MENY

Historiska och spännande tider då nya stora Industrifacket tar form

– Nu är vi mitt i händelsernas centrum i en hektisk tid. Det här är historiskt, säger Nina Wessberg, ombudsman på Metallarbetarförbundet. 

I början av 2016 undertecknades ett intentionsavtal. Fyra fackförbund skulle bli ett. Under julveckan hoppade Pappersförbundet av i och med att förbundets minoritet med koppling till Vänsterförbundet satte sig på tvären. Nu återstår ändå Metallarbetarförbundet, Träfacket och industribranschernas fackförbund Team. Tillsammans kommer dessa tre att bilda Industrifacket.

Nästa vecka håller Metallförbundets fullmäktige ett extra möte med anledning av den stundande fusionen. Fullmäktige har inte beslutanderätt i frågan, men ges så här en möjlighet att diskutera ärendet. Därtill kan man komma ihåg att många som sitter i fullmäktige också är kongressledamöter och kommer därmed vara med och fatta det avgörande historiska beslutet.

Förbundskongressen är Metallarbetarförbundets högsta beslutande organ och en extra kongress anordnas i mitten av maj i Mässcentret i Helsingfors. Vid Metallförbundet understryker ombudsman Nina Wessberg fusionens betydelse:

– Det här är historiskt för facket i Finland, Industrifacket blir Finlands största industriförbund.

Rent juridiskt är det Metallarbetarförbundet som ska byta namn till Industrifacket. Träfacket och Team beslutar om att upphöra och ansluta sig till Industrifacket som beslutar införliva dessa. En ny ledning väljs i enlighet med intentionsavtalet. Fram till slutet av november kommer en interrimledning att hålla i trådarna. Då hålls det nya Industrifackets första förbundskongress som väljer styrelse och fullmäktige för en mandatperiod som varar ända till 2023.

– Tanken är att alla ska få tid att sammanstråla och lära sig börja jobba ihop. Det är viktigt med en lång period. tre olika arbets- och organisationskulturer ska bli en. Fusioner tar alltid tid, säger Wessberg.

Fusionen innebär inga uppsägningar för personalen i de tre fackförbunden, men nog att vissa får förändrade arbetsuppgifter.

– Tills allas nya arbetsbilder har klarnat gället det att stå ut med en viss osäkerhet. Det nya kan oroa en del.

Personalen kommer ändå att minska på sikt. Fram till 2023 kommer nämligen uppskattningsvis runt 70 personer att gå i pension. I varje fall kommer man att utvärdera om tjänsten ska återbesättas eller inte.

 

“Tiden mogen för något nytt”

Om det finns en viss oro finns det desto mer optimism.

– Jag tycker själv det är spännande. Man hör ofta sägas att facket är stelbent och saknar vilja att förändras. Nu skapar vi ett nytt fackförbund, med nya verksamhetsformer. Arbetsgivarsidan har under årens lopp gått samman i större helheter, medan det skett väldigt få fusioner inom arbetstagarnas organisationer. Nu är tiden mogen för något nytt, säger Wessberg.

En del av de mindre fackavdelningarna har problem med att sköta sitt grunduppdrag. I och med fusionen kan lokala avdelningar på samma ort kanske gå ihop till en större fackavdelning och på så sätt sköta den lokala intressebevakningen bättre.

– Man ska komma ihåg att även arbetslöshetskassorna går ihop. En större kassa har bättre förutsättningar att sköta sitt uppdrag, säger Wessberg.

På kort sikt bedömer hon att Metallförbundets medlemmar inte kommer märka av fusionen så mycket mer än att förbundsnamnet på medlemskortet ändrar. Mer långsiktigt handlar det ändå om stora saker, att skapa hållbara strukturer för ett fackförbund med det inflytade och den makt som behövs.

Arbetet är stort. Wessberg tar till ordet mastodont och ger exempel: Det nya förbundet kommer att bevaka över 30 olika kollektivavtal, jämfört med Metallarbetarförbundets nuvarande 8-9. Fackavdelningarnas antal ligger över 700 jämfört med knappa 300 i det nuvarande Metallförbundet.

Metallförbundet är störst, större än de två andra tillsammans, i fusionen. Wessberg säger att processen präglats av viljan att den starkes rätt inte ska gälla utan att alla ska bidra och prägla verksamheten i god samarbetsanda. Man skapar någonting delvis nytt. Tillsammans.

Vi går inte ihop för att klara av utmaningarna i dag utan också för att vara organisatoriskt redo och en tillräckligt stark facklig röst då det verkligen behövs. De beslut vi tar nu är beslut inför framtiden, vi blickar framåt 20-30 år, säger Wessberg.

 

Svenskan viktig

Ur finlandssvensk synvinkel ser hon fusionen som en stor möjlighet. Samarbeten på det lokala planet stärker fackföreningsrörelsen i Svenskfinland.

– Det ska vara möjligt att jobba fackligt på svenska på våra arbetsplatser, vi behöver svenskspråkiga förtroendemän och svenskspråkiga fackavdelningar för att bevara ett levande fackligt engagemang på svenska i Finland. Vardagen för många av våra medlemmar är totalt svensk. Därför måste även facket kunna erbjuda utbildningar och tjänster på svenska, slår Wessberg fast.

Däremot är det en viss utmaning att nya Industrifackets stadga inte säger något om svenska mandatplatser i förbundets ledande organ, till skillnad från Metallförbundets. Det står ändå klart och tydligt att fackets två officiella språk är finska och svenska.

– Vi som svenskspråkiga inom facket tänker inte som SFP och agerar som om vi vore offer och svenskan vore hotad. Vår strategi är och har varit att jobba hårt, nå målsättningarna vi lägger upp och via det resultat vi åstadkommer konkret bevisa att vi finns till.

– Valresultatet från Metalls val 2016 ligger nu som grund för de kommande personvalen. De svenskspråkiga kandidaterna gjorde ett gott val och det måste vi tro på att räcker ända fram och vi får en tillräckligt bra representation, också på svenska i det nya Industrifacket, säger Wessberg.

 

Johan Kvarnström

MNESORD

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion