MENY

Antton Rönnholms tre stödord: inflytande, motivation, intresse

– Det ultimata målet borde väl vara att när jag slutar ska verksamheten stå på en så hög nivå att jag inte längre själv skulle få jobb här!

SDP:s nye partisekreterare Antton Rönnholm har flyttat in i sitt nya arbetsrum på partikansliet i Runda huset, Hagnäs, Helsingfors. I flyttlasset hade han med sig två lampor, en rosa elefant och bland annat boken “100 ways to win an election”. Att vinna några val blir nämligen den största utmaningen, med kommunalvalet först i tur den 9 april.

Och efter den första lekfulla deklarationen kommer vi ned på jorden igen och talar om hur det egentligen ska bli, med honom som partisekreterare.

Han har åtminstone ett gott nätverk. Han har tidigare fungerat som assistent för Paavo Lipponen, Eero Heinäluoma, Krista Kiuru, Pia Viitanen och Mitro Repo. Han har fungerat som sakkunnig hos arbetsgivarcentralen Finlands näringsliv och senast som ledande expert och lobbyist på kommunikationsbyrån Milton i Bryssel.

Finlandssvenskar, inte bara innerstadsbor

Antton Rönnholm är 36 år, född och uppvuxen i Nådendal. Hans pappa Mikko Rönnholm är f.d. riksdagsledamot och Europaparlamentariker. Antton Rönnholm rörde sig vant på politiska möten och sammankomster redan som liten. Och när han blev studievuxen valde han att bli statsvetare.

Trots att Antton var finskspråkig valde han att studera vid Åbo Akademi.

– Jag valde att läsa mig in i ankdammen.

Under studietiden, då han också blev aktiv i föreningen Åbo socialdemokratiska studerande lärde han sig att finlandssvenskar, det är inte enbart innerstadsborna i Helsingfors – i Åbo blev han bekant med österbottningar, östnylänningar, västnylänningar.

– Jag fick en tydligare bild av vad Svenskfinland är.

Men så var det detta med språket:

– På finska, mitt modersmål, är jag ganska utåtriktad och uppkäftig, men på ett annat språk är det ju inte så. Man säger kanske inte alla gånger det man vill – utan snarast det man kan.

– Men det gick sedan riktigt bra. Jag lärde mig svenska genom att lyssna och härma och samtidigt fick jag en förståelse för både den finlandssvenska kulturen och för människorna.

För Antton Rönnholm är alltså SDP:s svenska distrikt Finlands svenska socialdemokrater ingen främmande skara.

– Utmaningen för FSD är närmast geografisk, eftersom distriktet är utspritt. Men FSD har fördelen att vara en länk både till den finlandssvenska kulturen och till Norden.

“Vi ska inte predika”

Antton Rönnholm har också han varit aktiv i det nordiska samarbetet.

– Som ung blev jag aktiv i Pohjola-Norden, senare i ungdomens Nordiska råd. Också under den tiden upptäckte jag att om du kan svenska öppnar sig Norden för dig på ett helt annat sätt – jag minns att speciellt danskarna gillade mitt “muminspråk” under min aktiva tid.

Han tror på det nordiska samarbetet, men är inte nödvändigtvis så entusiastisk över exempelvis Sixten Korkmans idé om en Nordisk federation – “det beror helt på om man tänker sig en republikansk eller en monarkistisk federation….”

– Norden är ett starkt brand i världen, men vi måste akta oss för att gå ut och brösta oss med att “vi är bäst och vi vet bäst”.

– Vi har i Norden en hållbar samhällsmodell som mycket långt bygger på det arbete som socialdemokraterna utfört. Men vi ska samtidigt inse att medan vi kan vara lyckliga med det vi byggt upp och med vår politiska kultur så är det inte alls självfallet att vår utbildningsmodell skulle kunna planteras i samhällen i t.ex. södra Afrika.

– Vi ska inte vara överlägsna, det är den stora faran, och vi ska inte predika.

Vem kan bli partisekreterare?

Valet av Antton Rönnholm till SDP:s nya partisekreterare väckte både uppmärksamhet och debatt. Inte minst i de sociala medierna.

Mikael Jungner undrade på sin facebooksida hur det kommer sig att en intelligent person som Antton R vill bli partisekreterare?

– Ja…Jungner har ju själv varit partisekreterare. Vissa vill arbeta med den här typen av uppgifter. Det har ingenting med intelligens att göra.

En annan av debattörerna på facebook, Thomas Wallgren framförde en del kritiska synpunkter, närmast med tanke på Rönnholms tidigare jobb på kommunikationsfirman Miltton i Bryssel.

Wallgren påpekade att han har stor respekt för Antton Rönnholm, men att han däremot är tveksam till att en person som ”främjat förmögna kunder och storbolagens makt på demokratins bekostnad” ska kunna fungera som partisekreterare för SDP:

Det blev en lång tråd på Facebook efter Wallgrens inlägg och Antton Rönnholm upprepar det han i stort skrev då också, att han inte kan se något omoraliskt i att en person säljer sitt kunnande på arbetsmarknaden – alla människor kan inte garanteras en arbetsplats i den offentliga sektorn. Han påpekade också att han främst främjat sysselsättningen i sina hemtrakter i Egentliga Finland.

– Däremot anser jag att den här debatten behövs och att vi ska fortsätta diskutera lobbyismen och vilka regler som ska gälla, säger han.

Att vara intressant

– Jag utgår från mina egna förväntningar, dem känner jag bäst till, säger Antton Rönnholm om sitt nya arbete.

– Målet måste ju vara att SDP igen blir det mest inflytelserika partiet och SDP:s partistyrelse det viktigaste mötet.

– Vad gäller partistrukturen och maskineriet ska alla ha klart för sig vad de gör och varför. Inte minst ska vi arbeta för att den stora massan frivilliga aktivister ska känna sig motiverade.

Antton Rönnholm nämner tre projekt (“man ska aldrig ha för många projekt på en gång”) som han rubricerar så här:

– Ökat inflytande, ökad motivation i organisationen, ökat intresse.

Och detta, att öka intresset för socialdemokratisk politik är en stor utmaning:

– Vi ska kunna locka folk från olika håll och samhällsskikt och alla slag av finländare som vill arbeta för jämlikhet och rättvisa. Man kunde tro att det vore en lätt uppgift eftersom väldigt många finländare redan tror på den nordiska socialdemokratiska modellen. Det är inget fel på våra grundvärderingar.

– Den här processen måste vi “äga”: hur får vi tag på nya medlemmar, hur följer vi dem, och hur hittar de ett hem i partiet?

Då gäller det, enligt Rönnholm att öppna för nya tankar och att de intresserade tas på allvar, att vi är beredda att lyssna och beredda att göra förändringar.

– Det handlar om att vara positiv, att folk ska tycka att det är ett trevligt gäng som man gärna vill tillhöra. Människor vill inte tillhöra en grupp där man exempelvis talar ett krångligt språk och på så vis gör sig otillgänglig.

Att vara intressant, utan att kompromettera grundvärderingarna, det är målet.

EU och identitetskrisen

Idag talas det, efter Brexit och medan de extremnationalistiska rörelserna höjer sina röster i Europa, om att den Europeiska unionen befinner sig i en identitetskris.

Antton Rönnholm anser att det snarare är den traditionella nationalstaten som befinner sig i kris.

– Nationalstaten har varit stark i över 300 år. Efter andra världskriget upplevde Europa 30 år av tillväxt – ur ruinerna byggdes ett nytt Europa upp. Men på senare år har nyliberalismen vuxit sig stark, nationalstaten har tappat sitt grepp och marknaden har tagit över.

Och efter dessa trettio år är det många medborgare i Europas stater som inser att “det blev inte bättre för våra barn än för oss”.

– Den insikten hos många människor är avgörande, om vi inte kan garantera ett bättre liv för våra barn så tappar människorna framtidstron. Då röstar de inte rationellt utan då söker de enkla lösningar. Det är både Finlands sannfinländare och Trumps seger i USA ett tecken på.

– I en sådan situation kan inte socialdemokratin enbart presentera en praktisk politik som går ut på att du får tio euro mera i barnbidrag och en bättre åldringsvård – vi måste också ta itu med den stora bilden.

Det var också den stora bilden som Antton Rönnholm berörde i sitt uppskattade tal till SDP:s partikongress före han blev vald till partisekreterare. Då sade han bl.a. så här:

”I denna tid när gränserna stängs, nya murar planeras och människor delas in i oss och dom måste vi tala kristallklart om frihet, sanning och människovärde. Vi måste påminna om att det faktum, att vi har krossat murarna, kunnat samarbeta och känna solidaritet gentemot våra medmänniskor är grunden till vår välfärd.”

På tal om retorik, så anser Antton Rönnholm att finländska politiska talare ofta är alldeles för självkritiska och alldeles för benägna att fokusera på siffror och listor med politiska åtgärder – därför blir talen både tråkiga och främmande för de flesta.

Den demokratiska socialismen

Ett tal som under åren ofta delats bland annat på Facebook är Olof Palmes tal ”Därför är jag demokratisk socialist” under 1982 års valrörelse i Sverige. Ett fint exempel på engagerande vältalighet, anser också Antton Rönnholm.

På SDP:s partikongress diskuterades utkastet till ett nytt principprogram för partiet. I den debatt som förts kring programmet har begreppet ”demokratisk socialism” varit centralt. Ska begreppet, som europaparlamentariker Liisa Jaakonsaari föreslog ”överlämnas till arbetararkivet” eller kvarstå i ett framtida program?

Antton Rönnholm anser att ”eftersom det varken är något fel med demokrati eller socialism” så kan det gärna stå kvar.

– Däremot skulle jag gärna se att de som tillhör den generation som var unga på 1960-talet och som framförde ideologiska, politiska idéer också skulle vidarebefordra sitt tänkande och sin filosofi till dem som nu är under 30 år.

I principprogramsarbetet är det, enligt Antton Rönnholm centralt att man inte ”dödar de stora drömmarna”.

– Principprogrammet borde vara fritt från statsförvaltargreppet, som socialdemokratin under många år har anklagats för. Dessutom tror jag på återvinning – principprogrammet från 1999 är inget dåligt dokument. Vi behöver alltså inte börja om från början. Och vi har god tid på oss för en ordentlig process.

– Mera bråttom är det att skapa ett bra helhetsprogram som, om och när vi vunnit nästa riksdagsval kan användas i nästa regeringsprogram, konstaterar han.

Siv Åstrand

NÅGRA TRIVIALA FAKTA OM ANTTON RÖNNHOLM:

– Drömde om att bli arkitekt, men kan varken rita eller räkna. Fick avstå från drömmen.

– Tycker inte om bilar alls.

– Åker gärna snowboard, men backen får inte vara för brant.

– Vill gärna bygga sig ett stockhus.

– Har blivit spådd (i hand) att han om tio år ägnar sig åt ett yrke mera åt hantverkarhållet. Gärna skomakare! Eller möbeltapetserare!

– Läser gärna poesi. Favorit: Birgitta Bouchts diktsamling Sämsta tänkbara sällskap

MNESORD

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion