MENY

Kolumn: Farliga, falska dueller

Kuva: Kari Hulkko

Tuula Haatainens meriter och kunnighet bör föras fram i borgmästarvalet. Man måste krossa den falska bilden av en duell mellan högern och De gröna som HS trollat fram, skriver Jacob Söderman.

Helsingin Sanomat har gång på gång låtit påskina att kommunalvalet i Helsingfors är en duell mellan två borgmästarkandidater: Samlingspartiets Jan Vapaavuori och De grönas Anni Sinnemäki.

De betecknas av tidningen (21.3.2017) på ledarplats som överlägsna kandidater, medan de andra partiernas kandidater är ”marginella”.  

Litet tidigare påstod tidningen att Sinnemäki var respekterad (“arvostettu”), men tiger om vem som respekterar henne.

HS var det liberala framstegspartiets (Edistyspuolue) språkrör i tiden. Partiet försvann för att återuppstå som De gröna i Helsingfors. I dag är det ett borgerligt liberalt parti som stilla lämnar de ekologiska frågorna åt sidan. Det behagar tidningen.

Så långt har tidningen inte ändå gått att den betonat Sinnemäkis kompetens för uppgiften. Att styra huvudstadens enorma ekonomi och talrika personal och föra staden och dess invånare mot en bättre framtid är ett krävande uppdrag.

Sinnemäki skrev visor som ung. Hon har studerat rysk litteratur vid Helsingfors universitet och slutade vid hum.kand. (då en mellanexamen). Precis som Socialdemokraternas Tuula Haatainen har hon ministererfarenhet.

För ekologin och de gröna värdenas del är hon såtillvida rar, att den generalplan hon nyligen drev igenom, tillåter byggandet av bostäder på centralparkens marker och öppnar Vårdö (Vartiosaari) för lyxbostäder.

SDP:s kandidat Tuula Haatainen har avlagt både fackexamen och akademisk examen. Hon har skött uppdraget som biträdande stadsdirektör i staden och varit direktör på Stadsförbundet. I dag leder hon ett viktigt utskott i riksdagen. Hon avfärdas av HS som marginell.

Tidningens argumentation är i grunden falsk. Borgmästaren väljs inte alls på basen av att en kandidat får mycket röster i kommunalvalet. Inte ens om partiet får mest röster betyder det att kandidaten blir vald.

Valet av borgmästare kräver att majoriteten i fullmäktige ställer sig bakom valet.

Tidningens linje har grumlat till vad kommunalvalet i Helsingfors egentligen gäller: Hur sköts övergången bäst i invånarnas intresse när social- och hälsovården flyttas till landskapet om vård- och landskapsreformen blir verklighet?

Ger staden bort sin personal, sina byggnader och alla verktyg och anordningar man köpt under åren utan ersättning till landskapet?

Hur kan staden i framtiden garantera att dess befolkning får en bra betjäning inom social- och hälsovården?

Kan staden, som mister cirka 50 procent av sina uppgifter och ekonomi, framstå som rikets huvudstad med alla de uppgifter som ankommer på den?

Vad blir dess roll som skolstad, som universitetsstad och som centrum för landets kulturliv? Hur sköter man trafiken och bostadspolitiken utan att offra gröna områden för byggande? Stadsborna har nämligen fritid också.

Hur skall Helsingfors behålla sin dragningskraft som viktig metropol vid Östersjön?

Allt detta kräver ett fullmäktige med kunskap och vision och en kunnig och meriterad borgmästare.

 

För Socialdemokraterna är det skäl att inte ge upp.

Tuula Haatainens meriter och kunnighet bör föras fram. Man måste krossa den falska bilden av en duell mellan högern och De gröna som HS trollat fram.

SDP:s kandidater har inte mycket tid på sig. Det gäller att sätta igång.

Thomas Wallgren, som strongt försvarade centralparken och inte ville bygga lyxbostäder på Vårdö, bör synas och ta sig ton, banne mig. Hans budskap behövs.

Han ställer upp för svaga och utstötta och för miljön även när De gröna vill sprida asfalt och betong. Det gäller dock att ropa ut sitt budskap ibland. Det är val på kommande.

En annan duell står på lut inom snar framtid, det vill säga valet av president för republiken.

Jutta Urpilainen tackade nej till en kandidatur. Ingen tycks veta vad tidigare talmannen och partiordförande Eero Heinäluoma tänker. SDP är utan kandidat.

Partiordförande Antti Rinne har sagt att SDP:s kandidat väljs efter kommunalvalet. Bra så! Men vem?

På gamla goda tiden skulle man ha fylkat sig bakom den sittande presidenten Sauli Niinistö.

Nu anses en egen kandidat vara nödvändig. En mardröm är att nästa presidentval blir en repris av det tidigare, en sympatisk grön kommer med i andra omgången, medan socialdemokraten trillar ned under 10 procent.

Det skulle betyda att De gröna utklassar Socialdemokraterna två gånger i viktiga val, det vill säga i valet av borgmästare för Helsingfors och i valet av republikens president.

Det gäller nu att sätta alla klutar till, att göra ett hyfsat kommunalval i Helsingfors.

Arbetarrörelsen har minsann erfarenhet av att ha borgerliga tidningsdrakar emot sig.

Leta upp dem som inte tänker rösta och få dem att ändra uppfattning, så blir det framgång.

SDP måste finna en trovärdig presidentkandidat och föra en kampanj som för kandidaten in på slutrakan, med i andra omgången.

En stridbar, kunnig kvinna har den bästa chansen; hur vore Sanna Marin, fullmäktigeordföranden från Tammerfors?

Hon är en frisk fläkt i rörelsen och har kurage. Det senaste i utrikespolitik – och försvarspolitik kan man snabbt sätta sig in i. Hon skulle göra ett bra val.

Man börjar själv bli en antikvitet i rörelsen, så ni får förlåta mig, om jag säger som jag tycker.

Jag skulle krypa till korset, beställa tid på slottet och be Sauli Niinistö ställa upp som partiets kandidat.

Inte alldeles renlärigt, men möjligheterna att vinna presidentvalet skulle öka. Får man SFP med så skulle det se bättre ut. De svenska intressena behöver någon som ställer upp för dem.

Samlingspartiet skulle troligen svälja några gånger och komma med det också. Och republiken finge en bra president.

Jacob Söderman

MNESORD

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion