MENY

Den försvagade tilliten inom EU blir belyst ur flera perspektiv i ny bok

Flyktingströmmar, brexit, Greklandskris, växande sociala klyftor och ökad högerpopulism. Det verkar som om fundamentet för Europeiska Unionens existens skulle vara i gungning. Mot den bakgrunden har några svenska forskare från den akademiska världen publicerat en bok där man granskar tilliten inom EU. 


Bokrecension: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelhielm (redaktörer) – Tilliten inom EU vid ett vägskäl. Europaperspektiv 20017. Santérus Förlag,  Falun 2017, 272 s.

 

Redan inledningsvis konstateras att begreppet tillit är något svårfångat. Tillit tar lång tid att skapa, men tillit kan också raseras på bara ett ögonblick. Trots alla pågående kriser menar författarna ändå att uppkomsten av en europeisk ekonomisk union och skapandet av en europeisk integration i ett historiskt perspektiv är unikt.

 

Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, påminner om att Grekland för att kunna införa euron hade skönmålat sina ekonomiska bedömningar. Han anser dock att en del av skulden faller på de ansvariga EU-organen. Främst på EU-kommissionen och den europeiska centralbanken som inte undersökte siffrorna närmare för att istället utan allvarligare prövning godta de grekiska uppgifterna.

Har Nergelius rätt på den punkten kan läsaren bara fälla en kommentar: ansvarslöst!

Det skulle vara allt skäl för de dåtida beslutsfattarna att titta sig i spegeln. Inte minst med tanke på alla de problem som följde i Greklandkrisens kölvatten. Var fanns förresten den kritiska mediebevakningen? Man bara undrar.

 

“Det gick som det gick”

Bo Petersson som är professor i statsvetenskap vid Malmö högskola påminner om de varningsord som Tjeckiens dåvarande president Vaclav Havel kom med inför EU:s östutvidgning 2004. Petersson anser att Havel var klarsynt nog att i ett tal inför Europaparlamentet i Strasbourg peka på hur avgörande det var att Europeiska unionen som öppnade portarna för de nya demokratierna i Östeuropa också skulle hjälpa till med att utveckla medborgarsamhällena i nämnda länder. Det gick som det gick. Nämligen dåligt. I efterhand kan Petersson bara konstatera att EU:s kärnvärden demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte längre verkar givna i de nya medlemsstaterna.

Det är inte utan orsak som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sagt att EU befinner sig i en existentiell kris.

Petersson understryker att just demokrati, mänskliga rättigheter och principerna för rättsstaten aldrig får inskränka sig till att bli enbart vackert lydande fraser utan något konkret innehåll. Han efterlyser därför kännbara sanktioner mot medlemsstater som bryter mot dessa kärnvärden.

Folkomröstningar tycks ha blivit en slags akilleshäl för integrationsprocessen i Europa under 2000-talet. Det anser i alla fall Clas Wihlborg som är forskarprofessor vid Chapman University i Kalifornien. Inte utan orsak. Som exempel visar han hur förslaget till konstitution för EU föll som ett resultat av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna 2005, hur Irlands väljare 2009 gick emot Lissabonfördraget, hur danskarna 2000 sade nej till den monetära unionen och nu senast brexitomröstningen i Storbritannien 2016.

”Dessa folkomröstningar utgör ett tydligt tecken på en brist på tillit bland breda befolkningsgrupper till att deras intressen tjänas av den harmonisering av regelverk inom en rad olika politikområden, som många av EU:s direktiv och förordningar innebär”, skriver Wihlborg.

 

Flyktingkrisen påverkar

Göran von Sydow som är ställföreträdande direktör vid Svenska institutet för europapolitiska studier konstaterar att den lösning på flyktingkrisen som för närvarande verkar stå högst i kurs bland EU:s ledare handlar om att säkra den yttre gemensamma gränsen. Han oroar sig för att de spänningar som skapats av hanteringen av flyktingpolitiken skadar tilliten inom EU. Det finns länder som hävdar att EU måste agera solidariskt. Men det finns också en risk för att ett uteblivet gemensamt ansvarstagande ska  bidra till att öka misstron mot EU. Enligt von Sydows uppfattning kan de medlemsstater som solidariskt ställer upp bli skeptiska mot EU ifall EU-kommissionen inte vidtar effektiva åtgärder mot de motsträviga länderna. De solidariska länderna kan fråga sig varför de ska visa lojalitet när de själva i någon annan fråga än flyktingpolitiken kan bli berörda av ett överträdelseärende.

Boken om tilliten, eller kanske rättare sagt den hotade och försvagade tilliten inom EU, tar upp ett aktuellt och angeläget ärende. Något som i högsta grad också angår oss i Finland. Medarbetarna representerar ett mycket kunnigt och påläst akademikerskrå. Vill man göra en kritisk anmärkning   kan man undra varför boken inte har något bidrag från de politiska beslutsfattarna eller från arbetsmarknadsorganisationerna. Parter som har ett stort inflytande vad gäller utformandet av europapolitiken. Många fackförbund och även arbetsgivarorganisationer bedriver nämligen ett omfattande och viktigt forskningsarbete också i fråga om europasamarbetet.

Dessutom kunde författarna till boken ha gett några konkreta förslag till hur kriserna eventuellt kunde lösas eller ens bemästras. Nu talas det bara lite diffust om en federal struktur för eurozonen och institutionella reformer vilka till och med kan tänkas skada den redan nu sviktande tilliten.

 

Henrik Helenius

ÄMNESORD

Diskussion

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion