MENY

Arkebuseringsmyntet stoppas – ”Det sårade många, det sårade mig”

– Någons omdöme brast verkligen, säger Maarit Feldt-Ranta vars farfars far hör till de som arkebuserades 1918.

Jubileumsmyntet som avbildar en grupparkebusering under inbördeskriget 1918 dras tillbaka. Men det har redan med rätta i sin smaklöshet och respektlöshet hunnit uppröra mångas känslor. Illustrationen utgår från en bild, troligtvis arrangerad, som finns i arbetararkivets samlingar.

Finansminister Petteri Orpo (Saml) – som själv godkänt förordningen om jubileumsmynten – kallade under tisdagen myntet för smaklöst. Senare på dagen beslöt han att förordningen upphävs. I ministeriets pressmeddelande säger han att han inte var tillräckligt uppmärksam på de visuella planerna i förordningen, utan litade på presentationen från jubileumskommittén.

– Jag ber om ursäkt för det skedda. Den här förordningen upphävs och helheten får begrundas igen, säger Orpo i pressmeddelandet.

Myntets formgivare Ilkka Suppanen har försvarat och förklarat motivet i ett pressmeddelande från Myntverket. Han säger att han ville visa att Finland tog sig igenom inbördeskrigets svåra tid och påminner om att arkebuseringen endast var på myntets ena sida. På andra sidan var Olympiastadion som stod klar 1938.

Feldt-Ranta: Omdömeslöst

Maarit Feldt-Ranta.

 Jubileumsmyntet skapade direkt debatt och kallades på bred front för smaklöst. Det anser även Maarit Feldt-Ranta.

– Man kan inte fatta det. Någons omdöme har verkligen brustit, säger Feldt-Ranta som (förutom alla andra uppdrag också) är ordförande för Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs (Finlands största massgrav).

Ämnet är personligt extra starkt för henne eftersom hennes farfars far, Fredrik Feldt, hör till de som arkebuserades i Västankvarn, Ingå, under inbördeskrigets grymma efterspel.

– Det är svårt att förstå att detta mynt planerats i modern tid, då vi firar Finland 100 år under devisen Tillsammans. Det är ett riktigt klavertramp som sårar många människor. Det sårar mig också.

– Varför lyfta fram detta som något att fira då Finland har lyckats enas och byggt upp en nordisk välfärdsstat? frågar sig Maarit Feldt-Ranta.

Johan Kvarnström

ÄMNESORD

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion