Kontakt

Kolumn: Trumps hundra första dagar som president

20.04.2017

Gunnar Lassinantti.

Var den oberäknelige, hotfulle Trump landar i många frågor är ännu för tidigt att svara på, skriver Gunnar Lassinantti. 

Donald Trump är ett nytt fenomen. Rik affärsman, oerfaren politiker, oberäknelig, twittrande med dålig impulskontroll, lögnbenägen, råskällande på media som blev president med färre röster än  motkandidaten Hillary Clinton. Trump tog storslam i delstaterna med strukturproblem mellan öst- och västkusten. Han var de burgna vitas kandidat, men också vita arbetares som känner oro över sin situation och fler latinos än beräknat.

Trumps budskap var America first och att lova fler jobb och bättre betingelser med sänkta skatter, investeringar i ny infrastruktur som muren mot Mexiko, skydd för inhemska jobb bland annat i bilindustrin genom höga importtullar mot Kina och Mexiko. Muslimer från ett stort antal länder skulle vägras inresetillstånd. USA som med sin politik i Mellanöstern skapat en stor del av flyktingkrisen vill själv inte ta emot flyktingar. Abortreglerna ska skärpas. Utrikespolitiskt var Trump ett oprövat kort som i kampanjen sa ”varför ska man inte använda kärnvapen när man har dem?”, retade upp Kina, flirtade med Ryssland och krävde att Natoallierade i Europa måste betala mera för sitt försvar.

Trump inledde med att säga upp handelsavtalet TPP med ett stort antal länder i Asien och Oceanien. Nya handelsrestriktioner kan väntas och i värsta fall handelskrig, men detta kommer i så fall att även drabba USA självt. Möjligen kan han behöva retirera. Parisavtalet om klimatet har han hotat säga upp, men kan tvingas begränsa försämringarna i miljö- och klimatpolitiken.

Sjukvårdsreformen Obama care skulle Trump skrota, men åkte på pumpen i kongressen. Det visar att han inte i alla lägen kan förlita sig på den republikanska majoriteten i kongressen. Amerikanska konstitutionen, lagar, dess institutioner och för Trump förhatliga media kan bromsa en del av hans utlovade dumheter.

Ofta är det oväntade händelser och inte egna agendan som styr en amerikansk president. Det gäller många gånger utrikespolitiken, i Obamas fall finanskrisen 2008.

Utvecklingen i Mellanöstern, relationen till Kina som hotar USA:s supermaktsställning inte bara ekonomiskt utan allt mera säkerhetspolitiskt samt Nordkorea och krisen på Koreahalvön kommer att tvinga Trump att agera. Hur är ännu skrivet i stjärnorna. FN torde han vilja negligera, vilket bombningarna i Syrien efter användningen av kemiska vapen där ger en fingervisning om.

Var den oberäknelige, hotfulle Trump landar i många frågor är ännu för tidigt att svara på.

Gunnar Lassinantti

Inga kommentar ännu.

Kommentera