MENY

Gunnar Lassinantti: Mellanöstern – en krutdurk

Kuva: Sari Gustafsson / Lehtikuva

Finns det någon utväg ur eländet? Vi måste tro på det, även om det är svårt, skriver Gunnar Lassinantti om läget i Mellanöstern.

1916 delade England och Frankrike mellan sig upp regionen i kolonier genom Sykes-Picot-överenskommelsen som kan spåras i dagens konflikter. Balfour-deklarationen 1917 förespråkade en palestinsk och en judisk stat inom Palestinas gränser, som följdes upp av FN:s delningsplan 1947 som urartat efter sexdagarskriget med en 50-årig olaglig israelisk ockupation och bosättningspolitik, idag fjärran från en tvåstatslösning. USA med behov av billig olja har intervenerat med misslyckade krig i Afghanistan, Irak och Libyen.

Arabiska våren började 2011 i Tunisien, spreds till grannländerna och gav nytt hopp som nu skändligen grusats. IS terrordåd i Teheran kan bryta en gynnsammare trend i shiamuslimska staten Iran. En dröm finns om en axel av trosfränder till Medelhavet som omfattar Iran, Irak med ett sekteristiskt shiamuslimskt styre, Syrien och Libanon.

Den okunnige, impulsive Donald Trump är en säkerhetsrisk, vilket hans resa till Mellanöstern visade. Trump stöder den andra regionala stormakten, sunnimuslimska Saudiarabien – och stänger dörren till Iran som Obama mödosamt öppnat – genom att ensidigt uppträda där, möta dess allierade och underblåsa konflikter genom att underteckna ett avtal för leverans av militärmateriel värt 100 miljarder euro som skapar jobb i USA. Saudiarabien är inblandat i inbördeskriget i grannlandet Jemen, som det alltid önskat försvaga, där svälten är bland de värsta i världen och koleran breder ut sig.

I Irak står slutstriden om Mosul. I Syrien håller IS på att militärt nedkämpas, men svarar med terrordåd och mördande av oskyldiga över hela världen, inklusive Stockholm. Flyktingströmmarna är gigantiska, förstörelsen, lidandet och dödandet obeskrivligt.

FN står maktlöst eftersom stormakterna är oeniga. Finns det någon utväg ur eländet? Vi måste tro på det, även om det är svårt. Det krävs eldupphör, förhandlingar med vilja att nå resultat och politiska lösningar. Ledande aktörer inom regionen som Saudiarabien, Iran och Israel och utanför regionen som USA, Ryssland och Turkiet måste upphöra att ensidigt bevaka egna snäva intressen och börja arbeta för gemensamma fredslösningar. EU utan egna intressen i regionen borde göra mera.

Kurder, shia- och sunnimuslimer måste acceptera att leva sida vid sida, och alla folkgruppers mänskliga rättigheter respekteras. Gemensam säkerhet, en zon fri från massförstörelsevapen, demokrati och en Marshallplan för återuppbyggnad krävs om freden ska kunna säkras.

 

Gunnar Lassinantti

MNESORD

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion