Den höjda bolåneräntan slog hårt mot bostadsmarknaden i alla nordiska länder. I Danmark och Norge har bostadspriserna börjat stiga och även i Sverige tycks den värsta nedgången vara över. I Finland släpar handeln och prisutvecklingen efter. I Finland är majoriteten av bostadslånen kopplade till rörliga referensräntor, oftast 12 månaders Euribor. Därför påverkas hushållens räntekostnader relativt snabbt när Europeiska centralbanken (ECB) höjer eller sänker styrräntan. Därtill förväntas den finländska låntagaren normalt betala bort sitt bostadslån inom en bestämd tidsperiod, exempelvis 25 år, medan den svenska låntagaren inte har lagstadgat amorteringskrav när belåningsgraden understiger 50% av bostadens värde. Många svenskar använder denna möjlighet och har därmed betydligt tjockare plånbok än grannen på andra sidan Kvarken.

Kan vi i Finland ta efter något av våra grannländers regler för bostadsfinansiering? En ny jämförelse från Aalto-universitetet visar att villkoren skiljer sig åt genom hela finansieringskedjan, allt från säkerhetskrav till vem som bär risken under byggtiden. Förutom skillnaderna vad gäller krav på amortering finns även tydliga skillnader vad gäller säkerheterna för bostadslån. I Sverige och Danmark är det vanligt att den belånade bostaden utgör den huvudsakliga säkerheten, medan finländska banker oftare kräver tilläggssäkerhet eller garantier. Därutöver har Finland avvecklat ränteavdraget för egna bostadslån, medan motsvarande avdrag fortfarande förekommer i Sverige och Danmark.

Branschorganisationen Rakennusteollisuus RT menar att systemen måste betraktas som helheter, men Finland kan samtidigt dra lärdom av vissa svenska och danska lösningar. Dessa system innehåller en flexibilitet som underlättar för vanliga bostadsköpare och kan bidra till att få fart på bostadsbyggandet. Vi behöver hitta nya flexibla sätt att stöda människor att våga och kunna bygga i Finland.

Anna Caldén, SDP, Nykarleby