta vilka som är de egentliga ägarna till bolagen, då transparensen försvinner. Det här underlättar också möjligheterna till korruption och kringgående av skatter då till exempel politikerna och tjänstemännen i landskapen som bestämmer och sköter om upphandlingen kan gömma sitt ägande i bolagen som konkurrerar om vårdens anordnande och på så sätt snedvrida konkurrensen samt gynna de bolag där man själv är, eller har en närstående som, ägare (jämför med fallet Sipilä och Terrafame).

För det andra hade regeringen förmodligen bråttom på grund av Sannfinländarnas stundande partikongress där man har för avsikt att välja partiets nya ordförande. Rädslan är att regeringen faller om Jussi Halla-aho väljs till ordförande för partiet och saken blir inte heller bättre av att Halla-aho offentligt motsatt sig förvaltarregistret, samt är en motståndare till EU-samarbetet.

Det som är förvånande är att regeringspartierna Centern och Sannfinländarna låtit Samlingspartiets vilja förbigå de otaliga expertutlåtandena (90 procent) som motsatt sig ett införande av ett förvaltarregistret.  Som exempel kan vi nämna några av de tyngsta instanserna som aktieägarnas centralförbund, skattemyndigheterna och polisväsendet.

 

Kyösti Kurvinen

Andra vice ordförande för Finlands svenska socialdemokrater

ÄMNESORD

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion