Att minnas tvång, tortyr och dödsoffer i DDR

Var Östtyskland fram till den 9 november för 25 år sedan en ”orättsstat”? Den frågan skapar än idag en kontroversiell debatt inom det tyska vänsterpartiet Die Linke.  Till och med partiets kände och elokvente gruppledare i förbundsdagen Gregor Gysi försökte nyligen slingra sig från ett klart ställningstagande.

Enligt diverse medierapporter anser han att DDR var en ”diktatur” och ”ingen rättsstat” samt att makthavarna ansvarade för också ”grova övergrepp”. Men begreppet ”icke-rättsstat” vill Gysi märkligt nog ändå inte använda.

Debatten har relevans också med tanke på de pågående överläggningarna att bilda en röd-röd-grön koalition i den östtyska delstaten Thüringen. Att den möjlige förste ministerpresidenten för Die Linke Bodo Ramelow accepterade en formulering om DDR som ”orättsstat” väckte en del irritation. Bland annat ansåg vänsterns ordförande Katja Kipping att begreppet fortfarande bemötts av ”oförståelse“ i delar av det egna partiet.

”Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det gamla envisa SED även 25 år efter murens fall fortfarande spökar inom Die Linke”, skriver däremot den tidigare SPD-talmannen Wolfgang Thierse i Mitteldeutsche Zeitung.

Margot HoneckerTill 25-års minnet vill man tydligen återigen påminna om DDR:s sanna karaktär. Att den östtyska staten grundades i oktober 1949 också som en följd av naziregimens enastående härjningar i Europa hör självfallet till det historiska faktaläget som man inte kan blunda för.

Ändå bör man samtidigt slå fast att varken DDR:s eller ”skyddsmakten” Sovjetunionens politiska ledare någonsin var demokratiskt legitimerade. Deras herravälde grundades som bekant enbart på den marxistisk-leninistiska ideologin.

I den SED-styrda östtyska lagstiftningen ingick även ”Republikflucht“. Försöket att lämna DDR utan tillstånd kunde bestraffas med ett maximal fängelsestraff på fem år.
Efter murens och järnridåns uppbyggnad i augusti 1961 innebar dock endast blotta försök att fly från DDR en dödlig risk. Till kalla krigets grymma statistik hör 872 omkomna vid den tysk-tyska gränsen.

Den siste som sköts av gränsvakterna avled den 6 februari 1989 bara nio månader före murens fall. Allt detta är väldokumenterat och ingick i DDR:s säregna ”rättsstatliga” förfarande.

Mindre kända är förmodligen regimens ansträngningar att disciplinera och fostra ungdomar som anklagades för ”avvikande och samhällsskadliga beteendemönster“.

För det ändamålet upprättade det östtyska ”Ministerium für Volksbildung“ ett nätverk av 32 s k Jugendwerkhöfe. Högsta ansvariga statsråd var Margot Honecker dvs SED-chefens hustru. I praktiken vakade hon över fängelseliknande anstalter dit ungdomar mellan 14 och 18 år kunde skickas utan domstolsbeslut i allt mellan tre och sex månader.

Till de vanliga skälen att hamna där hörde bland annat flyktförsök, motstånd gentemot statliga organ, slarv i arbetet eller upprepade skolkningar.

En av anstalterna finns delvis bevarad i den saxiska staden Torgau. Under ett besök där erfar man på ett dramatiskt sätt ungdomarnas traumatiska behandling.

”De som inte vill lyda fick ta konsekvenserna“, var mottot för den svarta pedagogiken som idkades av personalen. Till uppdraget hörde främst att ”utrensa en individualistisk inriktning”. I början av vare nytt ”behandlingsfall” stod en tre dagars enskild arrest i en cell utrustad med brits och avföringshink. Därefter vidtog sedan ett första inledande samtal.

Förvaringstiden varade i regel mellan tre och sex månader. Under den perioden resulterade även den ringaste förseelse mot anstaltsordningen i stränga straffåtgärder.

Kroppslig aga förekom likaledes som tre- fyra dagars straffarrest i en mörklagd cell eller i värsta fall flera timmars inspärrning i den s k Fuchsbau (rävlyan) med en takhöjd på 1,20 meter. Att kalla åtgärdspaketet annat än tortyr vore orimligt. Självmordförsök och självskadebeteende var inte ovanliga för att komma undan tvångsbehandlingen.

