Kontakt

Bristande katastrofberedskap slår hårt mot Kenya

13.04.2017

Många kenyaner är drabbade av en svår torka och tvingas överleva på vilda frukter och grönsaker. Foto: Miriam Gathigah/IPS

Kenyas bristande katastrofberedskap gör att stora delar av befolkningen tvingas leva med stora risker. Miljontals människor är drabbade av en pågående svår torka, men även svåra översvämningar utgör ett stort hot mot befolkningen.

Enligt FN:s organ för katastrofberedskap, UNISDR, står torkor för 26 procent av alla naturkatastrofer, medan översvämningar utgör 20 procent. FN-organet har genomfört flera insatser för att förbättra Kenyas katastrofberedskap.

För närvarande upplever Kenya en mycket svår torka som drabbat miljontals människor. Ruth Ettyang berättar att hennes stora familj i sju månaders tid har tvingats leva på vilda frukter och grönsaker på grund av den tilltagande torkan i regionen Turkana i norra Kenya.

Situation i området har blivit allt svårare och människorna tvingas konkurrera med boskapen om både mat och de små mängder vatten som finns kvar i de uttorkade vattendragen.

– När det väl regnar så är marken för torr, berättar Ruth Ettyang.

Torkor som följs av översvämningar är de två vanligaste former av katastrofer som hotar i Kenya. Nyligen vädjade Kenya till omvärlden om hjälp för att hantera den pågående krisen.

Amjad Abbashar, chef för UNISDR:s Afrikakontor, säger att Kenya i flera år har diskuterat en krisberedskapsplan, som ännu inte har antagits.

UNISDR arbetar för att Kenyas katastrofberedskap ska förbättras, bland annat genom att ha stöttat uppbyggnaden av en databas om naturkatastrofer.

– Databasen bidrar med en ökad förståelse av katastrofernas kostnader och effekter och syftar till att få Kenta att investera i en mer motståndskraftig infrastruktur, säger Amjad Abbashar.

Han påpekar att ordentliga data och analyser av tidigare katastrofer kan bidra till framtida beslut och satsningar som minskar riskerna för nya katastrofer.

UNISDR bidrar även på andra sätt för att Kenyas politiker ska få de kunskaper de behöver för att utforma nya lagar och riktlinjer som ska motverka katastrofer.

Detta har bland annat lett fram till att landet har utformat en nationell handlingsplan.

UNISDR menar att det är av högsta vikt att kvinnor i högre grad involveras i det riskförebyggande arbetet. Men även skolbarn är en prioriterad grupp.

– Om katastrofberedskap blev en del av skolundervisningen skulle det leda till att en ökande andel av befolkningen blev mer medvetna och det skulle skapa en generation som kunde driva frågorna i framtiden, säger Amjad Abbashar.

Han menar dessutom att satsningar på katastrofberedskap är en ren vinstaffär, rent ekonomiskt.

– För varje dollar som satsas för att minska riskerna för katastrofer kan ett land spara mellan fyra och sju dollar i humanitära kostnader och många gånger mer än så i fråga om utvecklingskostnader.

 

IPS

Inga kommentar ännu.

Kommentera