MENY

Gunnar Lassinantti: Mellanöstern – en krutdurk

Kuva: Sari Gustafsson / Lehtikuva

Finns det någon utväg ur eländet? Vi måste tro på det, även om det är svårt, skriver Gunnar Lassinantti om läget i Mellanöstern.

1916 delade England och Frankrike mellan sig upp regionen i kolonier genom Sykes-Picot-överenskommelsen som kan spåras i dagens konflikter. Balfour-deklarationen 1917 förespråkade en palestinsk och en judisk stat inom Palestinas gränser, som följdes upp av FN:s delningsplan 1947 som urartat efter sexdagarskriget med en 50-årig olaglig israelisk ockupation och bosättningspolitik, idag fjärran från en tvåstatslösning. USA med behov av billig olja har intervenerat med misslyckade krig i Afghanistan, Irak och Libyen.

Arabiska våren började 2011 i Tunisien, spreds till grannländerna och gav nytt hopp som nu skändligen grusats. IS terrordåd i Teheran kan bryta en gynnsammare trend i shiamuslimska staten Iran. En dröm finns om en axel av trosfränder till Medelhavet som omfattar Iran, Irak med ett sekteristiskt shiamuslimskt styre, Syrien och Libanon.

Den okunnige, impulsive Donald Trump är en säkerhetsrisk, vilket hans resa till Mellanöstern visade. Trump stöder den andra regionala stormakten, sunnimuslimska Saudiarabien – och stänger dörren till Iran som Obama mödosamt öppnat – genom att ensidigt uppträda där, möta dess allierade och underblåsa konflikter genom att underteckna ett avtal för leverans av militärmateriel värt 100 miljarder euro som skapar jobb i USA. Saudiarabien är inblandat i inbördeskriget i grannlandet Jemen, som det alltid önskat försvaga, där svälten är bland de värsta i världen och koleran breder ut sig.

I Irak står slutstriden om Mosul. I Syrien håller IS på att militärt nedkämpas, men svarar med terrordåd och mördande av oskyldiga över hela världen, inklusive Stockholm. Flyktingströmmarna är gigantiska, förstörelsen, lidandet och dödandet obeskrivligt.

FN står maktlöst eftersom stormakterna är oeniga. Finns det någon utväg ur eländet? Vi måste tro på det, även om det är svårt. Det krävs eldupphör, förhandlingar med vilja att nå resultat och politiska lösningar. Ledande aktörer inom regionen som Saudiarabien, Iran och Israel och utanför regionen som USA, Ryssland och Turkiet måste upphöra att ensidigt bevaka egna snäva intressen och börja arbeta för gemensamma fredslösningar. EU utan egna intressen i regionen borde göra mera.

Kurder, shia- och sunnimuslimer måste acceptera att leva sida vid sida, och alla folkgruppers mänskliga rättigheter respekteras. Gemensam säkerhet, en zon fri från massförstörelsevapen, demokrati och en Marshallplan för återuppbyggnad krävs om freden ska kunna säkras.

 

Gunnar Lassinantti

ÄMNESORD

Året som gått med Arbetarbladet

Finlands jubileumsår har varit minst sagt händelserikt även för SDP och ABL som önskar alla en fridfull Jul och gott nytt år och återkommer i januari! Men först är det dags för en sammanfattning.

Lue lisää

Diskussion

Lipponen om dagens språkpolitik: Det här är ohållbart!

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– Det är en minoritet som tycks bestämma, kommenterade Paavo Lipponen regeringens språkpolitik i samband med att den nya FSD-historiken diskuterades i Helsingfors på luciadagen.

Lue lisää

Furstenborg: Facket behövs!

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Hagnäs torg med dess många fackförbundskontor är en mycket bekant plats för Jan Furstenborg.

Facket behövs nu och i framtiden. Fackföreningsrörelsen måste alltid också vara beredd att förnya sig. Man ska vara beredd att acceptera förnyelse men också själv skapa nytt. Det säger Jan Furstenborg, finlandssvensk facklig veteran och numera aktiv pensionär.

Lue lisää

Diskussion

Viktigt att låta finskspråkiga tala svenska

Kuva: Foto: Caroline Lång
Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, ställde frågor kring svenskans historia, nutid och framtid till forskaren Kjell Herberts.

Det råa debattklimatet och domänförlusterna ser ut att hota svenskan i Finland. Finns det en överlevnad för tvåspråkigheten? Det diskuterades på ABL:s och FSUD:s evenemang ”Hotad? – en barkväll om finlandssvenskan”.

Lue lisää