Kontakt

Xi Jinping besöker Finland – Modern reformist eller maktfullkomlig ledare?

05.04.2017

Kinas president Xi Jinping besöker Finland i dag, ett besök som symboliserar goda relationer och eventuellt en tacksamhet för att 100-åriga Finland var en av de första staterna som erkände Folkrepubliken Kina. Besöket aktualiserar också frågor om mänskliga rättigheter. Håller sig president Sauli Niinistö till artig diplomati eller tar han upp även obekväma frågor? 

Medan vi dagligen får både mer och mindre viktiga nyheter om USA:s president Donald Trump är det mer sällan som Kinas president klarar nyhetströskeln. Detsamma gäller Indiens president Pranab Mukherjee. Detta trots ett enormt inflytande. De representerar republiker med sammanlagt cirka 2,5 miljarder invånare.

I går, tisdag, anlände Kinas president Xi Jinping till Finland med sin fru Peng Liyan. President Sauli Niinistö och hans fru Jenni Haukio är värdar och tar emot gästerna vid en festlig ceremoni på slottet ikväll, onsdag.

På programmet står samtal i enrum för presidenterna och en diskussion med en bredare sammansättning. Den offentliga informationen är väldigt allmän: diskussionen ska handla om Finlands och Kinas politiska och ekonomiska relationer, samt aktuella internationella frågor.

President Xi, som uppges ha med sig en delegation av medarbetare på hög nivå, ska också träffa riksdagens talman Maria Lohela (Sannf) och statsminister Juha Sipilä (C).

Sauli Niinistö och president Xi har träffats i officiella sammanhang förut, 2010, 2013 och 2014. Enda gången tidigare som Kinas president gjort statsbesök till Finland var 1995 då Jiang Zemin ledde folkrepubliken.

 

”Väst följer dåligt med Asien”

En som är väl insatt i hur relationerna, inte minst de ekonomiska, mellan Finland och Kina ser ut i dag är Jaani Heinonen vid Finpro. Han är ansvarig för Finpros verksamhet i Kina, Japan och Sydkorea och har sedan studietiden följt Kina och dess expanderande ekonomi.

Han ser statsbesöket som ett intyg på att relationerna mellan Finland och Kina är goda.

– Det här är ett sätt att värna om de goda relationerna. Att Finland nu firar 100 år och var en av de första staterna som erkände Folkrepubliken Kina spelar säkert också en roll. Xi vill säkert hedra det, precis som man i fjol hedrade jubileet för de diplomatiska relationerna, säger Ekenäsbördige Heinonen.

Han upplever att marknaden blivit märkbart hårdare de senaste åren. Men Kina intresserar fortfarande finska företag. Där finns i nuläget över 300 stycken, bland dem stora UPM, Stora Enso, Kone och Wärtsilä, men också medelstora och mindre företag. Att finska företag vågat satsa på marknaden är en god förutsättning i en tuffare tid. Globaliseringens följder fortsätter och den kraftigt höjda köpkraften i Kina har gett upphov till mer inhemsk konsumtion.

– Då man beaktar storleken på Finlands ekonomi är de finska investeringarna i Kina faktiskt stora, säger Heinonen och nämner Food from Finland som en av de nya nischerna som försöker komma in på den kinesiska marknaden genom att få importlov för bland annat svinkött och korn.

För ett par år sedan skrevs det en hel del om Kinas ekonomi och en svajig börs. Heinonen säger att stabiliteten inte ökat på den punkten, men att intresset blivit lugnare. Han upplever att det ofta är just tecken på ekonomisk nedgång, mer eller mindre uppblåsta, som ofta får uppmärksamhet.

– Det talas till exempel om att Kinas tillväxt minskar. På ett sätt stämmer det, i år är målsättningen en tillväxt på 6,5 procent och för nästa år uppskattas den ligga på 4,5 procent. Man missar ändå lätt ur ett västerländskt perspektiv att även 4,5 procent är enormt mycket med tanke på ekonomins storlek och att det handlar om en ordentlig tillväxt från år till år. Kinas senaste 30 år har varit en otrolig ekonomisk berättelse. Man har lyckats bygga ett nytt system och hjälpa hundratals miljoner ur fattigdom, säger Heinonen.

Han håller med om att vi i väst följer med Asien ganska bristfälligt.

– Jag har funderat på hur dåligt vi i Finland, och i världen generellt, följer med vad som pågår i Asien med tanke på vilken ekonomisk vikt det har. Man ropar snabbt och ytligt om saker som ett börsras, men det skulle vara bra med större bilder om de asiatiska samhällenas DNA, mer kännedom om hur de fungerar och är uppbyggda.

 

Att Trump stjäl mediashowen handlar förstås delvis om hur vi i väst kulturellt identifierar oss med USA. Men kan det också bero på att han tas som individ mer för att han representerar ett individualistiskt samhälle medan de asiatiska ledarna representerar ett mer kollektivt tänkande och därför antas göra färre soloutsvävnignar?

– Det kan ligga något i det där. Vad gäller Xi är mycket ganska diffust. Han har vidtagit åtgärder för sina reformer som gjort vissa rädda för att han ska bli en ny despot. Har han byggt upp mer personlig makt eller bara gjort det nödvändiga för att kunna utveckla Kina i den nya och hårdare situationen? Hurdan ledare är han på riktigt? Det är en lite öppen fråga.

 

Amnesty protesterar

Amnesty International tar fasta på det sistnämnda och kräver i ett utlåtande att Finland under statsbesöket ska blanda sig i Kinas brott mot mänskliga rättigheter. De brott som åberopas gäller bland annat dödsstraff, trakassering av människorättsjurister, godtyckliga arresteringar och tortyr.

– Den kinesiska regeringens politik går ut på att “döda mindre, döda färre”. Enligt Kina har små förändringar i lagstiftningen minskar antalet avrättningar. Pålitlig information om antal avrättningar och dödsdömda finns ändå inte tillgängliga, säger Amnestys Anu Tuukkanen.

Johan Kvarnström

Inga kommentar ännu.

Kommentera