MENY
[pro_ad_display_adzone id=68868]

Den försvagade tilliten inom EU blir belyst ur flera perspektiv i ny bok

Flyktingströmmar, brexit, Greklandskris, växande sociala klyftor och ökad högerpopulism. Det verkar som om fundamentet för Europeiska Unionens existens skulle vara i gungning. Mot den bakgrunden har några svenska forskare från den akademiska världen publicerat en bok där man granskar tilliten inom EU. 


Bokrecension: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelhielm (redaktörer) – Tilliten inom EU vid ett vägskäl. Europaperspektiv 20017. Santérus Förlag,  Falun 2017, 272 s.

 

Redan inledningsvis konstateras att begreppet tillit är något svårfångat. Tillit tar lång tid att skapa, men tillit kan också raseras på bara ett ögonblick. Trots alla pågående kriser menar författarna ändå att uppkomsten av en europeisk ekonomisk union och skapandet av en europeisk integration i ett historiskt perspektiv är unikt.

 

Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, påminner om att Grekland för att kunna införa euron hade skönmålat sina ekonomiska bedömningar. Han anser dock att en del av skulden faller på de ansvariga EU-organen. Främst på EU-kommissionen och den europeiska centralbanken som inte undersökte siffrorna närmare för att istället utan allvarligare prövning godta de grekiska uppgifterna.

Har Nergelius rätt på den punkten kan läsaren bara fälla en kommentar: ansvarslöst!

Det skulle vara allt skäl för de dåtida beslutsfattarna att titta sig i spegeln. Inte minst med tanke på alla de problem som följde i Greklandkrisens kölvatten. Var fanns förresten den kritiska mediebevakningen? Man bara undrar.

 

“Det gick som det gick”

Bo Petersson som är professor i statsvetenskap vid Malmö högskola påminner om de varningsord som Tjeckiens dåvarande president Vaclav Havel kom med inför EU:s östutvidgning 2004. Petersson anser att Havel var klarsynt nog att i ett tal inför Europaparlamentet i Strasbourg peka på hur avgörande det var att Europeiska unionen som öppnade portarna för de nya demokratierna i Östeuropa också skulle hjälpa till med att utveckla medborgarsamhällena i nämnda länder. Det gick som det gick. Nämligen dåligt. I efterhand kan Petersson bara konstatera att EU:s kärnvärden demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte längre verkar givna i de nya medlemsstaterna.

Det är inte utan orsak som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sagt att EU befinner sig i en existentiell kris.

Petersson understryker att just demokrati, mänskliga rättigheter och principerna för rättsstaten aldrig får inskränka sig till att bli enbart vackert lydande fraser utan något konkret innehåll. Han efterlyser därför kännbara sanktioner mot medlemsstater som bryter mot dessa kärnvärden.

Folkomröstningar tycks ha blivit en slags akilleshäl för integrationsprocessen i Europa under 2000-talet. Det anser i alla fall Clas Wihlborg som är forskarprofessor vid Chapman University i Kalifornien. Inte utan orsak. Som exempel visar han hur förslaget till konstitution för EU föll som ett resultat av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna 2005, hur Irlands väljare 2009 gick emot Lissabonfördraget, hur danskarna 2000 sade nej till den monetära unionen och nu senast brexitomröstningen i Storbritannien 2016.

”Dessa folkomröstningar utgör ett tydligt tecken på en brist på tillit bland breda befolkningsgrupper till att deras intressen tjänas av den harmonisering av regelverk inom en rad olika politikområden, som många av EU:s direktiv och förordningar innebär”, skriver Wihlborg.

 

Flyktingkrisen påverkar

Göran von Sydow som är ställföreträdande direktör vid Svenska institutet för europapolitiska studier konstaterar att den lösning på flyktingkrisen som för närvarande verkar stå högst i kurs bland EU:s ledare handlar om att säkra den yttre gemensamma gränsen. Han oroar sig för att de spänningar som skapats av hanteringen av flyktingpolitiken skadar tilliten inom EU. Det finns länder som hävdar att EU måste agera solidariskt. Men det finns också en risk för att ett uteblivet gemensamt ansvarstagande ska  bidra till att öka misstron mot EU. Enligt von Sydows uppfattning kan de medlemsstater som solidariskt ställer upp bli skeptiska mot EU ifall EU-kommissionen inte vidtar effektiva åtgärder mot de motsträviga länderna. De solidariska länderna kan fråga sig varför de ska visa lojalitet när de själva i någon annan fråga än flyktingpolitiken kan bli berörda av ett överträdelseärende.

Boken om tilliten, eller kanske rättare sagt den hotade och försvagade tilliten inom EU, tar upp ett aktuellt och angeläget ärende. Något som i högsta grad också angår oss i Finland. Medarbetarna representerar ett mycket kunnigt och påläst akademikerskrå. Vill man göra en kritisk anmärkning   kan man undra varför boken inte har något bidrag från de politiska beslutsfattarna eller från arbetsmarknadsorganisationerna. Parter som har ett stort inflytande vad gäller utformandet av europapolitiken. Många fackförbund och även arbetsgivarorganisationer bedriver nämligen ett omfattande och viktigt forskningsarbete också i fråga om europasamarbetet.

Dessutom kunde författarna till boken ha gett några konkreta förslag till hur kriserna eventuellt kunde lösas eller ens bemästras. Nu talas det bara lite diffust om en federal struktur för eurozonen och institutionella reformer vilka till och med kan tänkas skada den redan nu sviktande tilliten.

 

Henrik Helenius

ÄMNESORD

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139047]

En seger för svenskan i Finland: Ingen kommun med i språkförsöket

Mikkel Näkkäläjärvi, Camilla Grundström, Jacob Storbjörk och Mikael Hiltunen är alla glada över att språkförsöket inte lyckades skada svenskans ställning, tvärtom.

– Det här var mer än en avvärjningsseger för svenska språket, säger Folktingets vice ordförande Jacob Storbjörk (SDP) efter beskedet att ingen kommun deltar i regerings språkförsök med frivillig undervisning i svenska.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139132]

Bayerns nya polisrättigheter – ”Var och en är i farozonen”

Kuva: Foto: Joachim Kasten

En politisk satsning på brottsförebyggande åtgärder kan självfallet vara en seriös metod att skydda potentiella offer mot övergrepp av tänkbara förövare.  Men hur långt kan ett motsvarande polisarbete drivas? I den sydtyska delstaten Bayern tycks man ha funnit ett svar på denna fråga. Det finns dock ett krux.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=139152]

Samlingspartiet vill slopa överlåtelseskatten – SDP höjer hellre de lägsta pensionerna

Timo Harakka undrar om Samlingspartiet exempelvis tänker skära ytterligare i utbildningen för att lappa hålet som uppstår om överlåtelseskatten slopas.

Skillnaden mellan de två största partierna i Finland kan summeras i de senaste utspelen. Det ena partiet vill slopa överlåtelseskatten, det andra vill höja de lägsta pensionerna för att lyfta tiotusentals finländare ur pensionärsfattigdom.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50534]

Feldt-Ranta ger Fjäder svar på tal – ”känns rent ut sagt oförskämt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Akavas förbundsmöte inleddes med att Sture Fjäder kritiserade SDP-basen Antti Rinnes förslag om att höja de lägsta pensionerna. Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (SDP) replikerar med att fråga hur höginkomsttagaren Fjäder täcks vara emot att 55 000 finländare skulle lyftas över fattigdomsgränsen.

Lue lisää

Diskussion

[pro_ad_display_adzone id=50540]