Jämställd barkväll ställde frågor om feminism

På måndagskvällen diskuterades feminism och jämställdhet i Vasa. Vad betyder egentligen feminism och vad kan man kan man göra för att öka jämställdheten? Det diskuterades på den politiska barkvällen.

-För mig är feminism mer än att förbättra kvinnornas ställning. Feminism handlar om att förbättra hela samhället, alla människor är lika värdefulla oberoende bakgrund, säger Anette Karlsson.

Måndagen den sjunde december ordnade Finlandssvenska unga socialdemokrater och Socialdemokratiska studerande ÅSS en jämställd barkväll i Vasa. Temat för den politiska barkvällen var jämställdhet och feminism.

Anette Karlsson, styrelsemedlem i Socialdemokratiska kvinnor och Malin Gustavsson, konsult i jämställdhets- och mångfaldsfrågor på Ekvalita föreläste om jämställdhet i vardagen.

Karlsson och Gustavsson kallar sig för feminister. En handuppräckning bland de 60 som deltog i barkvällen visade att ungefär en fjärdedel ville kalla sig för feminist.

-Feminism för mig är möjligheten att vara den man är oberoende vilket kön man identifierar sig med, säger Malin Gustavsson.

Hon säger att kön spelar en stor roll i dagens samhälle och poängterar att alla skall ha samma rättigheter och skyldigheter oberoende kön man identifierar sig med.

Karlsson ställde en fråga till publiken,

-Vem av er känner någon som fått barn? Frågade ni om barnet var en flicka eller pojke?

Nästan alla på puben i Vasa räckte upp handen.

-Själv brukade jag ställa frågan om barnets kön, men jag har nu valt att sluta fråga. För är det rätt att jag kräver ett svar? Redan från födseln sätts barnen i olika fack, barnet får en rosa eller en blå mössa på BB. Alla människor ska få vara människa och inte tvingas in i onödiga pojk- och flickfack, säger Karlsson.

I jultider är leksaker ofta i fokus. Leksakskatalogerna är fyllda med bilar för pojkar och prinsessleksaker och barbiedockor för flickor. Vill en pojke använda prinsessklänningen och flickan leka med den radiostyrda bilen så ska det vara okej.

-Feminism betyder också att det är fritt att ha prinsessklänning som flicka om man vill, men det ska inte krävas från början, säger Gustavsson.

En fråga från publiken kommer om militärtjänstgöringen. Varför är inte den jämställd?

-Vem ska kämpa för vems rättigheter? Säger Malin Gustavsson som ifrågasätter om det är kvinnorna som ensamt ska kämpa för allas rättigheter.

-Jag vill se fler manliga feminister och jämställdhetsförespråkare som också kämpar för jämställd militärtjänstgöring och för föräldraledighet, säger Gustavsson.

Gustavsson och Karlsson vill att samhället skall komma ifrån det heteronormativa. En man ska vara på ett visst sätt och en kvinna på ett visst sätt, det är oskrivna regler som finns i vårt samhälle. Dessa regler och ideal varierar från land till land.

-Det är inget fel med att vilja vara en kvinnlig kvinna eller en manlig man. Men det är fel att det finns oskrivna regler som tillämpas i samhället, säger Gustavsson.

Malin Gustavsson frågar åhörarna om någon är eller har känt sig som en pojkflicka. Sju kvinnor räcker upp handen.

-Har någon känt sig som en flickpojke? Frågar Gustavsson till näst.

En man räcker upp handen.

-Den dagen det är lika coolt och accepterat att vara flickpojke som pojkflicka, då har vi nått någon form av jämställdhet, säger Malin Gustavsson.

-Under kvällen diskuterades också bland annat jämställdhet i parförhållanden, anställning och fördelning av föräldraledighet.

Caroline Lång

AVAINSANAT

Rinne: Regeringen följer situationen i Brasilien noga – kampen mot klimatförändringen en huvudprioritering

Kuva: Jukka-Pekka Flander

Statsminister Antti Rinne uttrycker stark oro över situationen i Amazonas regnskogar. Den finska regeringen följer händelserna noga och uppmanar EU att agera. Utrikeshandelsminister Ville Skinnari bekräftar planerna på att pressa Brasilien genom handelsavtalet Mercosur.

Lue lisää

Krigets lagar satta ur spel på många håll

Kuva: Foto: Pixabay
FN varnar för att krigsbrott begås aktivt i samband med pågående konflikter. (Arkivbild - personerna på bilden har inget med artikeln att göra)

Genèvekonventionerna från 1949 som är till för att skydda civila i krig firar 70 år. Men världens regeringar gör inte tillräckligt för att sätta stopp för massvåldtäkter eller andra krigsbrott, säger internationella Röda korsets ordförande Peter Maurer.

Lue lisää