MENY
Turva – Hymy

Kolumn

halonentarjaflander1

Debatt: Kriminalisera våldsverkande religion

I kampen mot IS och terrorism borde en viktig fråga vara vad som predikas i de i huvudsak av Saudiska wahhabister och salafister finansierade och betjänade moskéerna, skriver Robert Björkenwall och Jaan Ungerson.

 

Den överenskommelse som kommit till stånd mellan regeringen Löfven och de borgerliga partierna i Sverige om insatser mot terror är ett steg i rätt riktning. Men för att verkligen kunna nå framgång i strävan att förhindra nya attentat av samma slag som vi sett i såväl Stockholm som andra delar av Europa saknas en grundläggande del. Den idé som får människor att bli terrorister och självmordsbombare måste bekämpas med samma kraft som de brott den leder till.

Det de islamistiska terroristerna, såväl den i Stockholm som de på andra håll i världen, har gemensamt är deras tro på IS, det rättfärdiga kriget mot otrogna och paradiset som väntar bortom döden. Bakom deras agerande och radikalisering ligger samma bisarra sunnimuslimska, wahhabistiska och salafistiska och för den demokratiska västvärlden främmande inslaget av våldsbejakande värderingar som skapat al-Qaida, Boko Haram och även Talibaner. Deras fiender är inte bara den västerländska demokratin utan också alla kristna, judar och shiamuslimer som de betraktar som av judendomen köpta kättare. Och att som jihadist (helig krigare) döda otrogna är för de extrema wahhabisterna lika positivt som att själv bli dödad i kampen för att då som martyr kunna vandra raka vägen in i paradiset.

Att wahhabismen och salafisternas idé kunnat sprida sig och få fotfäste även i Europa bottnar till stor del i den ekonomiska och moraliska uppbackning den får från Saudiarabien och dess kungafamilj. Landet har sedan 1970-talet satsat på att aktivt sprida sin tolkning av islam. Såväl organisationen MWL (Muslin World League) med kontor över hela världen som ungdomsorganisationen WANY (World Assenbley of Muslim Youth) är delar i den satsningen. Men där finns också omfattande stöd till moskébyggen och imamtjänster runt om i världen. En del av det har hamnat i Sverige.

I kampen mot IS och terrorism borde en viktig fråga vara vad som predikas i de i huvudsak av Saudiska wahhabister och salafister finansierade och betjänade moskéerna. Varifrån kommer radikaliseringen av de ungdomar som ansluter sig till IS? Vem är det som värvar ungdomarna och hur sker den hjärntvätt som får unga människor (en hel del med kriminell bakgrund) att se döden som ett positivt mål? Vad är det som får även unga kvinnor från ett öppet och demokratiskt samhälle att ansluta sig till en sekt där de berövas det mesta av sin frihet?

Som en viktig del av de nationella insatserna mot extremism och extremistisk propaganda bör hatpredikningarna och den våldsverkande wahhabismen kriminaliseras. Att inte göra så utan i religionsfrihetens namn tillåta den del av islam som predikar våld och ser dödandet av otrogna som berättigat få fortsätta agera och bygga moskéer är att bjuda in till nya terrordåd. Visst är en fortsatt systematisk satsning på att ta debatter om värderingar och att sprida kunskap om den våldshyllande wahhabismens och en IS anslutnings konsekvenser viktiga. Men utan möjlighet att också med skarp lagstiftning och kriminalisering gå till roten med ett påtagligt samhällsproblem där döden, hatet och mördandet av utpekade fiender hyllas av religiösa auktoriteter som en eftersträvansvärd positiv plikt kan vare sig terrorismen eller rekryteringen av nya ofta religiöst oskolade men sökande unga muslimer stoppas.

I den mellan regeringen och de borgerliga gjorda överenskommelsen om att utreda en utvidgad kriminalisering av samröre med terroristorganisationer måste de organisationer som aktivt bidrar till att sprida våldspredikande salafism och wahhabism hamna högt på listan. Att kriminalisera spridandet av en religiös idé som manar till våldshandlingar och lockar ungdomar att begå terrordåd är inte att göra våld på vare sig yttrande- eller religionsfriheten utan ett kompromisslöst försvar av demokratin och möjligheten att bevara ett fritt samhälle.

 

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare, författare till bland annat en bok om Defence & Security

Jaan Ungerson, omvärldsanalytiker

ÄMNESORD

Kolumn

ABL

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

Viktor Kock

Viktor Kock

Kolumn

Maarit Feldt-Ranta

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Maarit Feldt-Ranta

Kolumn

26219107_1754611531240151_6406076392913319162_n

Haatainen meme, FSUD

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

26219107_1754611531240151_6406076392913319162_n

Haatainen meme, FSUD

Kolumn

Jacob Söderman

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

sodermanjacob-hulkko

Kolumn

Tuula Haatainen

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

Tuula Haatainen