MENY
Turva – Hymy

Den försvagade tilliten inom EU blir belyst ur flera perspektiv i ny bok

Flyktingströmmar, brexit, Greklandskris, växande sociala klyftor och ökad högerpopulism. Det verkar som om fundamentet för Europeiska Unionens existens skulle vara i gungning. Mot den bakgrunden har några svenska forskare från den akademiska världen publicerat en bok där man granskar tilliten inom EU. 


Bokrecension: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelhielm (redaktörer) – Tilliten inom EU vid ett vägskäl. Europaperspektiv 20017. Santérus Förlag,  Falun 2017, 272 s.

 

Redan inledningsvis konstateras att begreppet tillit är något svårfångat. Tillit tar lång tid att skapa, men tillit kan också raseras på bara ett ögonblick. Trots alla pågående kriser menar författarna ändå att uppkomsten av en europeisk ekonomisk union och skapandet av en europeisk integration i ett historiskt perspektiv är unikt.

 

Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, påminner om att Grekland för att kunna införa euron hade skönmålat sina ekonomiska bedömningar. Han anser dock att en del av skulden faller på de ansvariga EU-organen. Främst på EU-kommissionen och den europeiska centralbanken som inte undersökte siffrorna närmare för att istället utan allvarligare prövning godta de grekiska uppgifterna.

Har Nergelius rätt på den punkten kan läsaren bara fälla en kommentar: ansvarslöst!

Det skulle vara allt skäl för de dåtida beslutsfattarna att titta sig i spegeln. Inte minst med tanke på alla de problem som följde i Greklandkrisens kölvatten. Var fanns förresten den kritiska mediebevakningen? Man bara undrar.

 

“Det gick som det gick”

Bo Petersson som är professor i statsvetenskap vid Malmö högskola påminner om de varningsord som Tjeckiens dåvarande president Vaclav Havel kom med inför EU:s östutvidgning 2004. Petersson anser att Havel var klarsynt nog att i ett tal inför Europaparlamentet i Strasbourg peka på hur avgörande det var att Europeiska unionen som öppnade portarna för de nya demokratierna i Östeuropa också skulle hjälpa till med att utveckla medborgarsamhällena i nämnda länder. Det gick som det gick. Nämligen dåligt. I efterhand kan Petersson bara konstatera att EU:s kärnvärden demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte längre verkar givna i de nya medlemsstaterna.

Det är inte utan orsak som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sagt att EU befinner sig i en existentiell kris.

Petersson understryker att just demokrati, mänskliga rättigheter och principerna för rättsstaten aldrig får inskränka sig till att bli enbart vackert lydande fraser utan något konkret innehåll. Han efterlyser därför kännbara sanktioner mot medlemsstater som bryter mot dessa kärnvärden.

Folkomröstningar tycks ha blivit en slags akilleshäl för integrationsprocessen i Europa under 2000-talet. Det anser i alla fall Clas Wihlborg som är forskarprofessor vid Chapman University i Kalifornien. Inte utan orsak. Som exempel visar han hur förslaget till konstitution för EU föll som ett resultat av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna 2005, hur Irlands väljare 2009 gick emot Lissabonfördraget, hur danskarna 2000 sade nej till den monetära unionen och nu senast brexitomröstningen i Storbritannien 2016.

”Dessa folkomröstningar utgör ett tydligt tecken på en brist på tillit bland breda befolkningsgrupper till att deras intressen tjänas av den harmonisering av regelverk inom en rad olika politikområden, som många av EU:s direktiv och förordningar innebär”, skriver Wihlborg.

 

Flyktingkrisen påverkar

Göran von Sydow som är ställföreträdande direktör vid Svenska institutet för europapolitiska studier konstaterar att den lösning på flyktingkrisen som för närvarande verkar stå högst i kurs bland EU:s ledare handlar om att säkra den yttre gemensamma gränsen. Han oroar sig för att de spänningar som skapats av hanteringen av flyktingpolitiken skadar tilliten inom EU. Det finns länder som hävdar att EU måste agera solidariskt. Men det finns också en risk för att ett uteblivet gemensamt ansvarstagande ska  bidra till att öka misstron mot EU. Enligt von Sydows uppfattning kan de medlemsstater som solidariskt ställer upp bli skeptiska mot EU ifall EU-kommissionen inte vidtar effektiva åtgärder mot de motsträviga länderna. De solidariska länderna kan fråga sig varför de ska visa lojalitet när de själva i någon annan fråga än flyktingpolitiken kan bli berörda av ett överträdelseärende.

Boken om tilliten, eller kanske rättare sagt den hotade och försvagade tilliten inom EU, tar upp ett aktuellt och angeläget ärende. Något som i högsta grad också angår oss i Finland. Medarbetarna representerar ett mycket kunnigt och påläst akademikerskrå. Vill man göra en kritisk anmärkning   kan man undra varför boken inte har något bidrag från de politiska beslutsfattarna eller från arbetsmarknadsorganisationerna. Parter som har ett stort inflytande vad gäller utformandet av europapolitiken. Många fackförbund och även arbetsgivarorganisationer bedriver nämligen ett omfattande och viktigt forskningsarbete också i fråga om europasamarbetet.

Dessutom kunde författarna till boken ha gett några konkreta förslag till hur kriserna eventuellt kunde lösas eller ens bemästras. Nu talas det bara lite diffust om en federal struktur för eurozonen och institutionella reformer vilka till och med kan tänkas skada den redan nu sviktande tilliten.

 

Henrik Helenius

ÄMNESORD

Diskussion

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.