Kontakt

”Se till att det inte är bankernas och kapitalets makt som stärks”

26.03.2014

De båda EU-kandidaterna Thomas Wallgren och Ilkka Kantola manade på lördagen under ett seminarium i Karis Folkets Hus till föriktighet i förhållningssättet till situationen i Ukraina och Krim – eller med Wallgrens ord: ”nu behövs mjuka metoder, inte hysteri eller vapenskrammel.” Diskussionen, som leddes av Ralf Friberg kretsade, vid sidan om Ukrainakrisen mycket kring frågan hur kandidaterna vill utveckla Europeiska unionen, vad vårens EU-val gäller för dem och vilka de övergripande problemen i unionen är.

Det var socialdemokratrna i Raseborg som i samarbete med Arbetarnas bildningsförbund på lördagen hade kallat till en diskussion i Karis Folkets Hus, dels om Europeiska unonens framtid, dels om den omdiskuterade Social- och hälsovårdsreformen, samt äldreboendet i framtiden i Raseborg.

Demilitarisering

Debatten om EU inleddes helt naturligt med några reflexioner kring det som sker i Ukraina och på Krim. Båda kandidaterna manade till försiktighet och varnade för att i den här situationen underblåsa hysteri.

– Också EU har ett starkt intresse av ett stabilt Ukraina.

Thomas Wallgren har i ett debattinlägg tidigare tagit upp förslaget att erbjuda Ålands ställning som ett alternativ för Krim. I den här debatten tillade han att han ”naturligtvis i långa loppet tror på en demilitarisering överallt”.

– Man bygger inte en fredlig värld i militärallianser.

Ett fredsprojekt?

De frågor som ställdes till den lilla ”panelen” hade sammanställts av Ralf Friberg, som alltså också ledde ordet.

”Har tesen om EU som ett ”fredsprojekt fått en ny relevans”, löd en av frågorna.

Thomas Wallgren:

– Det här är litet kluvet. Efter andra världskriget såg man säkert en union som ett viktigt fredsprojekt. Tanken har byggt på tesen att ekonomisk integration garanterar fred. Men om EU verkligen vill vara ett fredsprojekt borde vi också idag bygga samarbetet kring andra frågor, som t.ex. de sinande naturresurserna.

Ilkka Kantola höll med Wallgren om att ett fredsprojekt inte enbart kan fokusera på den ekonomiska integrationen. Men å andra sidan:

– Kanske vi i det läge vi nu befinner oss bättre förstår vikten av aktivt fredsarbete också inom ramen för EU?

Hur bör EU utvecklas? Vilka handlingssätt ska bort?

Ilkka Kantola konstaterade i diskussionen om huruvida utvecklingen mot en förbundsstat har fått ny fart att ett av Sannfinländarna ofta upprepat påstående är att alla andra partier driver på utvecklingen mot en union som de facto är en förbundsstat, utom SaFi.

– Så är det inte och jag anser inte att vi ska skapa ett United States of Europe. Däremot är det viktigt att vi driver på frågan om en bankunion.

Thomas Wallgren anser att vi har ett systemfel i EU, och det är ett systemfel som passar finansmakten.

– Och jag har en käpphäst! I Helsingfors stadsfullmäktige har vi ett fruktansvärt EU-relaterat problem. Det gäller direktivet om upphandling, som förbjuder oss att ge företräde åt andra aktörer framom skatteparadisföretagen.

Varför ska vi rösta i EU-valet? Vad gäller valet?

Risken i Europa och i EU är att de främlingsfientliga och nyliberala krafterna blir starkare. Om socialdemokraterna i Europa lyckas i valet kan vi avvärja det hotet. Om inte vi, som jobbar för social rättvisa blir störst efter valet har vi en tickande bomb i famnen – då är risken att de nyliberala sopar banan, sade Thomas Wallgren.

– Om EU driver högerut mot starkare marknadsliberalism – då går det åt h…te. Det val vi står inför är: ska vi ha mer eller mindre rättvisa i EU?

Ilkka Kantola höll med:

– Om du inte röstar i EU-valet överger du makten åt andra. Vi har en möjlighet att vända riktningen i den europeiska politiken och se till att det inte är kapitalets frihet om stärks efter valet.

Enligt Wallgren är kärnfrågan på kort sikt i EU idag hur den höga ungdomsarbetslösheten ska bekämpas.

– EU måste investera i en sysselsättningspolitik med ekologiska förtecken. Uppdrag två är att ta itu med de ekonomiska maktstrukturerna, budgetmakten och skatteparadisen, sade han och tillade att EU förlorar 1000 miljarder euro per år till skatteparadisen.

Ilkka Kantola anser vidare att det också gäller att uppmärksamma det misstroende medborgarna känner gentemot EU och dess strukturer.

– För att vi skall kunna återerövra folks förtroende gäller det bl.a. att vi med krafttag börjar bekämpa korruptionen. Då kan vi också återvinna förtroende för själva politiken.

Skillnaden mellan Nord och Syd – hur hjälper vi Grekland bäst?

Han har sagt det tidigare, men det tål att upprepas: Thomas Wallgren anser att det är pengarna och bankerna som dominerar. Det är den orättvisa högerpolitiken som ytterligare river upp klyftan mellan fattiga och rika.

– De tyska bankerna lånar ut pengar billigt. Vi talar om 1600 miljarder – och det är pengar som definitivt inte går till de fattiga grekerna. Dessutom har det varit ett misstag av Olli Rehn och komissionen att ställa så orättvisa villkor på krishanteringen.

Ilkka Kantola pekade på problematiken med att ställa villkor i samband att man hjälper ett annat land:

– Vi kan ställa villkor på en god förvaltning och på att korruptionen måste minska – men då handlar det ju samtidigt om att ingripa i ett annat lands politiska integritet.

Debatten om EU blev livlig – en hel del andra, intressanta frågor på Fribergs lista hann man inte diskutera den här gången, bl.a. de följande: varför glömmer finländarna sin egen skuld till det internationella samfundet?, Ska vi få skjuta skarvar?, Vilket är dagens nordiska alternativ, eventuellt jämsides med EU? Kulturen omfattas inte av det europeiska samarbetet: hur ska vi främja det?

Siv Åstrand

Inga kommentar ännu.

Kommentera