Börje Bärlund: Något gick fel i EU-projektet

Kuva: Lehtikuva/Jussi Nukari

En av de finlandssvenska socialdemokraternas många arbetsmyror som i det tysta stretat på med med facklig, politisk och ungdomsverksamhet. Så kan man väl beskriva Börje Bärlund från Borgå. Numera glad pensionär. Men fortfarande bestämda åsikter om mångt och mycket gällande det som sker i politiken.

– Jag är egentligen ”landskommunist” säger Börje Bärlund när han hälsar välkommen i egnahemshuset på Jonasbacken i Borgå.

Med det gamla, välkända uttrycket menar han inte en politisk åskådning utan det faktum att han ursprungligen är hemma från Ernestas i dåvarande Borgå landskommun. Först 1996 gick Borgå stad och Borgå landskommun samman i nuvarande Borgå stad.

Några sympatier för kommunismen har Bärlund nämligen aldrig känt.

– I de länder med Sovjtunionen i spetsen där kommunisterna hade makten fanns aldrig någon demokrati utan bara envåldshärskare. Med stort intresse följer jag med vad Yles Moskvakorrespondent Kerstin Kronvall har att berätta när hon rapporterar från Ryssland. Man ska inte underskatta Putin för det är ett skickligt spel han spelar, säger Bärlund.

Börje Bärlund började som åttaåring i Unga Örnar som då startade en avdelning i Ernestas soc.dem förenings regi. Hans far Albin var skogsvaktmästare och hade tillbringat fem och ett halvt år i kriget. Bland annat hade han varit med om de hårdaste striderna vid Tali och Ihantala.

Bärlund hade en bror och fyra systrar och han gick först i småskolan i Hammars och sedan i Gammelbacka-Haiko svenska folkskola.Under armétiden i Dragsvik var han först rekryt i en och en halv månad, sedan pansarvärnsman i tre månader och därefter ordonnans och kock i fyra och en halv månad.

– Jag kockade morgonkaffe och lunch åt fem officerare. Bland dem överste Lauri Boldt, berättar Bärlund.

Till saken hör att Lauri Boldts far var historieläraren Georg Boldt som i tiderna tillhört kretsen kring den socialdemokratiska tidningen Arbetet i Åbo. Lauri Boldts son Peter J. Boldt arbetade i många år som EU-koordinator vid FFC och hans dotter Hildur Boldt har nyligen tillträtt som verksamhetsledare för Finlands svenska socialdemokrater.

Bärlund minns att Lauri Boldt en gång glömt sina hemnycklar när han kom från ett FN-uppdrag i Kashmir och därför måste övernatta på officersmässen.

– När jag överraskande stötte på honom i mässen frågade jag vem han var, vartill han svarade: jag är överste Boldt. Han var får övrigt en ”kiva” typ, anser Bärlund.

Efter armén jobbade Bärlund som bagare och konditor på Åland och i samma veva gifte han sig med Carita som är hemma från Borgå stad. Hon är krigsbarn och hade varit i Sverige i fem år.

– Vår första dotter Carola är född i Mariehamn. Men jag fick exem på båda händerna av mjöldammet och läkaren sade att jag måste byta jobb. I och med det återvände jag till Borgå där jag började på Tekniska verkets gatuplanering. Där stannade jag i fyrtio år, blev mätningsförman och pensionerades för tolv år sedan. Till jobbet hörde att sköta gatubyggnad, från vatten och avlopp till att göra förgrunden för gatan färdig samt belysningsstolparna.

Bärlund minns att arbetsuppgifterna var omväxlande.

– Det kunde handla om att lägga kullersten i Gamla stan i Borgå eller att planera nya bostadsområden. Till mitt arbete hörde också att övervaka asfalteringen av gatorna.

Den 1 oktober 1964 skrev Bärlund in sig i Kommunala arbetarnas och tjänsteinnehavarnas förbund (KAT) genom avdelning 150 i Borgå. Idag heter organisationen Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena (JHL).

– Min avdelning firar sitt 70-årsjubileum i höst med servering på Grand här i Borgå. På sjuttioårsdagen för själva grundandet var jag med om att dricka kaffe dagen till ära.

Som femtonåring anslöt sig Bärlund till Borgå svenska socialdemokratiska ungdomsklubb där Karl-Erik Sandell var ordförande. Den klubben somnade småningom in. Men i stället grundades 1969 en ny socialdemokratisk avdelning med namnet Svenska Unga Demokrater i Borgå (SUD) med Börje Bärlund som ordförande.

– Det var kanske ett otympligt namn men vi röstade fram det i demokratisk ordning.

Bärlund ledde avdelningen i tjugo år. Mellan tio och tjugo ungdomar samlades regelbundet i lidret bredvid Bärlunds egnahemhus och verksamheten var mångskiftande från idrottsaktiviteter till studiecirklar.

– Samtidigt ledde jag Jonasbackens Unga Örnar som engagerade ett tiotal barn inom örnrörelsen. Roligt hade vi, säger Bärlund.

I det sammanhanget valdes Bärlund också till ordförande för Finlands svenska socialdemokratiska ungdomsklubbars centralkommitté (CK).

Det var en tid då mycket jäste och kokade i politiken. Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen var emot det dåvarande EEC som nu heter EU.

– Någonting gick fel i EU-projektet. Jag är inte emot det europeiska samarbetet men jag vill inte ha ett Europas förenta stater. Det räcker med en lös organisation därför att medlemsländerna är så olika.

I likhet med andra socialdemokratiska partiveteraner är också Bärlund glad över att socialdemokraterna igen är på frammarsch.

