MENY
Turva – Hymy

Facklig kamp i Ryssland: “Det handlar om att försvara grundläggande rättigheter“

En av de hårdaste fajterna för fackföreningsrörelsen i ett förändrat Ryssland gäller det sjunkande medlemsantalet, berättar Viktor Kalinin som är ordförande för S:t Petersburgs regionalorganisation inom det ryska maskinbyggarfacket. 

Viktor Kalinin påminner om att medlemskap i ett fackförbund var obligatoriskt i Sovjetunionen. Men i och med Sovjetunionens upplösning som formellt skedde i december 1991 var det mycket som ändrades. Tidigare statsägda företag privatiserades och på sina håll tappade facket också medlemmar.

– Från att ha varit hundra procent under sovjettiden är den fackliga organisationsgraden i medeltal idag omkring trettio inom maskinbyggarfackets S:t Petersburgs regionalorganisation som omfattar både staden S:t Petersburg och det omkringliggande området Leningradskaja oblast, säger Kalinin.

 

Inom hans organisation finns sammanlagt 12 500 medlemmar. Principen är en arbetsplats – ett fackförbund.
Inom branschen tillverkas bland annat gruvmaskiner och maskiner för utvinning av olja och gas. Men det finns också ett privatföretag som specialiserat sig på röntgenmaskiner. Den statistiska medellönen inom maskinbyggnadsbranschen i S:t Petersburgsområdet ligger i snitt på lite över tusen euro i månaden. Därav går tretton procent i skatt oberoende av inkomstnivån.

– På sovjettiden var även direktörerna för de enskilda företagen medlemmar av facket, berättar Kalinin.

Hans bestämda uppfattning är dock att man inte får tvinga någon löntagare att ansluta sig.

– Medlemskapet i facket är och måste förbli frivilligt, säger han bestämt.

Han påminner om alla de viktiga uppgifter fackföreningsrörelsen har.

– Jag tänker till exempel på farliga arbetsmoment och hälsovådliga arbetsplatser. De som utför sådana arbeten ska enligt rysk arbetslagstiftning erhålla ett lönetillägg som är fyra procent av lönen. Men vi inom fackföreningsrörelsen kräver ett lönetillägg på åtta procent, framhåller Kalinin.

Han pekar på de fackliga förtroendemännens stora ansvar i den dagliga intressebevakningen.

– I synnerhet huvudförtroendemännen innehar en nyckelposition. För facket gäller det dessutom att sporra arbetstagarna att klara sig i sina jobb och att förbättra sin yrkeskompetens.

Kalinin berättar att man inom facket haft en tävling om vem som bäst utvecklat sitt yrkeskunnande.

– Med den här tävlingen vände vi oss speciellt till ungdomen. Som avslutning höll vi i september 2016 en stor fest där inte enbart våra medlemmar utan också deras familjer kunde berätta om sig själva och sina erfarenheter.

 

”Facket måste säga ifrån”

Kollektivavtalen görs upp för varje företag skilt för sig men modellerna och rådgivning för hur avtalen ska se ut ges av facket. Kollektivavtalen är i kraft tre år i sänder.

– Blir det plötsligt en kris eller en högkonjunktur kan kollektivavtalens innehåll i princip justeras. Också inflationen som för närvarande officiellt är 5,5 procent beaktas, säger Kalinin.

Fast en av hans nära medarbetare tillägger att den verkliga inflationen är betydligt högre än så.

Av företagen inom maskinbyggnadsbranschen i S:t Petersburgsområdet är numera hela nittio procent privatägda. På frågan om det är den någon skillnad mellan privata och statliga arbetsgivare svarar Kalinin så här:

– Det beror uttryckligen på ägarens personlighet och hur långt han vill utveckla sitt företags organisation. Ur facklig synvinkel är framförallt lönerna och de sociala frågorna de viktigaste.

 

Kalinin säger att man inom facket uttryckt missnöje med att en del arbetsplatser inom maskinbyggnadssektorn lagts ner på grund av bristande lönsamhet.

– Orsaken låg i att ägarna tyckte att våra egna ryska maskiner inte längre dög varför man istället köpte nya maskiner från utlandet, bland annat från Spanien.

– Blir man arbetslös så betalar arbetsgivaren lön för tre månader.  Efter det får man ett arbetslöshetsunderstöd från staten som är alltför litet,säger Kalinin.

Han framhåller att facket kämpar för alla löntagares rättigheter oberoende av om de är medlemmar eller inte.

– Ett exempel är lunchpausen som enligt lagen är trettio minuter. Det har gjorts vissa försök att krympa ner den till futtiga tio minuter. Då måste facket klart säga ifrån att det inte går för sig. Det handlar om att försvara grundläggande rättigheter både för medlemmarna och dem som inte är fackligt organiserade, säger Viktor Kalinin.

 

Henrik Helenius

ÄMNESORD

Diskussion

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.