MENY

Facklig kamp i Ryssland: “Det handlar om att försvara grundläggande rättigheter“

En av de hårdaste fajterna för fackföreningsrörelsen i ett förändrat Ryssland gäller det sjunkande medlemsantalet, berättar Viktor Kalinin som är ordförande för S:t Petersburgs regionalorganisation inom det ryska maskinbyggarfacket. 

Viktor Kalinin påminner om att medlemskap i ett fackförbund var obligatoriskt i Sovjetunionen. Men i och med Sovjetunionens upplösning som formellt skedde i december 1991 var det mycket som ändrades. Tidigare statsägda företag privatiserades och på sina håll tappade facket också medlemmar.

– Från att ha varit hundra procent under sovjettiden är den fackliga organisationsgraden i medeltal idag omkring trettio inom maskinbyggarfackets S:t Petersburgs regionalorganisation som omfattar både staden S:t Petersburg och det omkringliggande området Leningradskaja oblast, säger Kalinin.

 

Inom hans organisation finns sammanlagt 12 500 medlemmar. Principen är en arbetsplats – ett fackförbund.
Inom branschen tillverkas bland annat gruvmaskiner och maskiner för utvinning av olja och gas. Men det finns också ett privatföretag som specialiserat sig på röntgenmaskiner. Den statistiska medellönen inom maskinbyggnadsbranschen i S:t Petersburgsområdet ligger i snitt på lite över tusen euro i månaden. Därav går tretton procent i skatt oberoende av inkomstnivån.

– På sovjettiden var även direktörerna för de enskilda företagen medlemmar av facket, berättar Kalinin.

Hans bestämda uppfattning är dock att man inte får tvinga någon löntagare att ansluta sig.

– Medlemskapet i facket är och måste förbli frivilligt, säger han bestämt.

Han påminner om alla de viktiga uppgifter fackföreningsrörelsen har.

– Jag tänker till exempel på farliga arbetsmoment och hälsovådliga arbetsplatser. De som utför sådana arbeten ska enligt rysk arbetslagstiftning erhålla ett lönetillägg som är fyra procent av lönen. Men vi inom fackföreningsrörelsen kräver ett lönetillägg på åtta procent, framhåller Kalinin.

Han pekar på de fackliga förtroendemännens stora ansvar i den dagliga intressebevakningen.

– I synnerhet huvudförtroendemännen innehar en nyckelposition. För facket gäller det dessutom att sporra arbetstagarna att klara sig i sina jobb och att förbättra sin yrkeskompetens.

Kalinin berättar att man inom facket haft en tävling om vem som bäst utvecklat sitt yrkeskunnande.

– Med den här tävlingen vände vi oss speciellt till ungdomen. Som avslutning höll vi i september 2016 en stor fest där inte enbart våra medlemmar utan också deras familjer kunde berätta om sig själva och sina erfarenheter.

 

”Facket måste säga ifrån”

Kollektivavtalen görs upp för varje företag skilt för sig men modellerna och rådgivning för hur avtalen ska se ut ges av facket. Kollektivavtalen är i kraft tre år i sänder.

– Blir det plötsligt en kris eller en högkonjunktur kan kollektivavtalens innehåll i princip justeras. Också inflationen som för närvarande officiellt är 5,5 procent beaktas, säger Kalinin.

Fast en av hans nära medarbetare tillägger att den verkliga inflationen är betydligt högre än så.

Av företagen inom maskinbyggnadsbranschen i S:t Petersburgsområdet är numera hela nittio procent privatägda. På frågan om det är den någon skillnad mellan privata och statliga arbetsgivare svarar Kalinin så här:

– Det beror uttryckligen på ägarens personlighet och hur långt han vill utveckla sitt företags organisation. Ur facklig synvinkel är framförallt lönerna och de sociala frågorna de viktigaste.

 

Kalinin säger att man inom facket uttryckt missnöje med att en del arbetsplatser inom maskinbyggnadssektorn lagts ner på grund av bristande lönsamhet.

– Orsaken låg i att ägarna tyckte att våra egna ryska maskiner inte längre dög varför man istället köpte nya maskiner från utlandet, bland annat från Spanien.