Omvittnat är dessutom att anstaltens ledande personal även utsatte ungdomar för sexuella övergrepp.

Försöken att med våld fostra ungdomar till ”socialistiska personligheter” var en ”rättsstatligt” sanktionerad metod i DDR. Att brutalitet av det slaget istället resulterade i livslånga trauman ingick inte i Margot Honeckers tankevärld.
Hon och SED ansvarar för över 4.000 ungdomar som utsattes för våldsamma anpassningsförsök till DDR-socialismens normer.

Anstalter i Torgau och annorstädes togs inte ur bruk förrän tio dagar efter murens fall.
Hastigt plockades sedan fängelsegaller och andra yttre tvångssymboler bort, men delar finns ändå bevarade för att erinra om DDR-regimens tolkning av ”rättsstatliga” regler.

Kanske borde de inom vänstern som än idag hyser en naiv identifikation med SED-systemet guidas runt på minnesutställningen i Torgau.

Självfallet fanns smärtsamma rättsövergrepp ibland även väster om järnridån, men skillnaden är dock att det gick att bilda en opposition samt föra en offentlig debatt som inte kvävdes av Stasi och dess otaliga angivare.

Joachim Kasten

 

AVAINSANAT

FFC, Akava och STTK: Finland bör stödja EU:s stimulanspaket

FFC är en av löntagarcentralorganisationerna som anser att Finland bör stödja EU:s stimulanspaket.

Löntagarcentralorganisationerna FFC, Akava och STTK betonar att konsekvenserna kan bli allvarliga om EU:s stimulanspaket fälls i Finland. Om paketet förkastas skulle det sannolikt uppstå marknadstumult som leder till att arbetstillfällen försvinner och vår viktigaste exportregion, unionens inre marknad, lamslås. Organisationerna påpekar att redan det att man åstadkom paketet hade en lugnande effekt på marknaden och har ingett hopp åt världsdelen som har drabbats hårt av coronaviruset.

 

Lue lisää

Related Posts

Raseborgs socialdemokrater med kraft och mod inför kommunalvalet

Kuva: Johan Kvarnström
Nina Wessberg är valchef för SDP i Raseborg och en av kandidaterna.

Raseborgs socialdemokrater går till kommunalval med 50 kandidater, som mångsidigt representerar olika ålders-och yrkesgrupper samt stadens olika delområden. I kommunalvalet 2017 ställde partiet upp 47 kandidater.

 

Lue lisää

Related Posts

Samlingspartiets Korhola drar sin kandidatur tillbaka

Eija-Riitta Korhola var ledamot av Europaparlamentet 1999-2014, först som kristdemokrat och efter partibytet 2003 som samlingspartist. Hon hade tänkt kandidera i kommunalvalet i Helsingfors i juni men drar nu sin kandidatur tillbaka. Samlingspartiet tänker rösta blankt i fråga om EU:s återhämtningspaket i riksdagen och Korhola som är emot paketet upplever att detta garanterar att paketet går igenom.

 

Lue lisää

Related Posts

Den kostnadsfria tjänsten Sommarjobbsinfo för sommarjobbare och arbetsgivare öppnar igen

Salla Hakoköngäs svarar på frågor som kommer till Sommarjobbsinfo.

FFC:s, Akavas och STTK:s gemensamma Sommarjobbsinfo öppnar i dag. I år svarar Salla Hakoköngäs på frågor som kommer till Sommarjobbsinfo. Salla är utbildad rättsnotarie och studerar till juris magister med arbetsrätt som huvudämne.

 

Lue lisää

Related Posts

Jacob Storbjörks första maj-tal: ”Vi behöver se över sättet att arbeta”

Kuva: Foto: Lukas Lundin
I flera städer i Norden har man gjort testförsök med förkortad arbetstid med bibehållen lön, påpekar Jacob Storbjörk.

ABL publicerar Jacob Storbjörks första maj-tal. Storbjörk är riksdagsassistent och kandiderar i kommunalvalet i Jakobstad.

 

Lue lisää

Related Posts