– Med 300 000 arbetslösa i Finland får socialdemokraterna aldrig glömma att försvara de små i samhället. Tänk på att Centern sjönk ner till ett väljarstöd på femton procent men steg sedan upp på nytt. Nu är socialdemokraterna på väg att göra det samma. Stora utmaningar finns det gott om. Glöm inte att vi har finländare som kastar brandbomber mot flyktingförläggningarna. Man får rysningar. Därför behöver vi en stark socialdemokratisk rörelse i vårt land.

Han har dock en del kritiska anmärkningar.

– Regeringen Lipponen borde ha skött pensionsfrågorna bättre än vad man gjorde. Jutta Urpilainen var ingen dålig partiledare. Men som finansminister kunde hon ha varit hårdare mot Samlingspartiet. Alltid när socialdemokraterna och samlingspartisterna är i samma regering så är det socialdemokraterna som förlorar.

Hemma på Jonasbacken är Carita och Börje Bärlund närapå självförsörjande med tolv fruktträd och närmare trettio bärbuskar.

– Dessutom har vi ett stort växthus där vi odlar grönsaker i lådor.

Börje Bärlund är vid god hälsa, trots att några krämpor börjat besvära. Hans recept för att hålla sig i form är enkelt.

– Jag har skidat och löpt långdistans. Dessutom är jag absolutist och har aldrig rökt eller druckit alkohol.

Henrik Helenius

AVAINSANAT

Feldt-Ranta: Bostadslösheten avskaffas bäst med dessa tre åtgärder

Kuva: Jari Soini

SDP:s vice ordförande, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta talade vid de bostadslösas natt i Kyrkslätt och tände de bostadslösas eld med ledaren för Gemensamt ansvar, Tapio Pajunen. I sitt tal tog hon fasta på konkreta sätt att åtgärda problemet.

 

De bostadslösas natt uppmärksammades på många, över 40, orter i Finland på onsdagen, den 17 oktober. FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta var på plats i Kyrkslätt och sade att bostadslöshet inte är någonting ofrånkomligt. Problemet existerar, men kan åtgärdas med politisk vilja.

 

– Det första viktiga sättet är att i Finland bygga fler bostäder med måttliga priser. En bostad måste hittas till varje människa. Innan man slipper till en egen bostad är det svårt att ordna resten av livet i skick, påminde Feldt-Ranta.

 

– Det andra sättet är att värna om att boendekostnaderna är rimliga. För låginkomsttagare kan över 50 procent av inkomsterna gå till boende och mat. För allt fler slukar boendet en allt större del av inkomsterna än tidigare. För låginkomsttagare är det viktigt att boende inte är för dyrt. En bostad med rimligt pris går inte lika lätt förlorad även om livssituationen förändras, arbetsplatsen förlorad, då man insjuknar eller skiljer sig. En bostad med rimligt pris har en hyra som är klart lägre än marknadspriserna. Av inkomsterna människor har till sitt förfogande borde högst en fjärdedel gå till boende, säger Feldt-Ranta.

 

– Det tredje sättet att åtgärda bostadslöshet är att stödja boende och problemens lösning. Resurser måste riktas till boenderådgivning och andra boendesociala arbeten. Ett snabbt ingripande i boendeproblem förbättrar det ekonomiska och sociala välbefinnandet samt förebygger vräkningar och sparar pengar. En flytt kan kosta hyresvärden 3 000 euro, en vräkning till och med 10 000 euro. Att förebygga problem är alltid humanare och billigare än att fixa skador som skett, sade Feldt-Ranta.

 

I Finland fanns i slutet av fjolåret över 7 000 människor utan bostad. Av dem levde över 6 600 ensamma och av dem hade närmare 2 000 varit utan bostad en längre tid. Antalet hemlösa familjer var över 200. En oroväckande trend är att bostadslösheten ökat bland unga, under 25 år.

 

FSD om VCS-beslutet i riksdagens utskott: ”Vi kommer inte att ge upp kampen”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
FSD:s styrelse på kongressen 2017.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott röstade idag om att ge Vasa centralsjukhus omfattande jour. Centerns, Samlingspartiets och De blå riksdagsledamöterna i utskottet röstade ner oppositionens förslag om att även VCS skulle ha omfattande jour.

 

– Vi kommer inte att ge upp kampen om omfattande jour i Vasa. Rätten till vård på svenska, vårdkvaliteten på VCS och de långa avstånden talar alla för att Vasa borde ha omfattande jour, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

Ifall Centerns Pekka Puska skulle ha röstat i enlighet med den faktakunskap han besitter skulle resultatet i omröstningen blivit 8-8 och ordförande, socialdemokraternas Krista Kiurus röst hade avgjort.

Socialdemokraterna har konsekvent arbetat för Vasa centralsjukhus såväl lokalt som nationellt. Därför torde det inte vara någon överraskning att ordförande Kiuru röstade för fulljour till Vasa.

 

– Med väljarnas förtroende korrigeras detta efter riksdagsvalet liksom eventuella försämringar i anställningsskyddet. Båda dessa frågor handlar om trygghet för medborgarna, säger Viktor Kock.

SDP:s partiordförande Antti Rinne konstaterade under riksdagsgruppens möte i Vasa i augusti att SDP har jobbat för omfattande jour i Vasa och kommer att fortsätta tills det är faktum.

JHL: Två dagars politisk strejk nästa vecka – ”Regeringen böjer sig för arbetsgivarna”

Kuva: Nora Vilva
Uppsägningslagen skulle också ytterligare öka ojämlikheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, varnar Päivi Niemi-Laine.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s  styrelse har beslutat inleda en politisk strejk den 22 oktober. Strejken varar två dagar och syns inom rengöring, fastighetsservice, kosthåll samt motions-, kultur- och idrottsväsendet.

Lue lisää

ÄMNESORD