– Blir man arbetslös så betalar arbetsgivaren lön för tre månader.  Efter det får man ett arbetslöshetsunderstöd från staten som är alltför litet,säger Kalinin.

Han framhåller att facket kämpar för alla löntagares rättigheter oberoende av om de är medlemmar eller inte.

– Ett exempel är lunchpausen som enligt lagen är trettio minuter. Det har gjorts vissa försök att krympa ner den till futtiga tio minuter. Då måste facket klart säga ifrån att det inte går för sig. Det handlar om att försvara grundläggande rättigheter både för medlemmarna och dem som inte är fackligt organiserade, säger Viktor Kalinin.

 

Henrik Helenius

MNESORD

Diskussion

Språkfrågan stal showen på Island – ”Bra att också Lundberg vill främja språkliga rättigheter”

Kuva: Johan Kvarnström

– Jag är glad att Britt Lundberg har insett sin felbedömning, säger Maarit Feldt-Ranta efter den senaste vändningen kring Nordiska rådets arbetsspråk. Rådet har emellertid haft fler frågor på agendan som hamnat i skymundan av språkdebatten.

Lue lisää

Sitra: Revolutionen inom trafiken startar bland unga

Kuva: Foto: Pixabay
Största delen av finländarna anser det viktigt att handla på ett för miljön skonsamt sätt och speciellt unga är beredda att ändra sina färdsätt för att minska miljökonsekvenserna, visar en enkät som Sitra låtit göra. Unga är föregångare när det gäller att anlita nya färdsätt som grundar sig på delningsekonomi.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

”Nya alkohollagen inne på fel spår”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Motståndet mot starköl och alkoläsk i matbutiker och kiosker stöter på motstånd över partigränserna. På andra punkter välkomnas en förnyelse av alkohollagen med öppna armar.


Tisdagens remissdebatt i riksdagen gav tydliga signaler om att regeringen måste justera sin proposition om en ny alkohollag i varje fall vad gäller starkare drycker än mellanöl i andra butiker än Alko. I övrigt är så gott som alla ense om att lagen behöver förnyas och att det är välkommet med mindre byråkrati och ett avskaffande av övernitiska regleringar och olika rättighetsnivåer på utskänkningstillstånd.

Frågan om starköl ses som allt annat än försumbar trots goda aspekter av förnyelsen. Den är allvarlig i och med att starkare drycker i matbutikerna kan utgöra en folkhälsorisk. Till exempel sade Tuula Haatainen (SDP) att ölkonsumtionen ökar på ett lömskt sätt när matbutikerna kan sälja starköl på rea.

 

 

”Barnen som tar skada”

Även bland annat Nylands Socialdemokratiska Kvinnor avfärdar regeringens intentioner att tillåta försäljning av starköl och alkoläsk i butiker och kiosker.

– Det är barn och familjer som kommer ta skada allt mer och därmed ökar kostnaderna för och behovet av barnskydd. Redan i nuläget lever ungefär 100 000 barn i familjer där alkoholbruk åsamkar barnen skador. Finns det på regeringens agenda att öka barnens lidande eller är regeringen inte förtrogen med sitt eget förslag, frågar föreningens ordförande Anette Karlsson.

Hon säger att det framgår ur lagförslagets motiveringar att förnyelsen kommer påverka folkhälsan och öka skillnader i välbefinnande mer än ge de önskade effekterna på näringslivet.

Nylands Socialdemokratiska Kvinnor påminner om att totala mängden av skadliga följder av alkohol ökade i takt med totalkonsumtionen fram till 2008. Efter det fattades flera beslut om höjd alkoholskatt och alkoholreklamen begränsades, varpå både konsumtionen och skadorna minskade. Föreningen anser att regeringen borde ta till begränsning av tillgänglighet och marknadsföring, samt skattemässiga åtgärder, om den huvudsakliga målsättningen är att minska alkoholens negativa följder.

– Då alkoholpolitiska beslut fattas vore det bra att tänka på att barn och ungas alkoholbruk har börjat vända nedåt och alkoholkonsumtionen överlag har minskat. Den utvecklingen borde man hålla fast vid, säger vice ordförande Tarja Eklund.

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion