MENY

Kolumn: Trumps hundra första dagar som president

Kuva: Sari Gustafsson / Lehtikuva

Var den oberäknelige, hotfulle Trump landar i många frågor är ännu för tidigt att svara på, skriver Gunnar Lassinantti. 

Donald Trump är ett nytt fenomen. Rik affärsman, oerfaren politiker, oberäknelig, twittrande med dålig impulskontroll, lögnbenägen, råskällande på media som blev president med färre röster än  motkandidaten Hillary Clinton. Trump tog storslam i delstaterna med strukturproblem mellan öst- och västkusten. Han var de burgna vitas kandidat, men också vita arbetares som känner oro över sin situation och fler latinos än beräknat.

Trumps budskap var America first och att lova fler jobb och bättre betingelser med sänkta skatter, investeringar i ny infrastruktur som muren mot Mexiko, skydd för inhemska jobb bland annat i bilindustrin genom höga importtullar mot Kina och Mexiko. Muslimer från ett stort antal länder skulle vägras inresetillstånd. USA som med sin politik i Mellanöstern skapat en stor del av flyktingkrisen vill själv inte ta emot flyktingar. Abortreglerna ska skärpas. Utrikespolitiskt var Trump ett oprövat kort som i kampanjen sa ”varför ska man inte använda kärnvapen när man har dem?”, retade upp Kina, flirtade med Ryssland och krävde att Natoallierade i Europa måste betala mera för sitt försvar.

Trump inledde med att säga upp handelsavtalet TPP med ett stort antal länder i Asien och Oceanien. Nya handelsrestriktioner kan väntas och i värsta fall handelskrig, men detta kommer i så fall att även drabba USA självt. Möjligen kan han behöva retirera. Parisavtalet om klimatet har han hotat säga upp, men kan tvingas begränsa försämringarna i miljö- och klimatpolitiken.

Sjukvårdsreformen Obama care skulle Trump skrota, men åkte på pumpen i kongressen. Det visar att han inte i alla lägen kan förlita sig på den republikanska majoriteten i kongressen. Amerikanska konstitutionen, lagar, dess institutioner och för Trump förhatliga media kan bromsa en del av hans utlovade dumheter.

Ofta är det oväntade händelser och inte egna agendan som styr en amerikansk president. Det gäller många gånger utrikespolitiken, i Obamas fall finanskrisen 2008.

Utvecklingen i Mellanöstern, relationen till Kina som hotar USA:s supermaktsställning inte bara ekonomiskt utan allt mera säkerhetspolitiskt samt Nordkorea och krisen på Koreahalvön kommer att tvinga Trump att agera. Hur är ännu skrivet i stjärnorna. FN torde han vilja negligera, vilket bombningarna i Syrien efter användningen av kemiska vapen där ger en fingervisning om.

Var den oberäknelige, hotfulle Trump landar i många frågor är ännu för tidigt att svara på.

Gunnar Lassinantti

MNESORD

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion